Publicerat i
Svenska, Övrigtden 30 april 2010•
Debatten om byggande och boende som en viktig tillväxtfaktor blir en allt hetare fråga i samhället. Även på Småkoms senaste Rikskonferens var temat högt upp på agendan i samband med det anförande som jag höll.
Som Kommungäld är detta frågor som ligger nära vår vardag. Faktum är att en omfattande del av kommunsektorns låneskuld utgörs av lån till de kommunala fastighetsbolagen. En hel del händer inom området men jag menar att det skulle behöva göras betydligt mer för att möta den framtida utvecklingen.
Byggande, boende och finansiering är en viktig nod i syfte att balansera regionala olikheter för en god ekonomisk tillväxt, en positiv befolkningsutveckling och ett diversifierat näringsliv.
Över 100 kommuner bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder. De närmsta åren beräknas 640 000 unga att vilja flytta hemifrån men hälften av landets kommuner uppger samtidigt att de har brist på de bostäder som efterfrågas.
Vi får allt fler äldre invånare och i många av landets kommuner föreligger brist på boenden som motsvarar den egna ålderstrukturen och efterfrågan. Bostadsbristen kan ses i alla typer av boendeformer såväl hyresrätter, ägarlägenheter, bostadsrätter som egna hem.
En annan fråga i landets byggande och boende är miljonprogrammet och dess upprustningsbehov. Det handlar om 40 år gamla fastigheter där var fjärde svensk bor i.
Vi talar om en flyttkarriär där det finns olika typer av boenden som passar livets samtliga skeenden. Jag ser att bristen på bostäder kan vara en direkt hämmande faktor för den framtida tillväxten och ställer ofta omfattande investeringskrav på expanderade orter.
Faktum är att samtidigt som behovet är mycket stort för ett ökat byggande så hade Sverige Nordens lägsta byggande före den globala härdsmältan och ligger även kvar på den lägsta nivån nu när återhämtningen i konjunkturen har påbörjats. Hur ser det då ut i landet?
Under 2009 påbörjades byggandet av 15 250 lägenheter. Det innebär en minskning med 30 procent jämfört med samma period 2008 då 21 900 lägenheter började byggas.
Fördelningen mellan småhus och flerbostadshus under perioden var:
2009 - 6 350 lägenheter i småhus och 8 900 i flerbostadshus
2008 - 10 184 lägenheter i småhus och 11 716 i flerbostadshus
Stor minskning av nya ombyggda lägenheter
Under 2009 tillkom 1 304 lägenheter netto i färdigställda ombyggnader av flerbostadshus. Det är en minskning med 40 procent jämfört med år 2008 då 2 190 lägenheter färdigställdes.
Av detta nettotillskott av lägenheter i ombyggda flerbostadshus som färdigställdes 2009
• ägdes 26 procent av bostadsrättsföreningar,
• låg 64 procent i storstadsområdena och
• fanns 44 procent i hus byggda efter 1950.
Antalet påbörjade byggnationer har minskat kraftigt i nästan alla län. Störst minskning var det i Västerbottens och Västernorrlands län.
Tre län har dock ökat byggandet jämfört med 2008 nämligen Värmlands, Jämtlands samt Norrbottens län. Norrbottens län visar en kraftig ökning.
Ombyggda lägenheter i flerbostadshus 1999-2009
Kraftig minskning av rivningar
Under 2009 påbörjades rivning av 487 lägenheter i flerbostadshus. Det innebär en minskning med 45 procent mot 2008 då 893 lägenheter revs. 2009 års rivningar är det lägsta antalet rivningar som gjorts sedan 1992.
Av de lägenheter som revs 2009
• ägdes 91 procent av kommuner eller allmännyttiga företag
• 78 procent revs på grund av uthyrningssvårigheter och
• 71 procent var byggda efter 1950.
Rivna lägenheter i flerbostadshus 1969-2009
Privata ägare står för den största delen av tillskotten i ombyggda flerbostadshus
Av 2009 års färdigställda ombyggda lägenheter ägdes större delen 54 procent av privata ägare. 26 procent ägdes av av bostadsrättsföreningar och 20 procent av offentliga ägare.
Tillskottet består främst av lokaler som byggs om till lägenheter och inredning av vindar.
3 rum och kök vanligaste lägenhetstypen vid ombyggnad
Av 2009 års nettotillskott av lägenheter i ombyggda flerbostadshus var 49 procent större rum än 2 rum och kök. 25 procent var mindre än 2 rum och kök och 26 procent utgjordes av 2 rum och kök.
Lägenheter för studerande var den enda lägenhetstyp där nettotillskottet minskade.
