Konjunktur – Vårvindar i vinterkylan
Under en längre tid har vi med ljus och lykta försökt att finna övertygande indikatorer om att konjunkturen verkligen har vänt. Nu kan vi se att indikatorerna även börjar bli fakta.
Finanskrisen har ännu en gång öppnat våra ögon för att vår svenska ekonomi är helt integrerad med andra länders. Det som började med en bolånekris i USA, spred sig som ett iskallt täcke över världens ekonomier och slutade med mindre skatteintäkter för landets kommunsektor.
I det internationella perspektivet kan vi reflektera intressanta ekonomiska förskjutningar som en följd av krisen. Jag noterar att Kina nu kört om USA som världens största bilmarknad. Faktum är att i dag svarar BRIC-länderna (Kina, Brasilien, Ryssland och Indien) för 18 % av världens samlade börsvärde. För nio år sedan fanns de i princip inte med på börskartan. Av världens 20 största företag är fem kinesiska och ett brasilianskt. Av världens 5 000 största bolag finns nära 1 000 i BRIC-länderna.
Det är Kina som går starkast ut ur världskrisen och man är nu ikapp Japan i tillväxt. Med denna utveckling kan man påverka hela världsekonomin genom konsumtion, tullar mm. Min bedömning är att vi underskattat den kraft och potential som finns i Kina, men även i de övriga BRIC-länderna. Speciellt tydligt var detta under Köpenhamnsmötet som klart visade på vad som nu händer i världen, USA och Kina, är de stora ekonomiska länderna.
Men även i USA, normalt världens draglok, finns det fakta på en viss stabilisering där antalet varslen har minskat även om landet fortfarande präglas av problem på sin hemmamarknad. Kina å andra sidan är att likna vid en överhettad ekonomi där olika åtstramningar för att dämpa utvecklingen redan har påbörjats. Helt klart är att i krisens spår ritas den ekonomiska världskartan om.
För Sveriges del ser det ganska ljust ut och vi kan bli ett av de länder som snabbast återhämtar sig i konjunkturen. De indikatorer som tidigare anats kan nu ses med blotta ögat. Exempel på detta är att tusentals varsel tagits tillbaka och där statistik från arbetsförmedlingen visar att andelen uppsägningar landar på i snitt mellan 65 och 70 % av antalet varsel.
Alltfler företag i landet börjar att nyanställa. Det är främst tjänstesektorn som går starkt fram i konjunkturen. Istället för en peak i arbetslösheten av 12 % talar vi i dag om omkring 9 % – 10 % i arbetslöshet. Min bedömning är att Sverige gick i krisen med en i grunden god ekonomi och står nu även väl rustat för en återhämtning.
Men vi får inte glömma att vi är en liten öppen ekonomi som är beroende av vår omvärld där en inhemsk konsumtion inte ensamt kan stå för en stark och stabil tillväxt. Vi har också framför oss den största avtalsrörelsen på länge, med cirka 3,3 miljoner anställda som skall omförhandlas, en hög arbetslöshet inte minst hos de unga och rysare till valrörelse. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att den svenska konjunkturen fortfarande är svag men blir allt starkare.
Landets kommunsektor har fått känna av det ekonomiska läget. I grunden måste vi bära med oss att flera kommuner har gått in i den här utmanande perioden med en relativ stark finansiell ställning, andra med det motsatta. Samtliga får dock uppleva vissa påfrestningar när efterfrågan på kommunala tjänster ökar, samtidigt som intäkterna minskar.
När nu konjunkturen vänder så blir det en viss förskjutning innan kommunsektorn kan se effekterna av uppgången. 2010 ser ut att blir ett ganska bra år tack vare de extra riktade statsbidragen men för 2011-2013 blir det tuffare när bidraget inte längre är kvar. Anledningen är en underliggande utmaning med en stigande arbetslöshet, inte minst hos de unga och invandrare är risken att arbetslösheten stannar kvar på höga nivåer.
Mellan 2008 och 2012 beräknas socialbidragen öka med 50 procent – vilket motsvarar 5 miljarder kronor. Många av kommunerna känner redan av ökade socialbidrag och kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Under tredje kvartalet ökade socialbidragen med 19 % i landet. Statistiken över socialbidragen visar dock på skillnader. I 276 kommuner ökade bidragen, medan 13 kommuner har haft minskade utbetalningar under samma period.
Minskande arbetade timmar ger i sin tur sänkta skatteintäkter där kommunsektorn nödgas till nedskärningar, även om en del av det vi nu ser är demografiskt betingat. En stor del av de investeringar som lyfter Sverige i återhämtningen kommer från den offentliga sektorn.
Jag ser att tuffare villkor för landets kommunsektor kan bidra till att viktiga investeringar skjuts upp i väntan på bättre tider. Detta riskerar att understödja en mer utdragen konjunkturuppgång för landet som helhet. I takt med att konjunkturen vänder uppåt kommer givetvis skatteintäkterna att öka och kostnaderna för arbetslösheten att sjunka vilket gynnar kommunsektorn i en positiv riktning.
Kan man då säga att allt är frid och fröjd? Helt klart är att viktiga indikatorer blivit fakta. Uppgången märks men grundproblemen kvarstår och måste åtgärdas. Internationellt finns det länder med stora underskott tillsammans med en hög och ökande arbetslöshet, där inte minst Grekland, Portugal, Spanien och Irland är i hetluften för diskussioner. Vi närmar oss tiden för när de enorma offentliga stimulanserna skall dras tillbaka och regleringar på finanssektorn kommer att införas. Just nu rekordkonsumerar vi med extremt låga räntor i en dopad ekonomi.
I takt med att ekonomin vänder ökar även behovet för Riksbanken att höja räntorna och detta kommer att bli myntets andra sida att hantera med ökad risk för ett visst prisfall på bostadsmarknaden.
Även om trenden pekar åt rätt håll så menar jag att konjunkturuppgången kan bli långdragen och det finns fortfarande risker för mindre bakslag på vägen. Faktum är att i slutet av en ekonomisk förändring bygger vi grunden för nästa och beroende på vårt agerande blir det en större eller mindre förändring i vår ekonomi. Vad Sverige nu behöver göra är att bestämma vår position på den nya ekonomiska världskartan.
Läs mer om kommunala investeringar:
Läs mer om bostadsmarknaden:
Läs mer om ”OECD rapporter visar uppgång och nedgång i konjunkturen – Chefekonomen kommenterar”
