Många besökare på ”Chefekonomens blogg”

Som Kommungäld uppmärksammar vi ett ökat intresse av den totala ekonomin och kommunsektorn som en del i detta. Med rapporter, analyser och reflektioner som grund banar Kommuninvest i vissa delar ny mark inom det finansiella området genom att använda sociala medier som ”Chefekonomens blogg” för att löpande belysa och kommentera aktuella frågor som berör vår värld och omvärld. Läsarintresset har varit gott sedan finansbloggen öppnades för en månad sedan.  Topp 4 listan med de mest lästa sidorna är i nuläget: 1) OECD-rapporter visar uppgång och nedgång i konjunkturen - chefekonomen kommenterar 2) Reporäntan oförändrad med räntehöjningarna kommer närmare – chefekonomen kommenterar 3) Konjunktur – Vårvindar i vinterkylan 4) Möt Kommuninvests chefekonom Lena Bäcker Lena Bäcker Chefekonom   Kommuninvest Sverige Läs mer på: http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

Vilken hand sitter med Svarte Petter i landets fastighetsmarknad?

Som en följd av den svenska ekonomins stabilisering och inför annonserade räntehöjningar hettar det till i debatten om en presumtiv bostadsbubbla. Debatten är befogad. Faktum är att Sverige har klarat sig anmärkningsvärt väl från de stora prisfallen på fastighetsmarknaden, till skillnad från många andra länder. Kommuninvest följer som Kommungäld givetvis dessa frågor för att se hur kommunsektorn påverkas och påverkar i allt det som sker.

Som läget är i dag kan vi på ena sidan notera att landets hushåll belastas med en oroväckande och rekordhög skuldsättning och att fastighetspriserna, som en följd av extremt låga räntor och lågt byggande, skjutit i höjden. 

Men samtidigt kan bilden nyanseras med att låga räntor och låg inflation gör att många hushåll i grunden har en god ekonomi. Siffror visar även på att hushållens egna finansiella sparande faktiskt ökat under finanskrisen och att det rimligen borde finnas en betydande buffert när ränteutgifterna ökar.

Regeringens expertorgan när det gäller kapitalförsörjning till bostadssektorn, Statens Bostadskreditsnämnd (BKN) visar i en nyligen släppt rapport, ”En bostadsbubbla kostar”, att bostadspriserna kan komma att justeras nedåt med i genomsnitt 20 %. 

Rapporten beskriver att hushållen sedan år 2000 har lånat 800 mdkr med bostäder som säkerhet; pengar som använts till annat än bostadsinvesteringar. BKN menar att bostadspriserna kommer att justeras nedåt genom två alternativ, det kan ske snabbt, genom nominella prissänkningar eller mera långsamt genom att inflationen urholkar nominellt oförändrade priser. 

 

1990-talets fastighetskris
Faktum är att många kriser börjar just i en uppblåst fastighetsmarknad. Låt oss vrida tillbaka klockan och betrakta en tid där optimism och risktagande sprider sig i en överhettad ekonomi.

Året skulle kunna vara 2007 och landet USA, men det som jag beskriver är 1990-talets fastighetskris i Sverige. Följder som höga räntor, hög inflation och borttagande av statliga bidrag gav enorma följder för landets ekonomi. Många är vi som minns. Fler som ställer sig frågande, varför lär vi oss inte av historien?

Den främsta orsaken till fastighetsbubblan var en från bankerna frikostig finansiering som gav upphov till en kraftig byggboom. Under perioden 1985-1993 var finansieringsförutsättningarna för bostadsproduktionen mycket gynnsamma.

Efter avregleringen av kreditmarknaden 1985 var dessutom tillgången på krediter näst intill obegränsad. Detta tillsammans med allt hårdare  konkurrens mellan kreditgivarna om potentiella låntagare drev fram en kraftig ökning av bostadsbyggande, samtidigt som byggkostnaderna ökade. 

Lärdomar av 1990-talets finanskris visar påtaliga systemfel och brister från olika aktörer i att bedöma risker. Totalt gick notan på närmare 100 miljarder i kreditförluster inom bostadssektorn sedan början av 1990-talet till 2002. Statens del som topplångivare uppgick till 25 miljarder och kreditinstitutens till 50 miljarder. Resterande 25 miljarder i förlust delades mellan de olika fastighetsägarna men det var framför allt de kommunala fastighetsägarna som drabbades.

Även om en del faktorer kan kännas igen från 90-talskrisen är dock inte förutsättningarna och problemställningarna detsamma i dag, men man bör dra lärdom av historien. 

 

Den svenska bostadsmarknaden och kommunsektorn
Den totala låneskulden för kommunsektorn ligger idag på 360 miljarder och årligen görs investeringar på omkring 100 miljarder. Som huvudfinansiär till kommunsektorn kan vi notera att en omfattande andel av sektorns lånefinansiering sker till de kommunala bostadsbolagen. Om vi tittar tillbaka de senaste 25 åren ser vi att under andra halvan av 1980-talet rådde bygghausse i merparten av landets kommuner.

Efter bank- och finanskrisen i början av 1990-talet gick bostadsbyggandet i allmänhet och på landsbygden i synnerhet, på sparlåga under drygt 10 år. Därefter kunde en viss uppgång och byggoptimism noteras, tills krisen och lågkonjunkturen 2008 drog i bromsen.   

Faktum är att Sverige såväl före som efter den globala härdsmältan har haft och har det lägsta byggandet i Norden. Samtidigt visar siffror på att ca 640 000 unga kommer att vara redo för att vilja flytta hemifrån de närmsta åren. Hälften av landets kommuner har uppgett att de har brist på de bostäder som dessa unga efterfrågar.