För att läsa mer om detta och annat, se nedanstånde blogglänkar.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
Läs gärna mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/upprustningen-av-miljonprogrammet-ovan-och-under-mark/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/15/global-hardsmalta-med-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/17/tuffare-tider-for-kommunernas-ekonomi-%e2%80%93-tid-for-nytankande/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
Läs mer på SCB:
http://www.scb.se/Pages/Product____5592.aspx
Publicerat i
Analys, Svenskaden 26 april 2010•
I vår tidigare konjunkturrapport påvisade vi en återhämtning i ekonomin, om än ömtålig. Signalerna om tillväxt har under dessa två månader blir allt tydligare. Vi kan se en global bredare återhämtning men som sker olika fort i olika delar av världen. Det är Asien, med världens mega-länder Kina och Indien som går starkt uppåt och är loket i återhämtningen. I de gamla industriländerna går tillväxten fortfarande trögt medans USA:s ekonomi växer fortare än Europa och Japan. I vår egen närhet Norden, går återhämtningen bra.
Man bör dock vara medveten om att det är fortsatt kris i vissa av världens ekonomier med hög arbetslöshet, gigantiska statsskulder, kraftiga fall i BNP, konsumtion och investeringar.
De rika länderna i OECD-området får draghjälp i konjunkturen från den starka aktiviteten i de växande ekonomierna i Kina, Indien och Brasilien. Trots att de fortfarande utgör en ganska liten del av den totala ekonomin kan vi se att i globaliseringens och krisens spår flyttar den ekonomiska makten alltmer från de traditionella västländerna till tillväxtekonomierna Kina, Indien och Brasilien.
Latinamerika tar fart tillsammans med Ryssland, Mellanöstern och delar av Östeuropa. Det skapar välbehövliga förutsättningar för export i de länder som har problem med skulder i privat och offentlig sektor.
Att fler tillväxtekonomier tar fart innebär också ytterliggare skjuts för på varuefterfrågan. Trots stigande råvarupriser är inflationen låg i USA, Europa och Japan. Därför är det troligt att en lättare penningpolitiken fortsätter ytterliggare ett bra tag till. Det lättar på trycket för skuldtyngda hushåll och regeringar och hjälper svaga banksystem att repa sig. Även världshandeln har repat sig dock från en låg nivå.
Vi har valt att närmare titta på följande områden:
ASIEN
Många tillväxtmarknader har klarat den ekonomiska krisen betydligt bättre än de rika länderna. Skälet är främst att de har haft en betydligt lägre skuldsättning och att deras banker har varit i bättre skick. Därmed har de också kunna stimulera mer för att komma ur krisen.
Det är i Asien som den ekonomiska återhämtningen i världen främst går att finna. I samband med krisen 2008 var nedgången djupare än väntat men återhämtningen har kommit snabbare och med större kraft än väntat.
Tillväxten i Asien beräknas av flera bedömare bli i genomsnitt mycket goda på runt 7 procent både 2010 och 2011. Asien har nu lämnat recessionen bakom sig, eller undvikit den helt. Dels gynnades de exportorienterade länderna i regionen av den snabba normaliseringen av världshandeln och det faktum att lagercykeln bottnat världen över gynnar industriproduktionen och exporten.
Dessutom återupptogs kapitalinflödena till Asien vilket har gett rikligt med likviditet och slutligen har den inhemska efterfrågan varit motståndskraftig. Det är troligt att man går alltmer från offentliga infrastrukturinvesteringar till att drivas mer av starkare privatkonsumtion och investeringar. Runtom i Asien pågår en stark återhämtning och det kan även finnas vissa risker för överhettningsrisker i ekonomin.
De starka BNP-siffrorna för första kvartalet i Kina (11.9% ) och Singapore (13.1%) är en tydlig illustration av skillnaderna i tillväxtkraft mot de gamla utvecklade ekonomierna i väst.
IMF prognos är att Kinas tillväxt ligger på cirka 10 procent de närmaste två åren. Vissa risker finns för hög inflation och tilltagande överhettning i Kinas ekonomi.
Den höga kinesiska tillväxttakten visar på att Kina fortsätter att vara ett starkt draglok i världsekonomin, speciellt som landet ökat sin import till rekordnivåer.
Kinas importerade varor för drygt 300 miljarder dollar första kvartalet i år – en radikal ökning från den magra importen på knappt 120 miljarder dollar under det extremt svaga första kvartalet 2009.
Och i mars gick landets utrikeshandel med underskott för första gången på flera år.
