Publicerat i
Media, Svenskaden 30 mars 2010•
Kommuninvest i Sverige AB ser stora möjligheter i att introducera ett obligationsprogram i svenska kronor på den svenska obligationsmarknaden.
Kommuninvests upplåning sker idag till stor del på den internationella kapitalmarknaden, men eftersom all utlåning till de kommuner och landsting som är medlemmar sker i svenska kronor finns det tydliga fördelar med att komplettera den internationella upplåningen med ett svenskt benchmarkprogram.
- Vi har under lång tid lanserat framgångsrika upplåningsprogram på den internationella kapitalmarknaden. Utvecklingen i marknaden har lett till att Kommuninvests utlåning växer och balansräkningen är tillräckligt stor för att möta kapitalmarknadens krav på emitterade volymer även i Sverige, kommenterar Maria Viimne, v VD Kommuninvest.
Kommuninvest 2009 i sammanfattning:
- 25 nya medlemmar, totalt 249 kommuner och landsting
- Balansomslutning 183,0 (142,7) mdkr
- Utlåning 123,6 (104,7) mdkr
- Rörelseresultat 193,7 (75,3) mkr
Kommuninvest har gett ett konsortium bestående av Swedbank, Nordea, Danske Bank, Handelsbanken och SEB i uppdrag att undersöka möjligheten att introducera ett obligationsprogram av benchmarkstruktur.
För vidare information, kontakta
Maria Viimne
Vice VD
Tel: 019-16 78 42
Mobil: 070-333 69 02
KOMMUNINVEST agerar som Kommungäld och är ett kreditmarknadsbolag som ägs och garanteras av svenska kommuner och landsting. Bolagets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa långsiktigt bästa villkor för medlemmarnas finansiering. Kommuninvest lånar upp på den internationella och nationella kapitalmarknaden till högsta möjliga rating, AAA./Aaa. Kommuninvest har lägsta möjliga riskviktning (BIS 0 procent). Bolaget är penningpolitisk motpart i Riksbanken.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
Publicerat i
Media, Svenskaden 29 mars 2010•
Vid Kommuninvests föreningsstämma 25/3 där 153 medlemskommuner var representerade fattades beslutet att öka Kommuninvests kapitalisering med 1 miljard kronor.
Syftet är att fortsatt kunna erbjuda Sveriges kommuner och landsting bästa möjliga finansieringslösningar. Sedan finanskrisen hösten 2008 har Kommuninvests utlåning ökat kraftigt och antalet medlemmar likaså. Vid årsskiftet var 241 av landets 290 kommuner och 7 landsting medlemmar i Kommuninvest, Sveriges Kommungäld.
Kommuninvest 2009 i sammanfattning:
- 25 nya medlemmar, totalt 241 kommuner och 7 landsting
- Balansomslutning 183,0 (142,7) mdkr
- Utlåning 123,6 (104,7) mdkr
- Rörelseresultat 193,7 (75,3) mkr
-Vi har sett ökade krav på eget kapital inom hela finanssektorn efter finanskrisen, sade vd Tomas Werngren i sitt tal på stämman. -Vi vill fortsatt kunna agera som en Kommungäld, dvs att kunna tillgodose den svenska kommun- och landstingssektor med konkurrenskraftiga finansieringslösningar. Genom att vi under året blivit antagna som penningpolitisk motpart i Riksbankens betalningssystem, RIX, har vi också stärkt vår likviditetsberedskap.
Rent praktiskt kommer nu varje medlemskommun att fatta beslut om sitt eget deltagande i kapitaliseringen som sker genom tecknandet av ett förlagslån. Den processen kommer att pågå under våren och sommaren för att slutgiltigt tecknas i oktober 2010.
Vid bolagsstämman invaldes också två nya styrelseledamöter; Kurt Eliasson, Vd SABO samt Anna Sandborgh, kommundirektör i Karlstad. Vid föreningsstämman invaldes som ny styrelseledamot Åsa Herbst, KS ordförande Ängelholm. Därtill invaldes Christina Johansson, ledamot av KS i Hällefors, Henrik Ripa, KS ordförande Lerum, samt Per Mosseby, KS ordförande Vaxholm, som suppleanter i föreningsstyrelsen.
