Kommuner och landsting stabiliserar svensk ekonomi
Nyligen presenterade Statistiska Centralbyrån SCB landets nationalräkenskaper för 2009 som visar att BNP minskade under helåret 2009 med 4,9 procent jämfört med föregående år. Vi kan konstatera att föregående år innebar det kraftigaste BNP-fallet sedan andra världskriget för svensk ekonomi. Den offentliga sektorn ökade dock sina konsumtionsutgifter med 2,1 procent.
Vid summering av nationalräkenskaperna visar det att kommuner och landsting bidrar till att hålla ekonomin uppe. Den offentliga sektorns konsumtionsmönster och investeringar är en fortsatt viktig stabilisator för den svenska konjunkturuppgången.
Det var framför allt landstingen som bidrog till de ökade konsumtionsutgifterna med en ökning på 3,1 procent under 2009. En bidragande orsak till detta var de ökade vårdavtalen med alternativa utförare samt massvaccinationerna mot svininfluensan.
Kommunsektorns fasta bruttoinvesteringar på ca 100 miljarder ökade med 2,4 procent och landstingens med 10,4 procent samtidigt som man har hållit i kostnadssidan med minskade antal arbetade timmar hos primärkommunerna med -1,9 procent och landstingen med -1,2 procent.
Nationalräkenskaperna visar att de omfattande investeringarna inom landstingen har rört främst tre stora projekt, Citybanan, Karolinska sjukhuset i Stockholmsregionen samt ombyggnationen av Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Inom primärkommunerna ligger ökningen främst i byggnader och vägar.
Under 2009 ökade hushållens disponibla inkomst med 2,1 procent och sparandet 8,3 procent samtidigt som konsumtionsutgifterna minskade med 0,8 procent.
För näringslivet minskade bruttoinvesteringarna med -19,3 procent och produktionen med -6,6 procent under samma period.
Lena Bäcker
Chefekonom
Nationalräkenskaper, fjärde kvartalet 2009 (källa SCB):
BNP minskade fjärde kvartalet
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 1,5 procent det fjärde kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. Hushållskonsumtionen ökade för första gången sedan andra kvartalet 2008. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2009 minskade BNP med 0,6 procent.
Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Positiva bidrag kom från bland annat hushållens konsumtion av livsmedel, hemelektronik och finansiella tjänster. Konsumtionen av nya bilar ökade något efter flera kvartal av minskningar. Driftskostnader för fordon samt utgifter för hotell- och restaurangtjänster minskade däremot. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,1 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 1,4, landstingens med 4,4 och primärkommunernas utgifter steg med 1,3 procent.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 11,9 procent. Den svaga utvecklingen förklaras främst av fortsatt låga investeringar i maskiner inom flertalet näringslivsbranscher. Sammantaget föll näringslivets investeringar med 16,4 procent. Offentliga myndigheters investeringar fortsatte att öka, denna gång med 5,7 procent. Uppgången förklaras främst av investeringar i vägar och byggnader. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 2,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Lagerinvesteringar höjde BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete inom industrin.
Exporten och importen minskade båda med 5,7 procent. Exporten av varor minskade med 7,3 procent och importen med 5,1 procent. Tjänsteexporten föll med 2,3 procent medan importen minskade med 7,4 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Produktionen inom näringslivet minskade med 2,3 procent. Varuproduktionen sjönk med 6 procent. Återigen var det främst inom tillverkningsindustrin som den stora nedgången ägde rum. Totalt minskade dessa branscher med 8,9 procent. Verkstadsindustrin gick på fortsatt tomgång med en minskad produktion på närmare 17 procent. Tjänstebranscherna utvecklades generellt sett något bättre med en minskning på 0,1 procent. Framför allt detaljhandeln men även kreditinstitut och försäkringsbolag samt utbildning och sjukvård uppvisade en positiv utveckling. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,6 procent.
Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 2,4 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet sysselsatta minskade med 2,1 procent. Detta innebar en minskad medelarbetstid under fjärde kvartalet. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 2,3 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 2,8 procent.
Hushållens disponibla inkomster ökade med 5,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,7 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 7,3 miljarder kronor och uppgick till ungefär 25 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,9 procent, vilket är en ovanligt hög kvot för att vara fjärde kvartalet.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 36 miljarder kronor. Det är en försämring med nästan 17 miljarder kronor. Statens finansiella sparande uppgick till minus 34 miljarder kronor och kommunsektorns till -2,2 miljarder.
Helåret 2009
BNP minskade med 4,9 procent jämfört med 2008 vilket är det största tappet på helår sedan andra världskriget.
Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 0,8 procent. Utgifter för inköp av fordon samt driftkostnader för fordon bidrog kraftigast till nedgången för helåret. Utgifter för hemelektronik gav ett positivt bidrag till hushållens konsumtion.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,1 procent. Primärkommunernas och landstingens utgifter ökade med 1,9 procent respektive 3,1 procent medan statens utgifter ökade med 1,5 procent.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 15,3 procent. Investeringarna i näringslivet minskade med 19,3 procent medan offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,9 procent.
Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter.
Exporten minskade med 12,5 procent och importen med 13,4 procent. Export och import av varor utvecklades svagare än utrikeshandeln med tjänster. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter.
Produktionen i näringslivet minskade med 6,6 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 12,1 procent och de tjänsteproducerande med 3,3 procent. Tillverkningsindustrin minskade mest varav stål- och metallindustrin, maskinindustrin samt motorfordon utmärkte sig med minskningar på över 30 procent. Störst ökning noterades inom branscherna hemelektronik, banker och försäkringsbolag samt utbildning, hälso- och sjukvård. Inom de offentliga myndigheterna ökade produktionen med 1,0 procent.
Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin minskade med 2,6 procent och antalet sysselsatta med 2,6 procent. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 3,3 respektive 2,1 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,1 procent och antalet sysselsatta med 1,9 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 3,3 procent.
År 2009 uppgick hushållens disponibla inkomster till 1 621 miljarder kronor vilket var en ökning med 4,4 procent i löpande priser jämfört med 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,1 procent.
Hushållens sparande ökade med 47 miljarder kronor och uppgick till 239 miljarder kronor i löpande priser år 2009. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,3 procent.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 20 miljarder kronor under 2009 (- 0,7 procent av BNP) vilket var en försämring med 98 miljarder kronor jämfört med 2008 då det finansiella sparandet uppgick till 78 miljarder kronor (2,5 procent av BNP).
Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på minus 50 miljarder kronor under 2009 vilket var en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2008.
Finansiella företagssektorns finansiella sparande ökade något under 2009 och uppgick till 80 miljarder kronor vilket var 4 miljarder högre än året innan.
Revideringar
Jämfört med publiceringen av tredje kvartalet den 27 november 2009 har BNP-utvecklingen i faktiska värden reviderats upp med 0,2 procentenheter första kvartalet 2009.
Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats ned med 0,7 miljarder kronor fjärde kvartalet 2008. För 2009 reviderades sparandet ned med 7,7 miljarder kronor första kvartalet och knappt 10 miljarder andra respektive tredje kvartalet. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ned med 2 miljarder kronor 2008. För 2009 har det finansiella sparandet reviderats upp med 3,8 miljarder kronor första kvartalet, 4,7 miljarder kronor andra kvartalet och 2,5 miljarder kronor tredje kvartalet.
Läs mer om kommunala investeringar:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/
Läs mer om Kommuninvest konjunkturrapport:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Läs mer på SCB hemsida:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288697.aspx