Kinas ekonomiska utveckling har de senaste 30 åren är mycket stark med en tillväxt på 10 procent om året. Stora satsningar görs för att bli världsledande inom flera områden ex miljöteknik och ren energi. Och man är på god väg att lyckas. Genom förra årets gigantiska statliga stimulanspaket mot finanskrisens effekter har stödinsatserna till gröna satsningar blivit extra stora.
En viktig utmaning för Kina, som förlitat sig på en exportledd tillväxt, är att balansera tillväxten nu när efterfrågan i omvärlden dämpas i krisens spår.
För Indien spår internationella valutafonden IMF att BNP växer med 8,8 procent i år och 8,4 procent nästa år, stödd av ökad privat efterfrågan. När arbetsmarknaden förbättras kommer konsumtionen att stärkas samtidigt som investeringarna väntas stiga på stark lönsamhet.
Även Singapores ekonomi växer sig stark med 13 procent större BNP första kvartalet i år än det extremt svaga första kvartalet i fjol.
Singapore drabbades av ett tvärstopp i utrikeshandeln och ett rekordstort produktionsras i början på förra året, så ett uppsving nu var väntat. En ökad inflationsrisk ledde till att Singapores monetära myndighet nyligen såg till att höja växelkursen på singaporedollarn med ungefär 1 procent mot dollarn – en åtgärd i linje med vad Asiatiska utvecklingsbanken rekommenderat.
Inflationen stiger och kan bli ett problem som måste hållas under kontroll. Asiens tillväxtutsikter kan även drabbas av kraftigt ökade råvarupriser, försämrade statsfinanser eller stigande matpriser. En viss risk finns även för ökad instabilitet genom att många asiatiska länder håller nere sina valutors växelkurser, bland annat för att stödja sina exportföretag i konkurrensen med Kina.
Japan
Japan är en av världens mest skuldsatta stater, och utan en uthållig ekonomisk återhämtning och finanspolitisk konsolidering är det troligt att statskulden kommer att fortsätta att stiga. Den japanska statsskulden nådde 201 procent av BNP i slutet av 2009, vilket är en mycket hög nivå.
Exportindustrin har hållit igång tillväxten som uppskattas blir 1,9 procent i år. Den inhemska efterfrågan fortsätter att vara svag. Orsakerna är flera där överskottskapacitet och en svag arbetsmarknad bidrar till den svaga efterfrågan. Det är troligt att japansk ekonomi växer med hjälp av olika skattestimulanser, växande investeringar och växande export.
Brasilien
Brasilien leder den ekonomiska återhämtningen i Latinamerika. Efter en kort lågkonjunktur under 2009 har tillväxten tagit fart igen. Skuldsättningen i Brasilien är generellt låg vilket ger goda tillväxtförutsättningar.
Brasilien är en av världens största råvaruexportörer och gynnas därför av den starka tillväxten i Kina och övriga Asien. Men även den inhemska ekonomin, till exempel detaljhandeln, växer snabbt. Mycket tyder på att Brasilien kommer att passera Tyskland 2010 och bli världens fjärde största bilmarknad, efter Kina, USA och Japan.
Räntorna ligger på en historisk låg nivå, vilket gynnar investeringarna. Brasiliens utmaningar framöver är att hantera snabba kapitalflöden från utlandet och förhindra att ekonomin blir överhettad. Den brasilianska centralbanken höjde styrräntan med 75 bp till 9,5 % på onsdagskvällen för att få bukt med inflationen. Det var den första höjningen sedan september 2008.
Efter en liten nedgång väntas Brasiliens ekonomi återhämta sig och växa med 5,5 procent i år, främst driven av privatkonsumtion och investeringar. Under 2011 räknar IMF med att BNP ökar med 4,1 procent.
Brasiliens regering har lanserat ett enormt investeringsprogram på 886 miljarder dollar som skall investeras i förbättrad infrastruktur och miljoner nya bostäder de närmsta åren. Planen är att garantera en ekonomisk tillväxt på över 5 procent årligen. Sedan tidigare har investeringar på infrastruktur och 2 miljoner nya bostäder beslutats.
Hittills har man fört en framgångsrik ekonomisk politik och det finns goda fortsättningar att lyckas hantera framtida utmaningar väl.
USA
Amerikansk ekonomi är på väg upp efter en tuff tid. Offentliga stimulanser och en styrränta som ligger mellan 0 och 0,25 procent bidrar till att ekonomin förväntas av flera bedömare växa med 2,3 procent i år och 2,4 procent nästa år.
En av anledningarna är att de amerikanska hushållen beräknas fortsatt hålla i pengarna som en följd av finanskrisen och den höga arbetslösheten. Sedan krisens början 2008 beräknas ca 7 miljoner jobb försvunnit och nästan 9 miljoner människor beräknas arbeta deltid fast de skulle vilja ha heltid. Vid slutet av 2009 var arbetslösheten 10 procent.