För ytterligare frågor:
Kontakta Anitha Holmberg, Informationschef Kommuninvest i Sverige AB
Tel 019-16 78 06 eller 070-638 66 63. E-mail: anitha.holmberg@kommuninvest.se
KOMMUNINVEST agerar som Kommungäld och är ett kreditmarknadsbolag som ägs och garanteras av svenska kommuner och landsting. Bolagets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa långsiktigt bästa villkor för medlemmarnas finansiering. Kommuninvest startade 1986 med 9 kommuner och landstinget i Örebro som medlemmar. Kommuninvest lånar upp på den internationella och nationella kapitalmarknaden till högsta möjliga rating, AAA./Aaa. Kommuninvest har lägsta möjliga riskviktning (BIS 0 procent). Bolaget är penningpolitisk motpart i Riksbanken.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 26 mars 2010•
Under gårdagen genomfördes Kommuninvests föreningsstämma 2010 och det var en riktig höjdpunkt med ca 350 ägarrepresentanter från landets kommuner och landsting. Vi hade även besök från vår systerorganisation Kommunalbanken i Norge.
Årets tema löd ”Alla är faktiskt inte födda på 40-talet!” med välfärdens förutsättningar och finansiering i fokus. På scenen samtalade jag med Alexandra Pascalidou, Ivan Daza VD Blatteförmedlingen, Magnus N:son Engelbäck VD Ung Företagsamhet om hur vi på bästa sätt kan ta tillvara vårt lands förutsättningar, hävda oss i den globala konkurrensen och finansiera vår framtida välfärd.
Frågorna och svaren var många där vi konstaterade att alla kommer att behövas och att mångfald är en avgörande grundpelare för välfärden. En stor del av diskussionerna kretsade runt olika innovativa och konkreta förslag till frågeställningarna.
Kvällen avslutades med en god middag, mycket trevligt sällskap och Alexander Rybakks fantastiska show med fiolspel.
Jag tycker att det var en mycket givande och trevlig dag där vi fick möjligheten att lyfta viktiga frågor för framtiden, träffas och lära känna varandra. Ser redan fram emot nästa år när vi firar 25 års jubileum på stämman!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att ladda ner material från stämman:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/foereningsstaemma-2010/foereningsstaemma-2010.php
För att ladda ner bokslutet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/arsredovisningar-och-delarsrapporter/arsredovisningar-och-delarsrapporter.php
Höjdpunkter man inte bör missa:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
Här kan du se ett kortare sammandrag med filminspelning från intervjun på Nordbygg
http://www.byggindustrin.com/lena-backer—nordbygg__7454
Eller läsa mer på Byggindustrins hemsida
http://www.byggindustrin.com/kommuninvest-stodjer-byggprojekt-i-kommu__7450
Läs mer om Kommuninvest konjunkturrapport:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar
Läs om kommunala investeringar:
Publicerat i
Media, Svenska, Övrigtden 24 mars 2010•
Konjunkturen vänder nu uppåt och år 2010 blir ett viktigt år för den svenska samhällsbyggnadssektorn. Tisdagen den 23/3 2010 medverkade jag på stora scenen Nordbygg 2010 och intervjuades av byggsveriges nyhetstidning, Byggindustrin om Kommuninvest roll i samhällsekonomin. Byggande, boende, upprustningen av miljonprogrammet och energieffektivisering var huvudtemat under samtalet.