Andra kommuner ställs inför utmaningar med ett ökat behov av seniorbostäder för att möta kommunens demografiska trend med allt fler äldre medborgare. Olika boendeformer passar i olika skeenden i livet.

Det ser inte likadant ut i landet. För första gången på 10 år kan man se att andelen tomma flerbostadslägenheter ökar, främst i svagare tillväxtorter. Antalet outhyrda lägenheter ökade 2009 med 28 procent jämfört med samma tidpunkt i 2008. Dock från en låg nivå.

 

Sammanfattning:
Återhämtningen i den svenska konjunkturen är här men vilar på en bräcklig grund där utmaningar kvarstår för att få ner arbetslösheten och öka antalet arbetade timmar. Rekordlåga räntor och lågt nybyggande har varit orsaken till att priserna drivits upp. Stabilisering och även en viss prisjustering, om än kanske inte en bostadsbubbla, av fastighetsmarknaden är rimligt att förvänta sig, som en följd av ökade räntor och en hög arbetslöshet.  

Bedömningen är att de ekonomiskt förändrade förutsättningarna i första ledet blir kännbar för högbelånade hushåll eller hushåll där stora inkomstförändringar sker vid t ex  arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa.

När det gäller flerbostadshus och de kommunala bostadsbolagen kan vi notera att Sverige sedan flera år haft en låg byggfrekvens. Detta gäller såväl bostadsrätter som hyreslägenheter. Jag menar att bristen på bostäder och ett bostadsbestånd felanpassat till demografin kan vara en direkt hämmande faktor för den lokala tillväxten i många av landets kommuner.

Min bedömning är ändå att om konjunkturuppgången fortsätter såsom vi nu ser,  kommer landets kommunsektor att klara sig relativt väl och skall inte behöva drabbas av några omfattande förluster på fastighetssidan.

read more

Bokslutskommuniké 2009 visar bra resultat för Kommuninvest Sverige AB

Bokslutskommuniké 2009 för Kommuninvest Sverige visar på ett nytt år med goda resultat där en kommunal samverkan bidrar till effektivitet och samhällsutveckling.  

Styrelsen för Kommuninvest Sverige AB presenterar bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009.  

Året i sammanfattning

• 25 nya medlemmar
• Balansomslutning 183,0 (142,7) mdkr
• Utlåning 123,6 (104,7) mdkr
• Rörelseresultat 193,7 (75,3) mkr

VD-kommenterar

Ända sedan det blev möjligt för alla svenska kommuner och landsting att bli medlemmar i Kommuninvest har medlemstillväxten varit positiv. 2009 tillkom 25 nya medlemmar, den näst högsta noteringen någonsin. 248 kommuner och landsting var vid årsskiftet medlemmar i Kommuninvest, som har utvecklats till att bli den störste långivaren till kommunal sektor och står för drygt en tredjedel av sektorns totala finansiering.

Det är med stolthet vi presenterar detta goda resultat..Det ger oss möjlighet att nå en bit på väg mot målet som ägardirektivet föreskriver, att öka Kommuninvests egna kapital till en målnivå om 1 procent av balansomslutningen. Ökade utlåningsmarginaler stod för huvuddelen av förbättringen av 2009 års rörelseresultat.

Vi har under 2009 lanserat flera framgångsrika upplåningsprogram, delvis på nya upplåningsmarknader, och kunnat dra nytta av en marknadssituation som gynnat de mest kreditvärdiga låntagarna.

Vår ställning som Kommungäld stärktes både av den goda utlånings- och medlemstillväxten och av Riksbankens beslut att godkänna Kommuninvest som penningpolitisk motpart.

De förändringar i finansiella regelverk och tillsyn av banker och finansiella institut som nu införts och diskuteras gör att det finansiella systemet under några år kommer att präglas av omställningar. En effekt, tror vi, blir att bankernas utlåning till den kommunala sektorn kommer att minska.

Detta ökar betydelsen av ett väl fungerande och effektivt kommunalt finansieringssamarbete. Det är därför extra glädjande att Kommuninvests position stärkts i så många avseenden under 2009.

Tomas Werngren, verkställande direktör

Läs mer på:

http://www.kommuninvest.se/website1/sv/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=art_art-s1/93&group=art_art_grp-s1/1

Lena Bäcker

Chefekonom

Möt Kommuninvest på Finansdagarna 18-19 maj 2010. ”Nordiska grannar – men är vi så lika?”

Nu är programmet för Finansdagarna 2010 färdigt och årets verkar bli minst lika intressant som tidigare år. Under två dagar, 18-19 maj, samt en workshop den 20 maj, ges möjlighet att lyssna på aktuella föredrag och diskussioner som berör den offentliga sektorn. Som Kommungäld och finansiären till landets kommunsektor är vi en av huvudarrangörerna till Finansdagarna.

 Huvuddragen är

- Mats Odell: Finanspolitiska frågor för kommuner och landsting

- Thomas Östros: Vad skulle ett regeringsskifte innebära för offentliga sektorn? 

- Vice Riksbankschef Lars E.O. Svensson om Sveriges ekonomi och ränteprognos 2010 

- Den offentliga sektorns problem och möjligheter i övriga nordiska länder 

- Debatt MUF och SSU: Framtida finanspolitiska frågor för Sveriges kommuner och landsting 

Jag kommer att vara moderator och ansvara för punkten ”Den offentliga sektorns problem och möjligheter i övriga nordiska länder”, med det mycket spännande seminariet: 

”Nordiska grannar – men är vi så lika?” 

Under seminariet kommer följande frågor och mycket mer att belysas: 

- Hur ser dagens kommunsektor ut? 

- Vilka är sektorns förutsättningar på finansmarknaden – vad hände under och i spåren av finanskrisen? 

- Andra trender inom t ex kapitalförvaltning, PPP-lösningar, medfinansiering infrastruktur 

- Vilka framtida utmaningar står kommunsektorn inför? 

- Hur ser morgondagens kommunsektor ut t ex kommunsammanslagningar, nya regleringar, skattehöjningar  

Välkommen till Kista Tower Conference!  

Lena Bäcker 

Chefekonom 

För att läsa mer om programmet och anmälan: 

http://www.finansdagarna..se read more

Höjdpunkterna 2010 man inte bör missa – kanske får vi tillfälle att träffas?

Det händer mycket i vår värld och omvärld. Ett bra sätt att ta del av allt detta är seminarier och andra mötesplatser. Kommuninvest medverkar i samtliga arrangemang nedan, i syfte att såväl förmedla vår unika kompetens inom kommunala finansiering som att spana in i framtiden och därmer stärka vår roll som Kommungäld.

Program för 2010:

19 -20 mars

Tillväxtdagarna Åredalen

Huvudarrangören bakom evenemanget är Sparbankerna som tillsammans med Swedbank vill skapa ett forum för fri debatt kring tillväxt. Jag medverkar på kvällen den 18 mars och den 19 mars som föreläsare vid Kommuninvest frukostseminarium.

Läs mer på:

http://www.tillvaxtdagarna.se/sv/start/

23 mars

NordBygg Stockholmsmässan Älvsjö

Tisdagen den 23/3 2010 medverkar jag på Nordbygg 2010 och intervjuas av byggsveriges nyhetstidning, Byggindustrin om Kommuninvest roll i samhällsekonomin. Byggande, boende, upprustningen av miljonprogrammet och energieffektivisering är huvudtemat under samtalet.

Årets Nordbygg är med sina nästan 900 utställare och 75 856 kvadratmeter utställningsyta den största Nordbyggmässan hittills. I år är 18 olika länder representerade och totalt 130 utställare från andra länder.

För att se intervjun:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/

25 mars

Kommuninvest Föreningsstämma

Torsdagen den 25 mars är det dags för Kommuninvests årliga föreningsstämma, som i år kommer att hållas på Berns Salonger och China Teatern i Stockholm.

Utöver själva stämman bjuder vi under förmiddagen traditionsenligt på ett intressant seminarieprogram där årets tema lyder ”Alla är faktiskt inte födda på 40-talet!” med välfärdens förutsättningar och finansiering i fokus. Jag ser fram emot att få debattera ”Förutsättningar för välfärdens finansiering”.

För att läsa mer:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/26/kommuninvest-arsstamma-var-en-hojdpunkt/

21 april – 23 april

SmåKom Rikskonferens

SmåKom är ett nationellt nätverk för landets små kommuner som vill förändra. Jag kommer att vara föreläsare under dagarna.

Läs mer:

http://www.smakom.se/public_html/

18-19 maj

Finansdagarna 2010

Under två dagar, 18-19 maj samt en workshop den 20 maj, ges möjlighet att lyssna på aktuella föredrag och diskussioner som berör den offentliga sektorn. Jag har förmånen att få vara moderator för det spännande seminariet ”Nordiska grannar – men är vi så lika? Vilka är utmaningarna för Nordens kommunsektor? Vad kan vi lära av varandra? Hur påverkar Finans- och Greklandskrisen?

Läs mer:

http://www.finansdagarna.se/

27 maj

Finlands kommuner och dess bolag

Arrangörer är Finlands Kommunförbund och deltagare av landets 342 kommuner och bolag. Jag kommer att hålla ett anförande om konjunkturläget, kommunsektorns situation, trender och ägarstyrning.

 

31 maj – 2 juni

Världsbanken/The World Bank

Stockholm, Clarion Sign 

 ”Development Challenges in a Post-Crisis World” 

The Annual Bank Conferences on Development Economics (ABCDE) has become a central gathering place for development researchers and policymakers from all over the world.  

 

3-4 juni

Varna, Bulgarien

The European Association of Public Banks (EAPB) Chief Economist Network för Europas ledande Chefekonomer.

Första mötet mellan Europas Chefekonomer är satt i Varna, Bulgarien den 3-4 juni 2010 med följande program:  

1               Welcome by the Bulgarian Development Bank 

2               The current economic situation (after the crisis) in the different Member States from a Chief Economist’s point of view. Som svensk delegat kommer jag att ha anförande om vårt lands ekonomiska läge och konjunktur.

3.              The Stability and Growth Pact : Do we need a reform?

                 Presentation by Sven Langedijk, Directorate-General for Economic and Financial Affairs (DG ECFIN) , European Commission 

4.              Europe and the international economies: Role of the Euro: effects on the real economy in and outside Europe, Presentation by Lena Bäcker, Chief Economist, Kommuninvest Sweden

5.              Any other business  

6.              Arrangements for the forthcoming meeting

 

8 Juni

Åre kommun

Holiday Club

Bygga och bo konferens

Ett anförande om Världsekonomin och Sverige. Byggande, boende och finansering som en viktig tillväxtfaktor i landets kommuner.

 

22 - 23 Juni 2010

Hilton on Park Lane, London

The Global Borrowers & Investors Forum 2010

The Euromoney Global Borrowers & Investors Forum is the flagship primary market event. Each June for the past 18 years, the leading borrowers, investors and financial intermediaries from around the globe have come together at the Forum to meet, do business and debate the key issues driving the international debt markets.

Läs mer:

http://euromoneyconferences.com/EventDetails/0/1126/The-Global-Borrowers-Investors-Forum-2010.html

 

4-10 juli

Almedalen Visby

Veckan då beslutsfattare och många andra träffas. Jag var med för första gången förra året och måste säga att det var omvälvande och mycket intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter.

För första gången kommer Kommuninvest att vara en aktiv aktör i Almedalen. Själv medverkar jag större delen av veckan på Kommuninvests arrangemang och är inbjuden föreläsare och debattör i olika externa sammanhang.

- Välkomna till Kommuninvest trevliga mingelkväll och intressanta seminarium i Almedalen

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/29/valkomna-till-kommuninvest-i-almedalen-2/

- Presentation och debatterar Miljonprogrammet hos Sveriges Träbyggnadskansli, onsdagen den 7 juli 2010 

http://www.trabyggnadskansliet.se/

- Socialfondens/Europeiska Unionens seminarie 5 juli om EUs framtidsstrategi ”Sveriges väg i EU- 2020 strategin” i Almedalen

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/27/lena-backer-leder-seminariet-om-eus-framtidsstrategi-sveriges-vag-i-eu-2020-strategin-i-almedalen/

 

9-13 Augusti

London, England 

Möte b.l a med brittiska Finansdepartementet ”The Treasury”.  

 

18 -19 Augusti

KOMMEK 2010 i Malmö

Som är mötesplatsen för verksamma inom den offentliga ekonomin.

Kommuninvest tema på Kommek ”Långfristiga åtaganden – kortfristiga lånefinansieringar” är högaktuell. Seminariet är det första fullbokade under Kommekdagarna. Jag kommer att medverka båda dagarna och har uppdraget att vara moderator för Kommuninvest seminarium och paneldebatt.

Läs mer:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/15/kommuninvest-hogaktuella-tema-pa-kommek-fullbokat/

 

20 Augusti

Engelsbergs bruk, Fagersta

En tankesmedja om ”Framtidens Arbetsmarknad”. Arrangör: AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE. Moderator: Lotta Gröning

Jag kommer att hålla anförandet om framtidens arbetsmarknad ur ett såväl europeiskt som svenskt perspektiv: ”En värld i förändring, hur hänger de nya jobben med?” och delta i framtidsdiskussionerna. Evenemanget spelas in för tv och kommer att visas vid ett senare tillfälle. Moderator är journalisten Lotte Gröning.

Läs mer:

Framtidens arbetsmarknad 

Lokalförsörjningsfrågorna inom staten, kommuner och landsting blir allt mer omfattande och komplexa. Vid sidan av personalkostnaderna är lokalkostnaderna ofta den största kostnadsposten. Trenden är att det ställs allt högre kvar på miljöprestanda, energieffektiviseringar och långsiktigt hållbara lokaler som minskar belastningen på miljön.
För att läsa mer:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/08/30/kommuninvest-chefekonom-medverkar-pa-seminariet-en-konferens-om-grona-och-kostnadseffektiva-lokaler/

 

18-19 November

Bryssel

The European Association of Public Banks (EAPB) Chief Economist Network för Europas ledande Chefekonomer.

Jag kommer att vara moderator och leda nätverkets samtal under de båda dagarna.

“EAPB 2^nd meeting of the Chief Economists’ Network” 

  

Brussels, 19^th November 2010 – 8h.50 – 16h.30  

National Bank of Belgium

  

8h.50 Opening

Opening Address 

Mr. Henning SCHOPPMANN, EAPB Secretary General (Belgium) 

9h.00 Welcome Address

Mrs. Marcia De Wachter, Honorary Vice-Governor and Member of the Management Committee of the National Bank of Belgium Member of the Management Committee of the Banking, Finance and Insurance Commission (Belgium) 

”What can financial institutions and public authority do to restore confidence?” 

9h.45 Key Note Speech to be followed by a Q&A session

Mr. José Marin Arcas, Head of the Euro Area Macroeconomic Developments Division of the European Central Bank (Germany)   

”Main outlook for Europe in the coming years. Is the current recovery sustainable?” 

11h.00-11h.15 Coffee Break

 

11h.15 How to avoid a repetition of the crisis?             Each speech 15 minutes to be followed by a Q&A session

Vincent Brenelliere, Head of Asset and Liabilities Management, Caisse des Dépôts et Consignations (France)
Stimulating, long—term investment in Europe synthesis of proposals of the working group Banking Supervision of the European Investment Bank, Caisse des Dépôts et Consignations,, Cassa Depositi e Prestiti S.p.A., Kreditanstalt für Wiederaufbau  

Mr. Petru, Rareş, Executive President, Romanian Banking Institute (Romania) 

”The implication of the new waves of regulation in the financial sector after the crisis  

12.00 – 13h.00 Roundtable discussion with speakers and all the participants

Moderation: Mrs. Lena Bäcker, Chief Economist of Kommuninvest Sweden 

13.00 – 13h.30 Conclusions formulated by the moderator

 

13.30 – 15h.15 Closing Lunch with network opportunity

  

15.15 – 16h.30 Possibility to attend a guided tour of the museum and library of the
                         National Bank of Belgium  

För att läsa mer om nästa möte:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/10/22/to-the-attention-of-the-chief-economists-of-the-european-association-of-public-banks-to-whom-it-may-concern/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/08/26/second-chief-economist-meeting-of-the-eapb-on-friday-19-november-2010-in-brussels-belgium-3/

22 december   

Finland/Helsingfors

MuniFin Finlands Kommungäld samt State Tresury/Riksgälden

Föreläsningar: ”Europas macroekonomiska utsikter de närmsta åren samt vilka effekter kommer de internationella bankregleringarna att få på våra länder och den reella ekonomin” 

Hoppas vi får tillfälle att träffas!

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommunskulden till de anställda

Vid flera tillfällen har Kommuninvest valt att lyfta upp frågan om pensioner och den kommunala pensionsskulden. Vår rekommendation att göra ett aktivt val gällande pensionsskulden är högaktuell i rådande konjunkturläge. Totalt rör det sig om 380 miljarder och utbetalningarna når sin kulmen 2015-2020. Vi är med andra ord snart där.

Bakgrunden till pensionsskulden är tre decenniers kraftig expansion av antalet anställa samt att den gamla pensionsskulden har byggts upp utifrån ett förmånsbestämt system, där ingen avsättning gjorts varken hos arbetgivaren eller hos arbetstagaren. En viktig del av diskussionen är att pensionsutbetalningarna inte är förhandlingsbara och inte går att prioritera bort.Vilket alternativ som sedan är bäst kan bara den enskilda kommunen eller landstinget avgöra.

Idag ligger majoriteten av den gamla pensionsskulden inom linjen i kommunernas balansräkning. Detta är enligt de gällande redovisningsreglerna. Om pensionsskulden däremot skulle bokföras som en skuld såsom andra skulle det ge möjlighet till helhetssyn. 

Men bakom de sektorsvisa resultaten döljer sig skillnader hos enskilda kommuner och landsting där en del har större överskott och/eller har sålt tillgångar. Andra genererar ett fullgott årligt överskott som täcker pensionsutbetalningarna och avsättningar. Faktum är att dagens verksamhetsöverskott måste kunna bära både gårdagens och dagens pensionskostnader där gårdagens pensionskostnader inte är definitiva eftersom de är förmånsbestämda.

I vissa lägen kan utbetalningarna bli mer kännbara för de kommuner och landsting vars befolkning kraftigt minskar även om dessa kompenseras i vissa delar genom skatteutjämningssystemet. Kommuner och landsting har en lagstadgad skyldighet att ha en ekonomi i balans och därmed också en skyldighet att aldrig ha skulder som överstiger tillgångarna. I allmänhet motsvarar kommunernas tillgångar, som är värderade enligt anskaffningsvärde eller lägsta värde, gott och väl storleken på pensionsåtagandet.

Vår uppfattning är att de kommuner och landsting som är nettolåntagare bör vara återhållsamma med extern kapitalförvaltning, eftersom den i praktiken blir lånefinansierad. I en extern förvaltningsmodell behöver nettolåntagare erhålla en avkastning som överstiger åtminstone upplåningskostnaden. Det ger upphov till ett antal risker, eftersom pensionsskuldens faktiska storlek är okänd. Man använder sig av hävstång för att nå avkastning och det kanske inte alls är säkert att man når den avkastning som eftersträvats. Är det avsatta kapitalet garanterat och inflationsskyddat?

I en sådan situation blir räntebärande placeringar överflödiga, då avkastning normalt enbart kan genereras genom att låna upp kort och placera långt eller genom andra former av ökat risktagande. Alternativen för den externa förvaltningen blir då reala tillgångar av något slag, exempelvis aktier. Detta för oss in på en ny problematik.

Nackdelen med aktier och andra reala tillgångsslag som fastigheter och realobligationer är den relativt sett stora volatiliteten. Att aktier över mycket långa tidsperioder kan ha en avkastning på sju procent årligen blir snabbt irrelevant när man ska placera kapital under en i förväg bestämd tidsperiod. Risken är att avyttring måste ske vid en ogynnsam tidpunkt.

Vår slutsats är att de flesta kommuner är mer betjänta av att använda möjligheten till återlån för att hantera sina pensionsförpliktelser. Enligt Rådet för Kommunal Redovisning definieras begreppet som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel. Med återlån kan kommuner och landsting, med stöd i den befintliga tillgångsmassan, vid behov använda sig av extern upplåning när de löpande pensionsutbetalningarna uppstår. Den faktiska pensionsutbetalningen belastar likviditetsmässigt sektorn men pensionen är emellertid en förutsägbar påfrestning som har en extra puckel de närmsta åren.

Slutligen, oavsett om man har öronmärkt tillgångar till pensioner eller inte, är det kommunens och landstingets samlade ekonomiska situation och långsiktiga betalningsförmåga som avgör hur väl man kommer att kunna hantera framtiden. Vad som är viktigt är göra ett val och säkerställa likviditet som uppgår till utbetalningsbeloppen samt att förväntade tillgångsvärden kan realiseras inför de aktuella pensionsutbetalningarna.

Vi ser att de flesta kommer att lösa utbetalningarna via sin likviditetshantering, några kommer att öka sin externa upplåning för att lösa utbetalningarna medans andra kommer att få vara återhållsamma när det gäller kostnadssidan.

Bedömningen när att det heller inte är troligt med skattehöjningar pga pensionsskulden men det är ett åtagande som ingen kommer att krypa undan. Det är heller inte troligt att pensionsskulden kommer att påverka servicenivån och möjligheterna att leverera välfärdstjänster till invånarna. Ingen kommunanställd ska heller inte behöver vara orolig för sin framtida pension men man bör vara medveten om skulden och att flera inom sektorn inte satt av pengar för att kunna betala pensionerna. 

Vad som är viktigt att notera är att en svensk kommun, till skillnad från flera andra länder, inte kan gå i konkurs eller ställa in betalningarna. 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige  

Läs mer om kommunsektorns lånesskuld:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/

read more

Regeringen öppnar för reformer

Kommunala investeringar bidrar till konjunkturåterhämtningen

I vår senaste konjunkturrapport ser vi att konjunkturen i landet sakta börjar vända. Kommunsektorns årliga investeringar på ca 100 miljarder utgör en bidragande och stabil faktor för den svenska ekonomins återhämtning. Enligt SCB senaste statistik minskade Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) med 5 procent det tredje kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. 