Konfindensindex indikerar dock en stark tro på ekonomin hos de amerikanska konsumeterna de närmsta sex månaderna. Nya försäljningssiffror visar på att försäljningen av nya enfamiljshus i USA steg med 26,9 procent i mars jämfört med månaden före, till en säsongsjusterad årstakt på 411.000 enheter.
Ett annat tecken på återhämtningen är i bilindustrin där GM nyligen meddelade att man tänker betala tillbaka lån på 8,5 mdr USD till de amerikanska och kanadensiska regeringarna. Totalt uppgick dock lånen till 60 mdr USD.
Även arbetslösheten visar på bättre siffror. USAs arbetslöshetsstatistik visar på att 160 000 nya jobb skapades i mars. Den starkaste jobbsiffran i landet på tre år.
Mycket tyder på att USAs återhämtning blir försiktig och gradvis, speciellt när delar av stimulanserna dras bort och kvar finns ett gigantiskt budgetsunderskott som måste kontrolleras. Sinande statliga stimulanser och skattehöjningar kan hålla igen tillväxten.
Även om den amerikanska recessionen nu troligen är ”över” kommer det att ta tid för arbetslösheten att minska och risken finns att höjda räntor bidrar till att försena konjunkturåterhämtningen.
RYSSLAND
Ryssland förväntas i år att inleda en måttlig återhämtning från den kraftiga nedgången under 2009. Enligt IMF spås BNP växa med 4,0 procent i år för att sedan öka med 3,3 procent 2011. Årets återhämtning beror dock till stor del på baseffekter och en omsvängning i lagercykeln.
Dåliga lån i banksystemet väntas hålla tillbaka krediter och konsumtionstillväxt och därför väntas den privata inhemska efterfrågan bli ganska svag trots relativt höga oljepriser och en kraftigt expansiv finanspolitik. Frågan är hur den expansiva finanspolitiken ska kunna dras tillbaka.
EUROPA
Europa tillhör de regioner som drabbats hårdast av finanskrisen. Hastigheten i återhämtningen kan förväntas ta tid. I nuläget förs diskussioner om samordnade reformer för att höja euroområdets långsiktiga tillväxtutsikter i den så kallade EU 2020-strategin.
Glädjande att konstatera är att inköpschefsindex för både industri- och tjänstesektor fortsätter uppåt i EMU-området. Enligt preliminära siffror steg indexet i industrin från 56,6 i mars till 57,5 i april. I tjänstesektorn var uppgången något lägre och indexet för april landade på 55,5. Bägge indexsiffrorna indikerar därmed en fortsatt förstärkning av konjunkturläget i Europa, något som också lär underlätta möjligheterna att komma överens om en mer permanent lösning för Grekland.
Europa är den absolut viktigaste marknaden för svenska exportföretag. Även om tillväxtekonomierna med Asien i spetsen ökar i betydelse för världsekonomin så är Europa vår viktigaste marknad och lär så förbli under överskådlig framtid. Utvecklingen i dessa länder är därför av avgörande betydelse för svensk ekonomi.
Problemet för många europeiska länder är att de gick in i lågkonjunkturen med svaga offentliga finanser. Den extrema finanskrisen har därefter bidragit till att läget nu blivit akut för många länder.
Dessutom har många länder valt att möta lågkonjunkturen med expansiv finanspolitik, dvs. sänkta skatter och/eller ökade utgifter. Sammantaget har det inneburit att underskottet i de offentliga finanserna i Euroområdet har stigit från 1 till 7 procent av BNP från 2007 till 2010. Detta har i sin tur lett till en kraftig ökning av staternas skuldsättning.
För att komma tillrätta med de svaga statsfinanserna kommer många länder att vara tvungna att genomföra åtstramningar framöver. Det är också viktigt att åtgärderna framstår som trovärdiga. Annars riskerar man kraftigt stigande räntor, vilket i sin tur sätter ytterligare press på statsfinanserna.
Läget är mer akut i vissa länder än i andra. Det hårdast drabbade landet är Grekland. Fram tills nyligen bedömdes Greklands underskott för 2009 uppgå till 6 procent, men nu ser det snarare ut som att det var drygt 13 procent.
Samtidigt har landet en skenande statsskuld som väntas nå 130 procent av BNP i slutet av nästa år. Detta tillsammans med en misstro mot grekernas vilja och förmåga att sanera sina finanser har lett till att räntorna på grekiska statspapper skjutit i höjden.