Under dagen kom rekordmånga 8513 besökare. Årets Nordbygg var med sina nästan 900 utställare och 75 856 kvadratmeter utställningsyta den största Nordbyggmässan hittills. I år var 18 olika länder representerade och totalt 130 utställare från andra länder.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest
Här kan du se ett kortare sammandrag på YouTube från intervjun
http://www.byggindustrin.com/lena-backer—nordbygg__7454
Eller läsa mer på Byggindustrins hemsida
http://www.byggindustrin.com/kommuninvest-stodjer-byggprojekt-i-kommu__7450
Läs mer på:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
Läs mer om Kommuninvest konjunkturrapport:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar
Läs om kommunala investeringar:
Publicerat i
Krönikor, Svenskaden 18 mars 2010•
Nya begrepp beskriver världskartan
Det är en synnerligen spännande tid vi får uppleva där den ekonomiska världskartan förändras i allt snabbare takt. Hur många av oss hade för 10 år sedan förutsett att Kina i dag skulle vara världens näst största ekonomi och leda den övriga världen från en global härdsmälta mot en ny ekonomisk era?
Visst är fortfarande USA och Europa mycket viktiga men förkortningar som BRIC-länderna med Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och PIIGS-länderna med Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien tar allt större utrymme av våra samtal. Intressant att notera är att BRIC-länderna börjar knappa in på de etablerade ekonomierna och blir allt mer oberoende och självgående. PIIGS-länderna å sin sida präglas av problematiska statsskulder och/eller ekonomisk kris.
Kommunsektorns investeringar påverkar uppgången
För Sveriges del ser konjunkturläget ganska ljust ut men effekterna av återhämtningen beräknas nå kommunsektorn först runt 2013-2014. För att dämpa uppgången och risken för inflation har Riksbanken annonserat om räntehöjningar. En hel del lån inom kommunsektorn kommer att påverkas genom att man valt att ligga på korta löptider som följer med det stigande ränteläget.
Vad som är extra intressant att analysera från nationalräkenskaperna är att kommunsektorns investeringar utgör en viktig del för konjunkturåterhämtningen. En omfattande andel av dessa investeringar görs i byggande och boende, 124 kommuner bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder. De närmaste åren är 640 000 unga flygfärdiga men hälften av landets kommuner uppger samtidigt att de har brist på de bostäder som efterfrågas.
Till saken hör också att i många kommuner finns inte matchningen där den demografiska kurvan med en ökande andel äldre på ett bra sätt möts av det lokala bostadsbeståndet. Olika boendeformer passar olika skeenden i livet och bristen på bostäder kan vara en direkt hämmande faktor för tillväxten i många av landets kommuner.
Två olika roller med fokus på finansiering
Jag har nyligen utsetts till mitt tredje uppdrag som utredare i regeringens expertorgan Statens Bostadskreditnämnd (BKN) och skall leda projektet om garantiorganisationer för bygg- och bostadssektorn i landet. I uppdraget kommer jag att undersöka förutsättningarna för hur ett antal pilotprojekt med finansiell samverkan skulle kunna byggas upp runt om i landet. Syftet är att öka finansieringsmöjligheterna inom bygg- och bostadssektorn och därmed underlätta det behov som finns i många av landets kommuner.
Det är med omgående verkan jag går in i uppdraget och kommer att arbeta till 50 % för Kommuninvest i min roll som chefekonom och till 50 % som utredare åt BKN. Senast den 31 oktober skall uppdraget redovisas till Finansdepartementet.
Möt Kommuninvest i olika sammanhang
För att stärka Kommungälden i omvärlden kommer vi den närmsta tiden att medverka på bl.a. Tillväxtdagarna i Åredalen, Småkoms Årsstämma, Finansdagarna, Almedalen och Kommek.
Själva medverkar jag i alla dessa tillställningar men ser speciellt fram emot höjdpunkten under året när vi alla samlas på Kommuninvest föreningsstämma 2010. Viktiga medlemsfrågor kommer att tas upp och detta år har vi det speciellt intressanta temat om välfärdens förutsättningar och finansiering.
Ny blogg
En nyhet är ”Chefekonomens blogg” som nås via vår hemsida. Med rapporter, analyser och reflektioner som grund kommer intressanta saker att löpande belysas på bloggen. Sist men inte minst, jag ser mycket gärna inlägg från dig, dina åsikter, funderingar eller frågor.
Lena Bäcker
Chefekonom
Publicerat i
Analys, Svenskaden 12 mars 2010•
Den omdiskuterade lagändringen om revisorspliktens avskaffande verkar bli genomförd. 95 procent av alla aktiebolag i landet kan komma att beröras, även de kommunala.
