Även om regeringen vill ge kommun- och landstingssektorn omfattande stöd så väntar två-tre jobbiga år för bägge sektorerna. Under hösten 2009 genomfördes sex Finansseminarier i landet. Här finner du Nya Wermlandstidningens artikel från Kommuninvest Finansseminarium 2009 i Örebro.
Den senaste tiden har ropen skallat – nu har det vänt! Obama skådar ”gröna skott” i den amerikanska ekonomin. Vi kan se att för Tyskland, Frankrike och Kina visar vissa indikatorer på att ekonomin håller på att vända. Även på hemmaplan skådas en smula ljusare epok. Finansminister Anders Borg ser inte längre några monster i statsfinanserna, den svenska aktiebörsen har hittills i år stigit med nästan 40 procent, kronan har stärkts och kreditåtstramningen har lättats.
Positiva signaler är även att Kommuninvest fortsatt har erhållit högsta möjliga kreditrating av Standard & Poor´s. Man skulle kunna säga att detta är ett signum för den samhällsnyttiga kommungälden och ett gott betyg för den svenska kommunsektorn. Ratingen innebär ett säkerställande för att finansiera sig på ett effektivt sätt och till bästa möjliga villkor. Som en följd stärks sektorns ekonomiska ställning.
När vi talar om Sveriges ekonomi på kommunal- och landstingsnivå är det viktigt att konstatera att sektorn inte är homogen. Men det som förenar den är sektorns paradox – den har ingen lågkonjunktur i sina verksamheter. Det föds fler barn, vilket ställer krav på utbyggnad av barnomsorgen. Eleverna ska även i sämre tider ha en bra skola. Äldre och funktionshind-rande har inte mindre behov av omsorg under en lågkonjunktur. Landstingen i sin tur ställs akut inför massvaccinering för svininfluensan av hela landets befolkning. Till detta ändamål har nu Regeringen tillskjutit en extra välbehövd miljard för att täcka omkring hälften av landstingens vaccinationskostnader. Resterande kostnad blir dock ekonomisk kännbar samtidigt som det pågår en debatt om välfärdens framtida finansiering. Kort sagt: kommunsektorn förväntas leverera minst samma välfärd trots kraftigt försämrade skatteintäkter. Ett glädjeämne i sammanhanget är att en ny skatteprognos visar på något positivare siffror.
Många kommuner försöker finna olika lösningar i form av besparingar och rationaliseringar. Till exempel att kraftigt minska antalet anställda, slå ihop nämnder, utöka samarbete över gränserna samt höja skatten. Men räcker detta? Vi befinner oss i en av de svåraste kriserna i mannaminne och vi möts av rejäla utmaningar i form av många varsel, företagsnedläggningar och konkurser. Arbetslösheten och socialbidragen kommer att öka med risker för utanförskap och fortsatt hög arbetslöshet. Inte minst oroväckande är situationen för våra unga.
Mitt uppe i allt detta har valrörelsen börjat och kommunsektorns ekonomiska läge har hamnat i fokus. Budgivningen från de olika partierna har börjat. Detta samtidigt som aktörer som Timbro och Svenskt Näringsliv menar att vissa kommuner gör helt fel satsningar och är slösaktiga.
Min bedömning är att det kommer mer pengar från regeringen i höstpropositionen, men att det rör sig om ett tillfälligt stöd för att stärka kärnverksamheterna. Det finns mycket som tyder på att kommunsektorns ekonomiska läge blir en viktig valfråga 2010. Inte minst med tanke på att sektorn faktiskt omfattar 25 procent av landets anställda och är en mycket viktig samhällsfunktion som rör allas vardag och välfärd.
Årets besök i Almedalen var omvälvande och intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter. Så här i efterhand inser man att nätverk, mingel och omvärldsspaning är den största behållningen av Almedalen där Kommuninvest kommer att vara en aktiv aktör redan nästa år.
En intressant fråga som togs upp i Almedalen är upprustningen av miljonprogrammets bostäder. Här ser vi att det finns möjligheter att stärka kommunsektorns finansiella ställning genom att koppla ihop ekonomi med klimat och miljö. Så mycket som 40 procent av landets totala energianvändning går till bostadssektorn. Att bygga klimatsmart skulle ge betydligt lägre driftkostnader. Även regeringen har uppmärksammat klimat-smart byggande och satsar nu 5,5 miljoner kronor på det treåriga projektet Trästad 2012. Projektet syftar till att sprida kunskap om ett modernt industriellt och klimatanpassat träbyggande i Sverige. Det är mycket viktigt att koppla ihop dessa investeringar med de energibesparingar som kan göras. Det är fastighetsägarna som kommer att ta hem vinsten och det gäller därför att de också svarar för finansieringen. Men vi får inte heller glömma att upprustningen av Miljonprogrammets bostäder även handlar om social och ekonomisk sanering. Många av dessa bostadsområden är nedgångna, vilket kommer att stå kommunerna dyrt i form av social oro om inte finansieringen kan lösas.
Ända sedan Lehman Brotherskraschen söker vi hela tiden signaler när ekonomin vänder. Men de viktiga frågorna är egentligen hur återhämtningen ser ut och vad vi kan göra för att befrämja den.
Vi kan se en del tecken på stabilisering i ekonomin men att redan tala om en återhämtning, är att idealisera verkligheten. Den lina vi balanserar på är slak och risken för fall finns. När sedan återhämtningens tid väl är inne kan den bli både trög och långvarig. Dessa faktorer påverkar hela sektorns finansiella ställning. När det vänder för sektorn kan ingen säga, men vad vi vet är att omvärldsspaning med möjligheter att finna nya arbetssätt kommer att blir en allt viktigare faktor för framtidens välfärdsorganisationer.