En stor andel av de grekiska lånen förfaller inom den närmaste tiden och Grekland kommer inte att klara sig utan hjälp utifrån. Även andra länder i euroområdet, som Portugal, Irland, Italien och Spanien har stora problem och det kan komma att ta lång tid innan de tagit sig ur den ekonomiska recessionen.
Även i Europa hålls ekonomin uppe med hjälp av olika stödåtgärder. Det finns en viss oro för hur tillväxten ska påverkas när stimulanser dras bort och styrräntan höjs.
Grekland
Grekland ekonomiska läge ser ännu värre ut än vad tidigare siffror har visats. Ny statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat anger att budgetunderskottet för 2009 uppgick till 13,6 procent av BNP. Den grekiska regeringens senaste prognos pekade på ett underskott på 12,9 procent.
Eurostat flaggar för att de samtal som nu förs med de grekiska myndigheterna kan leda till ytterligare revideringar på mellan 0,3 och 0,5 procentenheter.
Det råder stor osäkerhet om de grekiska nationalräkenskaperna. Enligt vissa uppgifter så kan det grekiska finansieringsbehovet för den närmaste femårsperioden uppskattas till någonstans kring 250 miljarder euro. Till detta tillkommer de grekiska sparkraven som riskerar att tvinga in landet i en nedåtgående ekonomisk spiral.
Nu är det av vikt att få till en snabb och långsiktig lösning där det även finns risk för att skuldproblemen sprider sig till andra euroländer om inte en lösning snabbt kommer till stånd. Så länge en sådan inte presenteras så lär den finansiella oron för Grekland fortsätta att eskalera.
Landet har i dagarna accepterat ett sparpaket om 24 miljarder euro, presenterat av IMF och euroområdet. Förslaget skall sänka budgetunderskottet med 10-11% av BNP de kommande tre åren och inkluderar bland annat frysta löner under tre år samt höjd moms. Utöver det kommer grekiska anställd att förlora sina ”trettonde och fjortonde månadslöner”. Förhandlingarna med ECB, IMF och eurokommissionen väntas slutföras under helgen och skall läggas fram för godkännande av det grekiska parlamentet i nästa vecka.
När Grekland nu lär få ytterligare nödlån vänds så klart blickarna mot Portugal, vars privata skulder är värre än de i Grekland, och Spanien. Spanien är emellertid i en annan situation än grannländerna kring Medelhavet. Visst är budgetläget allvarligt med 20% arbetslöshet och enorma underskott på 10% av BNP, men statsskulden är bara 54% av BNP.
Bedömningen är att ett hårt sparande och kraftfull sanering av statsskulden måste till tillsammans med ett finansiellt stöd för att lösa det bekymmersamma ekonomiska läget.
Storbritannien
Storbritannien har haft en lång recession och blev den sista stora ekonomin att återvända till tillväxt. Landet kämpar med problem som ett rekordstort underskott nästan lika stort som Grekland, hög inflation och den högsta arbetslösheten på 15 år.
Ekonomin förväntas växa med 1,5 procent i år och 2,5 procent nästa år. Återhämtningen beror delvis på den expansiva finans- och penningpolitiken. Inflationen har stuckit iväg till 3,4 procent.
Den nya brittiska regeringen har ett tufft jobb framför sig. Budgetunderskott väntas i år landa på 167 miljarder pund eller 11,8 procent av BNP. Underskottet väntas sjunka under åren framöver och landa på 74 miljarder eller 4 procent av BNP om fem år.
Kostnadsbesparingar och skattehöjningar är att vänta för att de offentliga finanserna ska bli hållbara på sikt. Storbritannien har dock fördelen att kunna bedriva en självständig penningpolitik. Dessutom har landet haft visst skydd genom att pundet har försvagats kraftigt under krisen. Gentemot den amerikanska dollarn har pundet försvagats med drygt 30 procent och mot euron med drygt 10 procent. Det ger industrin ett välbehövligt lyft.
Det är en tuff uppgift som väntar landet där de måste spara hårt för att få kontroll över statsfinanserna, men inte så mycket att tillväxten helt stannar upp.
NORDEN
För de nordiska länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland ser det i jämfört med flera andra europeiska länder ganska bra ut. Fastän länderna är olika: en del är med i EU, andra har euron, ett land pumpar upp mycket olja. De fyra stora nordiska länderna beräknas alla nå en tillväxt på drygt 1 procent under 2010.
Det som skiljer Norden mot de övriga europeiska länderna är främst genom att ha statsfinanser under kontroll och en positiv handelsbalans.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 24 april 2010•
Nya siffror från EU:statistikmyndighet Eurostat visar att Sverige är ett av de tre länder som klarade att minska statsskulden mellan 2006-2009. Den svenska statsskulden minskade från 45.7 procent av BNP 2006 till 42.3 procent 2009. Utöver Sverige är det endast Cypern och Bulgarien som minskade skulden mellan 2006 och 2009. EU-27 uppvisar en ökning av skulden från i snitt 61,4 till 73,6 procent.
Uppgifterna bekräftar Kommungäldens syn och tidigare konjunkturrapport om att landet gick in i krisen med en stabil ekonomi och står sig väl för den återhämtning som nu kan skönjas. Till skillnad från flera andra länder står Sverige inte inför det akuta behovet att sanera de offentliga finanserna men vi vill fortsatt höja varningens flagg för sysselsättningen, den kraftigt stigande arbetslösheten och risken för att denna biter sig kvar på en hög nivå.
Vår prognos är att Riksbankens räntehöjningar börjar till sommaren och den kan komma att bli en kännbar faktor för de grupper där inkomsterna minskat eller som sitter med höga belåningar. Som en liten exportekonomi påverkas vi även starkt av det som händer i den globala världen där flera länder har enorma budgetsaneringar att vänta.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Läs mer på regeringens hemsida:
http://www.regeringen.se/sb/d/13050/a/144643
Publicerat i
Analys, Svenskaden 23 april 2010•
Kommunal finansiering har i finanskrisens spår allt mer diskuterats. Med en total låneportfölj av 360 miljarder är kommuner och landsting betydande låntagare på marknaden. Den globala finansieringstrenden är att välkända aktörer som står för finansiella stabilitet, kommer att inta en allt starkare position på kommunmarknaden. Idag står svenska kommunsektorns egna finansinstitut Kommuninvest med sin Kommungäld för över 120 miljarder av den kommunala utlåningen.
Ända sedan 10 kommuner i Örebro län bildade Kommuninvest 1986 har utvecklingen av verksamheten varit stark, effektiv och stabil vilket även visas på att verksamheten har högsta möjliga ratingbetyg hos två ledande internationella ratingsinstitut. Något som man för övrigt delar med endast ett ca 60 aktörer i världen, inklusive stater.
Såväl internationellt som i Sverige är det allt vanligare att kommuner och landsting samverkar i sin finansiering via en egen Kommungäld. Systerorganisationer till Kommuninvest finns således över hela världen men där vi av naturliga skäl har närmsta samarbete med våra nordiska grannar i Norge, Danmark och Finland.
Syftet med Kommuninvest verksamhet är att säkerställa finansiell effektivitet avseende finansförvaltning med fokusering på finansiering. Vägledande för verksamheten är att den stabilt över tiden skall uppfylla sitt uppdrag som långsiktigt kreditgivare till kommunsektorn.
Begreppet Kommungäld markerar att vi utgör en del av den offentliga sektorn med en samhällsnyttig och allmän verksamhet. För närvarande är 250 kommuner och landsting i landet medlemmar.
Hur ser den framtida kommunala finansieringen ut?
Under en längre period kunde svenska kommuner och landsting, liksom många andra låntagare, njuta frukten av ständigt flödande kapitalkranar. Bankerna lånade villigt ut pengar till en kostnad som understeg deras egen upplåningskostnad i kapitalmarknaden.
Denna tid är rimligen förbi. I kölvattnet på finanskrisen kommer en mängd förändringar i regelverk och tillsyn. Kapitaltäckningskraven höjs, ökade krav ställs på spårbarhet mellan upplåningskostnader och utlåningspris och att det finns en rimlighet i relationen risk/avkastning. Mer detaljerade regleringar för hur kapitalbasen i banker och finansiella institutioner ska beräknas kommer att införas.
Bankerna kommer i framtiden, pådrivet både av regulatoriska förändringar och marknadens krav, att behöva vårda sin kapitalbas och balansräkning på ett striktare och mer detaljstyrt sätt än tidigare. En trolig effekt är att andelen utlåning som styrs mot kommunal sektor blir lägre än tidigare och att prissättningen överlag justeras uppåt.
Ur ett finansiellt perspektiv är det logiskt att på lång sikt är det inte affärsmässigt rimligt att bankerna finansierar mer kreditvärdiga motparter än de själva.
Ett annat sätt, förutom en egen Kommungäld, är att direkt gå ut till kapitalmarknaden via egna obligations- och certifikatprogram för lång respektive kort upplåning. Detta förekommer redan idag som en del av kommunernas och landstingens finansiering.
Fördelarna är att det ökar diversifieringen i skuldportföljen, låntagaren får tillgång till ytterligare en finansieringskälla. Detta dock under förutsättning att låntagaren med viss regelbundenhet vänder sig till kapitalmarknaden.
Nackdelen är att det i allmänhet ger en högre upplåningskostnad, särskilt när kostnader för dokumentation, inregistrering vid börs, roadshows, rating och övrig administration tas med i beräkningen. Egna upplåningsprogram är i realiteten fullt finansiellt effektiva endast för låntagare med större upplåningsvolymer och ett återkommande behov att vända sig till kapitalmarknaden.
I finansiella marknader där kreditvärdighet, volym, stabil och kontinuerlig närvaro är grundläggande för om låntagaren får låna och till vilket pris man får låna har Kommuninvest varit haft ett gott anseende vilket möjliggjorde utlåningen när havet stormade under finanskrisen.
Vi kan se att följande faktorer kommer att vara viktiga faktorer för framtidens kommunala finansiering:
Pris – arbeta för att minska upplåningskostnader
Stabilitet – arbeta för att trygga tillgången till likviditet
Volym – arbeta för att erhålla skalfördelar i upplåningen
Effektivitet – arbeta för att effektivisera administrationen av skuldförvaltningen.
För den kommunala sektorn som helhet är det mer kostnadseffektivt att låna upp via kapitalmarknaden genom en gemensam upplåningsfunktion. Syftet med Kommuninvest är att dra nytta av de fördelar som ett samarbete kan ge både vad gäller upplåningskostnader, mindre administrativa kostnader, riskreducering och tillgång till sektorgemensam specialistkompetens.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan
Publicerat i
Analys, Svenskaden 23 april 2010•
Efter tre toppendagar på Småkoms Rikskonferens i Uddevalla inspireras man över den goda och kreativa samverkan som finns mellan landets mindre kommuner. Under gårdagens anförande inför ett 100-tal av landets kommunledningar och Riksdagsledamöter lyfte jag upp några av de mest aktuella finansieringsfrågorna som Kommungälden ser att kommunsektorn står inför. Till dessa hör de båda miljonprogrammen ovan och under mark. Politiken byggde, IKEA inredde och Kommuninvest finansierar upprustningen.
Miljonprogrammet ovan mark handlar om 25 procent av landets bostadsbestånd där var fjärde svensk bor. Fastigheterna byggdes mellan 1965–1975 och är 40 år gamla. Vi talar om ett omfattande renoveringsbehov av totalt 850 000 där 46 procent av bostäderna ligger i de kommunala fastighetsbolagen.
Kostnaderna för upprustningen beräknas till 50 miljarder kontra 275 miljarder beroende på vilken grad av upprustning som genomförs.
Ca 20 procent kommunernas fastighetsbestånd beräknas ha upprustas, 80 procent kvarstår. Med nuvarande renoveringstakt skulle det ta ytterliggare 30 år innan miljonprogrammets bostäder är genomgångna.
Men vi ser även att upprustningen av miljonprogrammet handlar om en social och ekonomisk mobilisering där såväl hyresgästerna som samhället i övrigt gynnas.
Miljonprogrammet ovan jord är väl känt vem vad få talar om, är miljonprogrammet under mark. Totalt beräknas ett stort behov av åtgärder för 150 miljarder de närmsta 25 åren för att säkra vatten- och avloppsnäten i landet.
Om dessa inte åtgärdas blir följden allvarliga vattenläckor i samhället och dyrare kranvatten. Idag lägger kommunerna två miljarder per år på investeringar. De kommande åren skulle tre gånger så mycket behövas.
Vi talar om hela stadsdelar som ligger under miljonprogrammets bostäder, där tidens spår och utvecklingen i samhället medverkat till ett omfattande upprustningsbehov. En renovering som öppnar för nya möjligheter med ny teknik.
En annan aktuell kommunal finansieringsfråga av stora mått som jag hade med i anförandet var pensionsskulden till de anställda. Denna skuld går inte att avtala bort och det rör sig om omfattande utbetalningsbelopp som snart når sin peak.
Slutligen var Småkoms Rikskonferens en mycket trevlig och en bra plattform för att diskutera aktuella välfärdsfrågor i såväl macro- som microperspektiv. Inte minst för oss i den offentliga världen att skapa nya kontakter och lära känna vararandra bättre.
Läs mer miljonprogrammet:
Läs gärna mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/upprustningen-av-miljonprogrammet-ovan-och-under-mark/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/15/global-hardsmalta-med-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/17/tuffare-tider-for-kommunernas-ekonomi-%e2%80%93-tid-for-nytankande/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/
Läs mer om pensionsskulden:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/19/kommunskulden-till-de-anstallda/
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
Publicerat i
English, Övrigtden 23 april 2010•
I think it will be very interesting and rewarding to step in as a member of ”Chief Economist’s Network of the European Association of Public Banks (EAPB)” for Europe’s leading economists. We will discuss our sector and solutions for the future. Of course, we will also talk about Europe and how it is affected by what is happening in other parts of the world.