Vid jämförelse av de i grundförslaget angivna gränserna för revisionsplikt, kan det konstateras att Sverige får en betydligt högre gräns än övriga Norden.
Som Kommungäld följer vi frågan eftersom den genom de höga gränserna även innebär att ett stort antal kommunala bolagen, som fastighetsbolag, bostadsbolag och stadsnät, kommer att beröras.
Frågan har under flera år diskuterats som en politiskt linje för att förenkla småföretagandet. Det handlar om en anpassning till det europeiska samarbetet och den globala harmoniseringen inom redovisning, där mindre bolag inte har någon revisionsplikt.
Enligt grundförslaget berörs bolag med max 50 anställda, en nettoomsättning högst om 83 miljoner och en balansomslutning om högst 41,5 miljoner av förändringarna.
I korthet innebär grundförslaget att:
- Förvaltningsrevisionen avskaffas
- Ej särskild granskning/rapportering om skatter och avgifter
- Ej anmälan vid misstanke om brott (endast anmälan vid bestickning och mutbrott)
- Granskning och rapportering om ansvarsfrihet slopas
På tjänstemannanivå inom Justitiedepartementet ligger ärendet för slutberedning. Avsikten är att en proposition ska överlämnas till riksdagen senast den 5 maj 2010.
Vi följer den fortsatta hanteringen av propositionen och vad den slutligen kommer att innefatta och innebära.
Lena Bäcker
Chefekonom
Läs mer om Kommuninvest konjunkturrapport:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/08/2009-visar-pa-battre-resultat-an-vantat-for-kommunsektorn-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar
Läs om kommunala investeringar:
För att läsa hela grundförslaget, se Regeringens hemsida:
http://www.regeringen.se/sb/d/10025/a/102124
Publicerat i
Analys, Svenskaden 8 mars 2010•
Krisåret 2009 var i många hänseenden ett händelserikt år, inte minst för kommunsektorn. Med återblick började året för sektorns del med ett våldsamt fall av skatteprognoserna och bromsarna med sparåtgärder drogs i på alla håll.
Som Kommungäld varnade vi tidigt för kraftigt ökade socialbidrag som en följd av den höga arbetslösheten i landet. Siffror visar nu att notan för socialbidrag stannade på 8,8 miljarder för helåret. För sektorn innebar detta en kännbar ökning av 20 procent jämfört med 2008. 95 procent av kommunerna, 275 stycken, har ökat sina utbetalningar och i 105 av dessa kommunerna var det mycket kraftiga ökningar med över 30 procent. I endast tolv kommuner har utbetalningarna minskat.
Kommunernas och landstingens preliminära resultat 2009 släpptes nyligen från SCB. Siffrorna visar att trots lågkonjunkturen med mindre skatteintäkter och ökade socialbidragskostnader så har ekonomin i kommuner och landsting förbättrades kraftigt det senaste året.
Kommunernas samlade överskott var i fjol 11,7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 4,7 miljarder jämfört med 2008. Drygt åtta procent av kommunerna redovisar ett underskott för 2009, före extraordinära poster, en kraftig minskning från 2008 då 25 procent av kommunerna gick med förlust.
Landstingens resultat var 2,8 miljarder kronor, en förbättring med nästan 1,9 miljarder. Femton av total tjugo landsting och regioner gick med vinst. Resultatet är bättre än förväntat där en del är engångseffekter såsom vaccination mot den nya influensan och kömiljarden.
Vi ser att lågkonjunkturen inneburit ett kraftigt effektiviserings- och rationaliseringsarbete inom sektorn där en åtgärd varit att skära ner på antalet anställda med 34 000 personer under året. Andra faktorer som påverkat det förbättrade resultatet är låga räntor, sänkta arbetsgivaravgifter och en stark börsuppgång.