Det är angeläget att betona att siffror och statistik inte är tillräckliga när framtiden ska bedömas och planeras. Till analysen hör också de vanliga människornas bild av vardagen och morgondagen. Deras situation går knappast att avläsa i någon indexmodell. Det är viktigt att använda sunt förnuft och förstå att välfärdsbegreppet har många fler dimensioner än de som redovisas av finansanalytikerna. Här träder Kommuninvest fram som en aktör med andra uppdragsgivare än de traditionella bankerna har. Våra uppdragsgivare är ytterst invånarna i Sveriges kommuner och landsting. Det är för deras skull vi finns till.
Som landets största kreditgivare till kommunsektorn bjuder vi in till Kommuninvests finansseminarier som genomförs under september på sex orter runt om i landet. Vi tittar på vad som händer på räntemarknaden inom riskhantering och hur landets mest betydelsefulla chefekonomer ser på läget och framtiden.
Jag ser fram mot att träffas på något av seminarierna!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest
Regeringens höstproposition är nu lagd i Riksdagen och måste ses som ett kvitto på den lågkonjunktur vi befinner oss i. Lösningen anses finnas i att föra en expansiv finanspolitik. Totalt satsas 32 miljarder på bland annat ökade bidrag till kommunsektorn, sänkta skatter, företagssatsningar och fler utbildningsplatser.
Regeringens bedömning av tillväxten och arbetslösheten är något dystrare än prognoserna från såväl Riksbanken som Konjunkturinstitutet men stämmer väl med den bild som Kommuninvest tolkar.
Propositionen är främst en krisbudget men vissa valfrågor kan skönjas. De positiva signaler som lyfts fram från regeringen är att skatteintäkterna inte faller lika kraftigt längre som regeringen trodde i våras. Skatteinkomsterna har överträffat förväntningarna samtidigt som utgifterna blivit lägre än väntat. På inkomstsidan betyder det att staten väntas få in 15 miljarder mer i år än vad regeringen räknade med i våras.
Även för 2010-2012 skruvas intäktsprognosen upp. På utgiftssidan är det främst lägre pensionsutbetalningar och minskade utgifter inom ohälsoområdet som sänker kostnaderna. En relativ styrka i statens finanser ger Sverige råd att genomföra de ofinansierade lättnaderna och utgiftsökningarna trots att de delvis finansieras med skuldsättning. Finansministern räknar dock i budgeten med att staten är tillbaka på överskott igen inom nästa mandatperiod, utan att behöva höja några skatter.
Arbetslösheten stiger snabbt och som utgångsläge i denna budget har vi en arbetslöshet som ökat med 3 % under ett år och en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter med hela 22 %. Regeringen räknar med en topp på 11,6 procent år 2011 för att sedan vända. Det försämrade läget på arbetsmarknaden kommer troligen att leda till att allt fler blir långtidsarbetslösa de närmaste åren.
Som vi tidigare meddelat genomför regeringen en extra kommunsektorsatsning av 10 + 1 (vaccinering svininfluensan) miljarder kronor extra för 2010 utöver de 7 miljarder som utlovades i våras. Det relativt omfattande beloppet ses positivt ifrån vår sida och för regeringen är den en effektiv arbetsstödjande politik i kristider. Hela landets ekonomi befinner sig fortfarande i ett svårt läge där kommunsektorn påverkas med en viss fördröjning.
Ett av de största och farligaste orosmolnen är risken för utanförskapet och en stagnering av arbetslösheten på en fortsatt hög nivå. För att motverka denna effekt gör regeringen nu extra sysselsättning/utbildning/arbetsmarknadssatsningar i budgeten. Redan idag kan vi se problematiken med ökade socialbidragskostnaderna av hela 20 % för kommunsektorn under årets första 6 månader. Dessa frågor kommer, som vi ser det att bli en prioritet för nästa regering att arbeta med.
Tanken bakom regeringens extra medel till kommunsektorn 2010 är att stärka välfärdens kärna och minska varslen. Undersökningar påvisar dock att 225 av 286 kommuner beräknar negativt resultat i år. För landstingen ser det än värre ut med 19 av 21 landsting. Vår bedömning är att många kommuner även med de nya budgetmiljarderna kommer att få några kämpiga år där många varsel redan genomförts och där fortsatta besparingar och höjningar av kommunalskatten kommer att vara aktuella.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest
Vi anser anser att regeringens bedömning av tillväxten och arbetslösheten i höstpropositionen är rimlig. Att nya välbehövliga budgetmiljarder tillförs kommunsektorn är positivt. Trots satsningen blir det dock fortsatt tuffa tider.
Svensk ekonomi befinner sig i ett läge med flera positiva signaler såväl internationellt som nationellt, men kommunsektorn påverkas alltid med fördröjningar. Det är också viktigt att komma ihåg att den kommunala sektorn inte är homogen i sina finansiella förutsättningar, flera kommuner har gått in i den här utmanande perioden med relativt svag ekonomi. Alla får dock uppleva påfrestningar när efterfrågan på kommunala tjänster ökar samtidigt som intäkterna kraftigt minskar.
Tanken bakom regeringens extra medel till kommunsektorn 2010 är att stärka välfärdens kärna och minska varslen. Undersökningar visar dock att 225 av 286 kommuner beräknar negativt resultat i år. För landstingen ser det än värre ut med 19 av 21 landsting.
Vi tror att många kommuner även med de nya budgetmiljarderna kommer att få några kämpiga år och att det finns en risk för att redan genomförda varsel inte återtas och att besparingarna fortsätter, inte minst under 2011 och 2012. I ett flertal kommuner får man nog räkna med höjd kommunalskatt.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest