OECD rapporter visar uppgång och nedgång i konjunkturen
Med förhoppningsvis den värsta ekonomiska krisen på länge bakom oss kan vi konstatera att den ekonomiska världskartan ritats om. Nu stundar hanteringen av morgondagen där strukturella finansiella utmaningar möter oss med globaliseringen och urbaniseringen som starka drivkrafter.
Två intressanta rapporter från OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling är aktuella som ett underlag i ämnet. Den ena visar på att Sveriges konjunkturläge går i positiv riktning, den andra rapporten visar det motsatta. Här följer i korthet rapporterna samt mina kommentarer kring dessa.
1) OECD:s Välståndsliga visar att Sveriges välstånd faller
OECD ansvarar för den kanske mest kända av alla välståndsmätningar. När utvecklingen i ett land ska bedömas hänvisar man ofta till landets placering i OECD:s s.k. välståndsliga. Denna liga baseras enbart på uppgifter om medlemsländernas ekonomi. Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett grovt mått på ett lands levnadsstandard. Välståndsligan mäter det relativa läget mellan länderna; bruttonationalprodukten kan alltså minska inom OECD, samtidigt som en del länder går framåt i placeringarna.
Från början av 1970-talet till början av 1990-talet hade Sverige en sämre BNP-tillväxt än flertalet industriländer. Det stora raset inträffade i samband med krisåren i början på 1990-talet. Under den djupa konjunkturnedgången 1991-1993 blev detta särskilt påtagligt.
Den senaste mätningen visar på att Sverige har fallit från en fjärdeplats sedan 1970 till att ligga på en elfteplats i välståndsligan. Relativt sett har svenskarnas inkomster fallit tillbaka. Nu ligger Sverige på endast 7 procent högre än genomsnittet för OECD-länderna. Mot 9 procent högre 2008. Länder som har dragit ifrån är USA, Australien, Österrike och Norge. Mätningen visar att Irland och Island tillhör de länder som kraftigt fallit tillbaka, relativt sett. Men vid sidan om dem är det Sverige tillsammans med Finland som det går sämst för i de 30 medlemsländerna.
2) Territorial Review visar på snabb tillväxttakt i Sverige
För första gången har OECD genomfört en territoriell utvärdering av Sverige om förutsättningarna för regional tillväxt. I rapporten konstaterar OECD att Sverige har en mycket framgångsrik välfärdsmodell och är bland de OECD-länder med högst BNP per capita och snabbast tillväxttakt det senaste decenniet.
Organisationen kommenterar att några av de regionala innovationssystemen i Sverige utgör bästa praxis bland OECD-länderna. Sverige får även beröm för sin förmåga att hitta innovativa och inkluderande samarbetsformer i det regionala tillväxtarbetet, där de regionala varselsamordnarna lyfts fram som ett exempel.
I rapporten rekommenderar OECD att ytterligare stärka den regionala nivån i Sverige när det gäller ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Fler län än Skåne och Västra Götaland bör snabbare kunna forma självstyrelseorgan och staten behöver stödja den utvecklingen. OECD rekommenderar också att de regionala tillväxtstrategierna bör få en starkare roll med tydligt genomförandefokus och med tydligare koppling till tillgängliga medel för det regionala tillväxtarbetet.
OECD menar att utvecklingen av ett diversifierat och hållbar landsbygdsutveckling är en avgörande komponent i en effektiv regional utveckling i Sverige. Även om nästan hela Sverige klassificeras som huvudsakligen landsbygd eller mellanprodukter i OECD regionala typologi är landsbygden Sverige långt ifrån en homogen verklighet. Ett betydande antal landsbygdsområden har faktiskt bättre resultat än det nationella genomsnittet under en tioårsperiod och endast fem landsbygden växer långsammare än genomsnittet bland OECD landsbygdens regioner. Ömsesidiga beroendet mellan städerna och landsbygden ökar och måste ytterligare stärkas för att öka konkurrenskraften för både städer och landsbygden.
Chefekonomens kommentarer:
En av svårigheterna med att göra jämförelser av det ekonomiska välståndet är det faktum att länderna har olika prisnivåer och valutor. Genom att till exempel beräkna per capita når man därför inte riktigt ända fram. Ett land med hög BNP per capita behöver inte nödvändigtvis vara mer välmående än ett land med lägre BNP per capita, om det samtidigt är mycket dyrare att leva och bo där.
För att kunna göra en rättvisare jämförelse används i OECD:s välståndsliga istället ett mått som vanligen brukar kallas för köpkraftkorrigerad BNP. Detta mått får man fram genom att justera BNP per capita för relativa prisskillnader mellan länderna.
Den nya välståndsligan visar att Sverige ligger på elfte plats men med mindre köpkraft relativt sett. Dock är Sverige fortfarande rikare än de flesta länderna inom OECD. Som vi tidigare konstaterat i konjunkturkommentarer och krönikor har Sverige med sitt omfattande exportberoende varit starkt påverkat av krisen och är det i vissa delar fortfarande, inte minst inom tillverkningsindustrin. Exporten är således en styrka men kan även bli den svaga länken i kriser och konjunkturförändringar för ett litet land i internationella mått mätt.