Statistiken visar att de fasta bruttoinvesteringarna minskade med 12 procent under tredje kvartalet. Den svaga utvecklingen förklaras främst av fortsatt låga investeringar i maskiner, liksom minskad nybyggnation av små- och flerbostadshus.

Under perioden fortsatte däremot de offentliga myndigheters investeringar att öka med drygt 12 procent. Uppgången förklaras främst av investeringar i vägar och byggnader.  

Under samma period sjönk näringslivets investeringar med drygt 16 procent till följd av framförallt minskade investeringar inom tillverkningsindustrin och byggbranschen. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 2,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.  

Kommunala investeringar sker via skattefinansiering men även via lånefinansiering. Som Kommungäld och huvudfinansiär till kommunsektorn har vi god överblick över sektorns låneskuld. Den svenska kommunsektorn lånar till investeringar som sedan går till satsningar på till exempel upprustning av miljonprogrammet, daghem, fastigheter, energiverk, och kommunikationer.

Under de senaste sex åren har kommunsektorns låneskuld varit relativt konstant. Vår prognos är att skulden kommer att vara oförändrad, ca 360 miljarder kronor, de närmsta åren.  

Än är inte boksluten för 2009 färdiga men de indikationer som vi får från medlemmarna signalerar att 2009 inte blir riktigt så besvärligt för sektorn, som vi först befarade. Detta främst på grund av de extra statliga bidragen. 

När konjunkturen nu börjar vända sker en viss förskjutning innan kommunsektorn kan se effekterna av uppgången. Vi har även ett val som kommer att påverka de ekonomiska förutsättningarna för sektorn.  

Enligt SKL senaste skatteunderlagsprognos ser 2010 ut att bli ett relativt bra ekonomisk år med en förbättrad utveckling av kommunsektorns skatteunderlag.. Men redan 2011 kan läget återigen försämras med den fortfarande jämförelsevis svaga skatteunderlagstillväxten som har en negativ påverkan på kommunsektorns resultatutveckling.

Tuffare ekonomiska villkor för landets kommunsektor kan bidra till att viktiga investeringar skjuts upp i väntan på bättre tider. Detta riskerar att understödja en mer utdragen konjunkturuppgång för landet som helhet.

Sammanfattningsvis: Kommunsektorns investeringar på ca 100 miljarder årligen utgör en betydande faktor för den svenska ekonomins återhämtning. Som Kommungäld gör vi prognosen att den kommunala låneskulden på 360 miljarder kommer att vara oförändrad de närmsta åren. Resultatmässigt ser 2009 ut att bli bättre än vi befarat men redan för 2011 är prognosen tuffare tider när de extra statliga bidraget inte längre är kvar.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige   

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/

Läs mer om Kommuninvest:s konjunkturbedömning på:

 http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/

samt

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/

samt

http://www.kommuninvest.se//website1/sv/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=art_art-s1/86&group=art_art_grp-s1/1

samt

http://www.kommuninvest.se//website1/sv/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=art_art-s1/86&group=art_art_grp-s1/1

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/

Läs mer om miljonprogrammet:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/

Läs mer på SCB:s hemsida:

http://www.scb.se

Reporäntan oförändrad men räntehöjningarna kommer närmare

Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad på 0,25 procent i februari, men överraskade marknaden med att signalera tidigare höjning, i sommar eller början av hösten. Under dagens möte reviderade Riksbanken sina prognoser med lite större uppjustering av sysselsättningen och lite mindre av BNP. Konjunkturuppgången anses stå på en fastare mark och man går från en krisränta till en penningpolitik för en normal lågkonjunktur. 

Till följd av krisen har Riksbanken sänkt reporäntan till en historiskt låg nivå. Den information som har kommit sedan december tyder på en fortsatt normalisering på de finansiella marknaderna och en något starkare utveckling i ekonomin. Sammantaget innebär det att riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och att konjunkturuppgången därmed vilar på fastare mark. Därför kan penningpolitiken behöva anpassas till mer normala förhållanden något tidigare än vad som antogs i december. Riksbankens direktion bedömer nu att reporäntan kommer att höjas från och med sommaren eller tidig höst. Samtidigt är nu bedömningen att höjningarna på lite längre sikt kan ske mer gradvis och prognosen för räntan på längre sikt har därför justerats ner något.

Marknaden reagerade på revideringen genom att räntorna för korta obligationer steg med 10-15 punkter och kronan handlas nu för första gången på mycket länge under 10.00 kronor mot euron. Vidare väntar sig marknaden en 25-punktershöjning i juli 2010 och en reporänta på 1,25 procent vid årsskiftet.

I tidigare konjunkturrapport har jag påtalat att starkare konjunkturläge nu föreligger som aktualiserar frågan om en räntehöjning från Riksbanken. Låga räntor tillsammans med en expansiv finanspolitik har bidragit till att hushållens konsumtion återhämtat sig snabbt. Samtidigt som företagsutlåningen störtdök under finanskrisen har hela tiden hushållens upplåning fortsatt att öka. Faktum är att i december 2009 ökade utlåningen till hushållen med 9 procent jämfört med året innan. Under samma period minskade företagens upplåning med mer än 5 procent. 

Meningen med den signalerade räntehöjningen är att kyla av ekonomin och hindra inflationen att stiga över Riksbankens mål på 2.0 procents inflation.  I och med stigande räntor ser jag dock en anledning att bevaka utvecklingen och följderna av hushållens kraftiga skuldsättningsgrad samt en ökad risk för ett visst fall av fastighetspriserna i landet.   

Hur påverkas landets kommunsektor av läget? Faktum är att en stor del av de investeringar som lyfter Sverige i återhämtningen kommer från den offentliga sektorn.

Jag ser att den svenska kommunsektorn är bra på att sprida ränterisker men har inte diversifierat sin finansiering på olika löptider och detta medför en ökad risk. Allt för många i sektorn har för kort kapitalbindning där man troligen lockas av den låga räntan.

Vad är då skillnaden? Ränterisk och refinansieringsrisk är de primära finansiella riskerna som låntagare inom den kommunala sektorn möter. Ränterisk är risken för att förändrade räntor negativt påverkar räntekostnaderna.

Refinansieringsrisk är risken för att störningar, osäkerheter och volatilitet på kredit- och kapitalmarknader kan begränsa möjligheterna att refinansiera förfallande skulder. I allmänhet eftersträvas både vad gäller kapital- och ränteförfall en jämn förfallostruktur över tid, där även likviditetspåverkan vid större ränteförfall ska beaktas.

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/

Läs mer om Kommuninvest konjunkturbedömning på:

read more

OECD rapporter visar uppgång och nedgång i konjunkturen

Med förhoppningsvis den värsta ekonomiska krisen på länge bakom oss kan vi konstatera att den ekonomiska världskartan ritats om. Nu stundar hanteringen av morgondagen där strukturella finansiella utmaningar möter oss med globaliseringen och urbaniseringen som starka drivkrafter.

Två intressanta rapporter från OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling är aktuella som ett underlag i ämnet. Den ena visar på att Sveriges konjunkturläge går i positiv riktning, den andra rapporten visar det motsatta. Här följer i korthet rapporterna samt mina kommentarer kring dessa.

 1) OECD:s Välståndsliga visar att Sveriges välstånd faller

OECD ansvarar för den kanske mest kända av alla välståndsmätningar. När utvecklingen i ett land ska bedömas hänvisar man ofta till landets placering i OECD:s s.k. välståndsliga. Denna liga baseras enbart på uppgifter om medlemsländernas ekonomi. Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett grovt mått på ett lands levnadsstandard. Välståndsligan mäter det relativa läget mellan länderna; bruttonationalprodukten kan alltså minska inom OECD, samtidigt som en del länder går framåt i placeringarna.

Från början av 1970-talet till början av 1990-talet hade Sverige en sämre BNP-tillväxt än flertalet industriländer. Det stora raset inträffade i samband med krisåren i början på 1990-talet. Under den djupa konjunkturnedgången 1991-1993 blev detta särskilt påtagligt.  

Den senaste mätningen visar på att Sverige har fallit från en fjärdeplats sedan 1970 till att ligga på en elfteplats i välståndsligan. Relativt sett har svenskarnas inkomster fallit tillbaka. Nu ligger Sverige på endast 7 procent högre än genomsnittet för OECD-länderna. Mot 9 procent högre 2008. Länder som har dragit ifrån är USA, Australien, Österrike och Norge. Mätningen visar att Irland och Island tillhör de länder som kraftigt fallit tillbaka, relativt sett. Men vid sidan om dem är det Sverige tillsammans med Finland som det går sämst för i de 30 medlemsländerna.

2) Territorial Review visar på snabb tillväxttakt i Sverige

För första gången har OECD genomfört en territoriell utvärdering av Sverige om förutsättningarna för regional tillväxt. I rapporten konstaterar OECD att Sverige har en mycket framgångsrik välfärdsmodell och är bland de OECD-länder med högst BNP per capita och snabbast tillväxttakt det senaste decenniet.

Organisationen kommenterar att några av de regionala innovationssystemen i Sverige utgör bästa praxis bland OECD-länderna. Sverige får även beröm för sin förmåga att hitta innovativa och inkluderande samarbetsformer i det regionala tillväxtarbetet, där de regionala varselsamordnarna lyfts fram som ett exempel.

I rapporten rekommenderar OECD att ytterligare stärka den regionala nivån i Sverige när det gäller ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Fler län än Skåne och Västra Götaland bör snabbare kunna forma självstyrelseorgan och staten behöver stödja den utvecklingen. OECD rekommenderar också att de regionala tillväxtstrategierna bör få en starkare roll med tydligt genomförandefokus och med tydligare koppling till tillgängliga medel för det regionala tillväxtarbetet.

OECD menar att utvecklingen av ett diversifierat och hållbar landsbygdsutveckling är en avgörande komponent i en effektiv regional utveckling i Sverige. Även om nästan hela Sverige klassificeras som huvudsakligen landsbygd eller mellanprodukter i OECD regionala typologi är landsbygden Sverige långt ifrån en homogen verklighet. Ett betydande antal landsbygdsområden har faktiskt bättre resultat än det nationella genomsnittet under en tioårsperiod och endast fem landsbygden växer långsammare än genomsnittet bland OECD landsbygdens regioner. Ömsesidiga beroendet mellan städerna och landsbygden ökar och måste ytterligare stärkas för att öka konkurrenskraften för både städer och landsbygden.  

Chefekonomens kommentarer:

En av svårigheterna med att göra jämförelser av det ekonomiska välståndet är det faktum att länderna har olika prisnivåer och valutor. Genom att till exempel beräkna per capita når man därför inte riktigt ända fram. Ett land med hög BNP per capita behöver inte nödvändigtvis vara mer välmående än ett land med lägre BNP per capita, om det samtidigt är mycket dyrare att leva och bo där.