Lena Bäcker
Chefekonom
Läs mer om Kommuninvest konjunkturrapport:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar
Läs om kommunala investeringar:
Publicerat i
Analys, Svenskaden 7 mars 2010•
Innan jag började som chefekonom för Kommuninvest fick jag möjligheten att göra en mycket givande praktik inom EUs olika institutioner i Bryssel för att lära mer om hur det hela fungerar och skapa goda kontakter. Faktum är att en mycket omfattande del av det som påverkar vår privata och kommunala vardag har sin grund i lagar och beslut som fattas inom EU.
Den globala härdsmältan har påskyndat en ny ekonomisk världsordning som var påbörjad långt innan krisen. Som Kommungäld följer vi noga vad som händer inom vår egen europeiska världsdel.
Som en följd av att ekonomiska världskartor förändras aktualiseras frågan om vart Europa skall befinna sig på världsordningen. Hur skall EU långsiktigt mäta sig med USA, Kina, Indien och de andra snabbväxande ekonomierna?
Flera av Europas länder tampas med skenande budgetunderskott och hög arbetslöshet där inte minst Östeuropas länder och de s k PIIGS-länderna Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien drabbas mycket hårt. När framför allt Greklands statsfinansiella situation visade sig betydligt allvarligare än tidigare rapporterat, spred sig oron till övriga PIIGS-länder. Denna oro har fått hela EMU i gungning.
Kan vissa länder gå ur EMU? Vad händer med dessa länders statsobligationer i så fall? Eller kommer övriga EMU att vara beredda att försvara sina medlemsländer med problem och i så fall till vilken kostnad? Dessa frågeställningar har fått räntorna att stiga i PIIGS-länderna samtidigt som euron har försvagats.
Den svenska kronan har å andra sidan fått förnyat förtroende när fokus har skiftat från Baltikumoro till EMUoro. Svenska statsfinanser är relativt sunda jämfört med många länders i EMU, varför förtroendet för den svenska staten är fortsatt god, vilket kan ses i en starkare krona och låga räntor.
I veckan presenterade EU-kommissionen sin nya ekonomiska strategi, Europa 2020. Syftet är ta EU ur krisen och få en starkare ekonomi under det kommande decenniet. Ekonomisk tillväxt och en social marknadsekonomi ska åstadkommas genom insatser på såväl EUnivå som på nationellt. Honnörsorden är smart tillväxt , innovation, hållbar tillväxt samt tillväxt för alla. Tanken är att avvecklingen av de enorma krisåtgärderna, exitstrategierna, ska övergå till strukturella förändringar som stärker konkurrenskraften på världskartan.
Bakgrunden till strategin är den havrerade Lissabonstrategin som skulle göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi till år 2010. En av anledningarna till att Lissabonstrategin aldrig blev verklighet anses vara avsaknaden av bindande regler för att få länderna att nå målet.
Med färre och mer specialiserade mål är tanken att det med den nya strategin ska bli lättare att kontrollera att medlemsländerna arbetar i rätt riktning.
Fem kvantitativa mål har satts upp för att förverkliga visionen, nämligen att 75 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete, tre procent av EUs BNP ska investeras i forskning och utveckling, klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås och antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. Dessutom ska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid vara under 10 procent, och minst 40 procent av den yngre generationen ska fullborda sina högre studier.
För att uppnå detta krävs det enligt kommissionen att EU blir bättre på att uppmuntra innovationer genom att skapa närmare samarbete mellan forskning och marknad, satsar mer på en digital marknad, förbättrar kvaliteten på den högre utbildningen, gör Europa mer resurseffektivt och koldioxidsnålt samt uppmuntrar entreprenörskap. Enligt strategin behöver ländernas arbetsmarknader moderniseras och det bör skapas en europeisk plattform för att ge fattiga och socialt utestängda hjälp. EU-kommissionen uppmanar nu stats- och regeringscheferna att ta sitt ansvar för strategin.
Min bedömning är att Europa måste agera långsiktigt och kraftfullt för att inte fortsätta tappa global konkurrenskraft. En gemensam ekonomisk grundsyn är bra att stå på, men sedan måste ord gå till handling. Ett gediget arbete väntar unionens länder för att tillsammans lägga positionen på den nya ekonomiska världskartan. Hur långt den nya strategin sedan räcker kan bara tiden utvisa.