2009 års siffror i välståndsligan bygger på uppskattningar som inte är statistiskt säkerställda och som senare kan komma att revideras. Men faktum kvarstår att Sverige tappat viss mark relativt sett och detta bör utgöra en tankeställare för ett strategiskt planläggande om hur landet skall lyfta och stärka sig i globala perspektiv.
I grunden måste vi bära med oss att världens länder gick in med olika förutsättningar i krisen där vissa hade goda stabila förhållande, andra det motsatta. Ett annat väletablerat mått som visar hur ett lands finansiella situation utvecklas är statsskuld i förhållande till BNP, dvs hur ett lands finansiella situation utvecklas i förhållande till den ekonomiska aktiviteten.
Frågan om världens statsskulder i förhållande till BNP är särskilt intressant att analysera med tanke på de megastora ökningarna av skulder som krisen burit med sig, där olika räddningsaktioner löst av varandra genom extern finansiering på världens kapitalmarknader. Dessa skall inom tid betalas tillbaka och bör ses som finansiella ryggsäckar, vilka i sin tur mycket väl kan både fördröja och försvåra ett lands utveckling.
En aktör som tittat på dessa nyckeltal är ratinginstitutet Moodys. Där kan man se hur statsskulden i förhållande till BNP (%) förändrats mellan åren 2006 till en prognos för 2010. Skälet till att jag valt att genomlysa förändringstakten just dessa år är för att få en nyanserad bild av läget strax före finanskrisens genomslag till det läge länderna befinner sig i när delar av världsekonomin börjar återhämtningen. Resultatet är intressant att studera. Siffrorna visar på att Island har både negativ BNP-utveckling och ökad statsskuld. Ökningstakten är dramatisk med en prognostiserad ökning om 388 procent mellan åren 2006-2010, dock från en tidigare låg nivå. För Irland är motsvarande siffra 230 procent.
Noteras kan att högt upp på listan finns även andra intressanta länder som kraftigt ökat sin statsskuld i förhållande till BNP såsom USA med 51 procent och Australien med 32 procent. Med andra ord länder som lyfts fram med topplaceringar i välståndsligan får en annan placering i detta perspektiv.
På den lägre skalan befinner sig Österrike, Finland och Norge med 18 procent, 27 procent respektive -10 procent i förändringstakt. Med andra ord en låg statsskuld i förhållande till BNP. Värt att notera är att Finland i välståndsligan var en av de stora förlorarna.
Var ligger då Sverige i detta förhållande? Svaret är långt ner på skalan med 5 procent. Med andra ord har vår BNP-tillväxt väl harmoniserat med den statsskuld som vi bär på. I vår senaste konjunkturbedömning menade vi att Sverige har en god grund för återhämtning, denna mätning påvisar samma förhållande.
Om vi tittar på rapporten Territorial Review, så kan vi konstatera att den väl kan spegla en bild av Sverige där en stark regional utveckling bygger ett lands välstånd. Som Kommungäld och kommunsektorns huvudfinansiär följer vi noga den regionala utvecklingen i Sverige och gör analyser på såväl, lokal, regional som nationell nivå. Vi kan dock se en viss ökad risk på att krisen medfört förstärkningar i den regionala obalansen där de större tillväxtregionerna kan komma att karaktäriseras av en god ekonomisk tillväxt, en positiv befolkningsutveckling och ett diversifierat näringsliv. I de mindre regionerna kan förhållanden bli det motsatta. Vi menar att risken finns att andelen befolkning, sysselsättning och produktion fortsätter att öka i storstadsregionerna och vissa tillväxtorter medan övriga regioner riskerar att minska sina andelar.
Följden av det hela kan bli ett ekonomiskt glapp som leder till skillnader i levnadsvillkor beroende var man bor i landet. I utflyttningskommuner kan det bli svårare att få nya företagsetableringar vilket leder till högre arbetslöshet. I inflyttningskommunerna ökar inkomsterna samtidigt som kraven på service expanderar. Här tillkommer även de utmaningar som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner. Av folkökningen i Sverige 2008 stod invandraröverskottet för 76 % och födelseöverskottet för 24 %. Man kan därav dra slutsatsen att invandringen är en viktig faktor för befolkningsökningen i många av landets kommuner. Vi ser att dessa utmaningar kommer att kräva finansiell effektivitet och krav på nya lösningar där ökad samverkan än en grundläggande faktor.
Sammanfattningsvis: I globaliseringens spår står ländernas ekonomier inför omvälvande förändringar. Sverige har i viss mån tappat i välfärdsligan men står sig väl för en stabil finansiell återhämtning. För att stärka landet inför framtida utmaningar bör den nationella ribban läggas högt för en god ekonomi, ökat sysselsättning, ökad samverkan och stärkt global konkurrenskraft.
Läs mer om kommunala investeringar:
Läs mer om ”Reporäntan oförändrad men räntehöjningarna kommer närmare – Chefekonomen kommenterar”
Läs mer i vår konjunkturrapport ”Vårvindar i vinterkylan”
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Läs mer om samverkan:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
Läs mer i ”Anta även de strukturella utmaningarna”:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/28/debatt-anta-aven-de-strukturella-utmaningarna/
Läs och lyssna på föredrag ”Tuffare tider för kommunerna – tid för nytänkande?”
Läs mer på OECD:s hemsida:
http://www.oecd.org/document/24/0,3343,en_2649_34413_44389912_1_1_1_1,00.html
Lena Bäcker
Chefekonom