För att kunna göra en rättvisare jämförelse används i OECD:s välståndsliga istället ett mått som vanligen brukar kallas för köpkraftkorrigerad BNP. Detta mått får man fram genom att justera BNP per capita för relativa prisskillnader mellan länderna.

Den nya välståndsligan visar att Sverige ligger på elfte plats men med mindre köpkraft relativt sett. Dock är Sverige fortfarande rikare än de flesta länderna inom OECD. Som vi tidigare konstaterat i konjunkturkommentarer och krönikor har Sverige med sitt omfattande exportberoende varit starkt påverkat av krisen och är det i vissa delar fortfarande, inte minst inom tillverkningsindustrin. Exporten är således en styrka men kan även bli den svaga länken i kriser och konjunkturförändringar för ett litet land i internationella mått mätt.

2009 års siffror i välståndsligan bygger på uppskattningar som inte är statistiskt säkerställda och som senare kan komma att revideras. Men faktum kvarstår att Sverige tappat viss mark relativt sett och detta bör utgöra en tankeställare för ett strategiskt planläggande om hur landet skall lyfta och stärka sig i globala perspektiv.   

I grunden måste vi bära med oss att världens länder gick in med olika förutsättningar i krisen där vissa hade goda stabila förhållande, andra det motsatta.  Ett annat väletablerat mått som visar hur ett lands finansiella situation utvecklas är statsskuld i förhållande till BNP, dvs hur ett lands finansiella situation utvecklas i förhållande till den ekonomiska aktiviteten.

Frågan om världens statsskulder i förhållande till BNP är särskilt intressant att analysera med tanke på de megastora ökningarna av skulder som krisen burit med sig, där olika räddningsaktioner löst av varandra genom extern finansiering på världens kapitalmarknader. Dessa skall inom tid betalas tillbaka och bör ses som finansiella ryggsäckar, vilka i sin tur mycket väl kan både fördröja och försvåra ett lands utveckling.

En aktör som tittat på dessa nyckeltal är ratinginstitutet Moodys. Där kan man se hur statsskulden i förhållande till BNP (%) förändrats mellan åren 2006 till en prognos för 2010. Skälet till att jag valt att genomlysa förändringstakten just dessa år är för att få en nyanserad bild av läget strax före finanskrisens genomslag till det läge länderna befinner sig i när delar av världsekonomin börjar återhämtningen. Resultatet är intressant att studera. Siffrorna visar på att Island har både negativ BNP-utveckling och ökad statsskuld. Ökningstakten är dramatisk med en prognostiserad ökning om 388 procent mellan åren 2006-2010, dock från en tidigare låg nivå. För Irland är motsvarande siffra 230 procent.

Noteras kan att högt upp på listan finns även andra intressanta länder som kraftigt ökat sin statsskuld i förhållande till BNP såsom USA med 51 procent och Australien med 32 procent. Med andra ord länder som lyfts fram med topplaceringar i välståndsligan får en annan placering i detta perspektiv.

På den lägre skalan befinner sig Österrike, Finland och Norge med 18 procent, 27 procent respektive -10 procent i förändringstakt. Med andra ord en låg statsskuld i förhållande till BNP. Värt att notera är att Finland i välståndsligan var en av de stora förlorarna.

Var ligger då Sverige i detta förhållande? Svaret är långt ner på skalan med 5 procent. Med andra ord har vår BNP-tillväxt väl harmoniserat med den statsskuld som vi bär på.  I vår senaste konjunkturbedömning menade vi att Sverige har en god grund för återhämtning, denna mätning påvisar samma förhållande.

Om vi tittar på rapporten Territorial Review, så kan vi konstatera att den väl kan spegla en bild av Sverige där en stark regional utveckling bygger ett lands välstånd. Som Kommungäld och kommunsektorns huvudfinansiär följer vi noga den regionala utvecklingen i Sverige och gör analyser på såväl, lokal, regional som nationell nivå. Vi kan dock se en viss ökad risk på att krisen medfört förstärkningar i den regionala obalansen där de större tillväxtregionerna kan komma att karaktäriseras av en god ekonomisk tillväxt, en positiv befolkningsutveckling och ett diversifierat näringsliv. I de mindre regionerna kan förhållanden bli det motsatta. Vi menar att risken finns att andelen befolkning, sysselsättning och produktion fortsätter att öka i storstadsregionerna och vissa tillväxtorter medan övriga regioner riskerar att minska sina andelar.

Följden av det hela kan bli ett ekonomiskt glapp som leder till skillnader i levnadsvillkor beroende var man bor i landet. I utflyttningskommuner kan det bli svårare att få nya företagsetableringar vilket leder till högre arbetslöshet. I inflyttningskommunerna ökar inkomsterna samtidigt som kraven på service expanderar. Här tillkommer även de utmaningar som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner. Av folkökningen i Sverige 2008 stod invandraröverskottet för 76 % och födelseöverskottet för 24 %. Man kan därav dra slutsatsen att invandringen är en viktig faktor för befolkningsökningen i många av landets kommuner. Vi ser att dessa utmaningar kommer att kräva finansiell effektivitet och krav på nya lösningar där ökad samverkan än en grundläggande faktor.

Sammanfattningsvis: I globaliseringens spår står ländernas ekonomier inför omvälvande förändringar. Sverige har i viss mån tappat i välfärdsligan men står sig väl för en stabil finansiell återhämtning. För att stärka landet inför framtida utmaningar bör den nationella ribban läggas högt för en god ekonomi, ökat sysselsättning, ökad samverkan och stärkt global konkurrenskraft.

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

Läs mer om ”Reporäntan oförändrad men räntehöjningarna kommer närmare – Chefekonomen kommenterar”

read more