Målet är att strategin ska antas vid toppmötet i juni. Det är med största intresse jag följer EU-arbetet och den framtida utvecklingen.
Lena Bäcker
Chefekonom
Läs mer om konjunktur:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/
Läs mer på Europeiska kommissionens hemsida:
http://ec.europa.eu/eu2020/index_en.htm
Publicerat i
Analys, Svenskaden 3 mars 2010•
Nyligen presenterade Statistiska Centralbyrån SCB landets nationalräkenskaper för 2009 som visar att BNP minskade under helåret 2009 med 4,9 procent jämfört med föregående år. Vi kan konstatera att föregående år innebar det kraftigaste BNP-fallet sedan andra världskriget för svensk ekonomi. Den offentliga sektorn ökade dock sina konsumtionsutgifter med 2,1 procent.
Vid summering av nationalräkenskaperna visar det att kommuner och landsting bidrar till att hålla ekonomin uppe. Den offentliga sektorns konsumtionsmönster och investeringar är en fortsatt viktig stabilisator för den svenska konjunkturuppgången.
Det var framför allt landstingen som bidrog till de ökade konsumtionsutgifterna med en ökning på 3,1 procent under 2009. En bidragande orsak till detta var de ökade vårdavtalen med alternativa utförare samt massvaccinationerna mot svininfluensan.
Kommunsektorns fasta bruttoinvesteringar på ca 100 miljarder ökade med 2,4 procent och landstingens med 10,4 procent samtidigt som man har hållit i kostnadssidan med minskade antal arbetade timmar hos primärkommunerna med -1,9 procent och landstingen med -1,2 procent.
Nationalräkenskaperna visar att de omfattande investeringarna inom landstingen har rört främst tre stora projekt, Citybanan, Karolinska sjukhuset i Stockholmsregionen samt ombyggnationen av Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Inom primärkommunerna ligger ökningen främst i byggnader och vägar.
Under 2009 ökade hushållens disponibla inkomst med 2,1 procent och sparandet 8,3 procent samtidigt som konsumtionsutgifterna minskade med 0,8 procent.
För näringslivet minskade bruttoinvesteringarna med -19,3 procent och produktionen med -6,6 procent under samma period.
Lena Bäcker
Chefekonom
Nationalräkenskaper, fjärde kvartalet 2009 (källa SCB):
BNP minskade fjärde kvartalet
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 1,5 procent det fjärde kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. Hushållskonsumtionen ökade för första gången sedan andra kvartalet 2008. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2009 minskade BNP med 0,6 procent.
Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Positiva bidrag kom från bland annat hushållens konsumtion av livsmedel, hemelektronik och finansiella tjänster. Konsumtionen av nya bilar ökade något efter flera kvartal av minskningar. Driftskostnader för fordon samt utgifter för hotell- och restaurangtjänster minskade däremot. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,1 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 1,4, landstingens med 4,4 och primärkommunernas utgifter steg med 1,3 procent.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 11,9 procent. Den svaga utvecklingen förklaras främst av fortsatt låga investeringar i maskiner inom flertalet näringslivsbranscher. Sammantaget föll näringslivets investeringar med 16,4 procent. Offentliga myndigheters investeringar fortsatte att öka, denna gång med 5,7 procent. Uppgången förklaras främst av investeringar i vägar och byggnader. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 2,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Lagerinvesteringar höjde BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete inom industrin.
Exporten och importen minskade båda med 5,7 procent. Exporten av varor minskade med 7,3 procent och importen med 5,1 procent. Tjänsteexporten föll med 2,3 procent medan importen minskade med 7,4 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Produktionen inom näringslivet minskade med 2,3 procent. Varuproduktionen sjönk med 6 procent. Återigen var det främst inom tillverkningsindustrin som den stora nedgången ägde rum. Totalt minskade dessa branscher med 8,9 procent. Verkstadsindustrin gick på fortsatt tomgång med en minskad produktion på närmare 17 procent. Tjänstebranscherna utvecklades generellt sett något bättre med en minskning på 0,1 procent. Framför allt detaljhandeln men även kreditinstitut och försäkringsbolag samt utbildning och sjukvård uppvisade en positiv utveckling. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,6 procent.
Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 2,4 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet sysselsatta minskade med 2,1 procent. Detta innebar en minskad medelarbetstid under fjärde kvartalet. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 2,3 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 2,8 procent.
Hushållens disponibla inkomster ökade med 5,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,7 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 7,3 miljarder kronor och uppgick till ungefär 25 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,9 procent, vilket är en ovanligt hög kvot för att vara fjärde kvartalet.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 36 miljarder kronor. Det är en försämring med nästan 17 miljarder kronor. Statens finansiella sparande uppgick till minus 34 miljarder kronor och kommunsektorns till -2,2 miljarder.
Helåret 2009
BNP minskade med 4,9 procent jämfört med 2008 vilket är det största tappet på helår sedan andra världskriget.
Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 0,8 procent. Utgifter för inköp av fordon samt driftkostnader för fordon bidrog kraftigast till nedgången för helåret. Utgifter för hemelektronik gav ett positivt bidrag till hushållens konsumtion.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,1 procent. Primärkommunernas och landstingens utgifter ökade med 1,9 procent respektive 3,1 procent medan statens utgifter ökade med 1,5 procent.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 15,3 procent. Investeringarna i näringslivet minskade med 19,3 procent medan offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,9 procent.
Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter.
Exporten minskade med 12,5 procent och importen med 13,4 procent. Export och import av varor utvecklades svagare än utrikeshandeln med tjänster. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter.
Produktionen i näringslivet minskade med 6,6 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 12,1 procent och de tjänsteproducerande med 3,3 procent. Tillverkningsindustrin minskade mest varav stål- och metallindustrin, maskinindustrin samt motorfordon utmärkte sig med minskningar på över 30 procent. Störst ökning noterades inom branscherna hemelektronik, banker och försäkringsbolag samt utbildning, hälso- och sjukvård. Inom de offentliga myndigheterna ökade produktionen med 1,0 procent.
Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin minskade med 2,6 procent och antalet sysselsatta med 2,6 procent. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 3,3 respektive 2,1 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,1 procent och antalet sysselsatta med 1,9 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 3,3 procent.
År 2009 uppgick hushållens disponibla inkomster till 1 621 miljarder kronor vilket var en ökning med 4,4 procent i löpande priser jämfört med 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,1 procent.
Hushållens sparande ökade med 47 miljarder kronor och uppgick till 239 miljarder kronor i löpande priser år 2009. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,3 procent.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 20 miljarder kronor under 2009 (- 0,7 procent av BNP) vilket var en försämring med 98 miljarder kronor jämfört med 2008 då det finansiella sparandet uppgick till 78 miljarder kronor (2,5 procent av BNP).
Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på minus 50 miljarder kronor under 2009 vilket var en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2008.
Finansiella företagssektorns finansiella sparande ökade något under 2009 och uppgick till 80 miljarder kronor vilket var 4 miljarder högre än året innan.
Revideringar
Jämfört med publiceringen av tredje kvartalet den 27 november 2009 har BNP-utvecklingen i faktiska värden reviderats upp med 0,2 procentenheter första kvartalet 2009.
Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats ned med 0,7 miljarder kronor fjärde kvartalet 2008. För 2009 reviderades sparandet ned med 7,7 miljarder kronor första kvartalet och knappt 10 miljarder andra respektive tredje kvartalet. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ned med 2 miljarder kronor 2008. För 2009 har det finansiella sparandet reviderats upp med 3,8 miljarder kronor första kvartalet, 4,7 miljarder kronor andra kvartalet och 2,5 miljarder kronor tredje kvartalet.
Läs mer om kommunala investeringar:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/17/tuffare-tider-for-kommunernas-ekonomi-%e2%80%93-tid-for-nytankande/
Läs mer om Kommuninvest konjunkturrapport:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
Läs mer på SCB hemsida:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288697.aspx