I see this membership as part of strengthening Kommuninvest’s position as Swedish Local Government Debt Office in the world. It also ensures that Sweden is represented in the European discussion forum for the key economic and financial issues of our future. An interesting challenge facing Europe is the new economic strategy, 2020, to take the EU out of crisis and provide a stronger economy over the next decade.
The host of the first chief economist’s meeting in Europe was the Bulgarian Development Bank. It was held in Varna, Bulgaria, 3-4 June 2010. I made two speeches here:
- The current economic situation (after the crisis) in Sweden from a Chief Economist’s point of view.
- Europe & the international economies.
The role of the euro: the effects on the real economy in and outside Europe.
EAPB represents about 100 of Europe’s financial institutions, development banks, financiers, public banks, associations and public banks and banks with similar interests. As a whole, they have a European market share of around 15 per cent, total assets of approximately €3,500 billion, and a combined workforce of approximately 190,000 employees.
Lena Bäcker
Chief Economist
Kommuninvest in Sweden
The Swedish Local Government Debt Office
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 19 april 2010•
Nyligen presenterar regeringen en satsning på infrastrukturen om 482 miljarder kronor. Satsningen kommer av att regeringen beslutat om den trafikslagsövergripande nationella planen för perioden 2010-2021 samt definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna.
Satsningen består av 417 miljarder kronor statlig finansiering, 65 miljarder kronor finansieras genom trängselskatter, vägavgifter, EU-medel och kommunala bidrag. Framtida banavgiftsintäkter kan enligt Banverket komma att bidra med ytterligare cirka 15 miljarder kronor. Som mest skulle därmed infrastrukturåtgärder på 497 miljarder kronor kunna genomföras 2010-2021.
Av den statliga ramen går 217 miljarder kronor till investeringar, varav 33 miljarder kronor till länen och 184 miljarder kronor till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder kronor går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder kronor till väg och 64 miljarder kronor till järnväg.
Infrastrukturfrågan är en viktig faktor för utvecklingen och välfärden i landet. Väl fungerande kommunikationer är avgörande för att skapa förutsättningar för företagande och sysselsättning i landets kommuner. Kommunikationer är grundläggande för att skapa livskvalitet och få vardagen att fungera.
Flera av de övriga Europeiska länderna har sedan länge gjort omfattande infrastrukturssatningar genom att växla upp EU-medel i stora skala. En möjlighet som Sverige tills nu inte nyttjat i någon större omfattning.
Finansiering i samverkan såsom medfinansiering och olika typer av OPS-lösningar/PPP (Offentlig – Privat Samverkan/Private-Public Partnership) är ännu en relativt ovanlig företeelse i Sverige.
Som Kommungäld tittar vi för närvarande närmare på hur dessa frågor och finansieringslösningar påverkar landets kommunsektor ur ett finansiellt perspektiv.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige AB
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2009-ett-starkt-ar-for-kommunsektorn-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Läs mer på regeringens hemsida:
http://regeringen.se/sb/d/12568/a/143010
Publicerat i
Analys, Svenskaden 15 april 2010•
Idag släppte regeringen och Finansminister Anders Borg vårpropositionen för 2010 – Sveriges väg ur krisen. Regeringens bedömning om konjunkturläget var positiv men vissa varningar höjdes för att vägen tillbaka i ekonomin kan vara bräcklig.
En tydlig markering i propositionen var att sträva efter överskott i de offentliga finanserna. Prognoserna visar ett överskott i de offentliga finanserna på mer än 1 procent redan under 2013.
Regeringen sänker kraftigt sin prognos för den svenska tillväxten och räknar med att BNP växer med endast 2,5 procent i år, 3,9 procent 2011 och 3,5 procent 2012. Arbetslösheten når enligt finansplanen en topp på 9,2 procent i år, för att sedan falla till 8,8 procent 2011 och 8,0 procent 2012. Detta innebär en mer positiv bedömning för 2010 än i januari.
Sammantaget görs bedömningen att det finns ett begränsat utrymme för permanenta reformer för 2011. Totalt satsar regeringen ytterligare 4,9 miljarder kronor under 2010.
Som satsningar vill man följa den linje som tidigare annonserats, de äldre och barnfamiljer. Satsningar görs även genom direkta konjunkturstabiliserande åtgärder.
Följande delar är huvuddragen i propositionen:
Pensionärer utlovas sänkt skatt med 5 miljarder kronor för att kompensera för den sänkning av pensionerna som väntas nästa år på grund av ekonomiska krisen. Skatten sänks med 100–300 kr per månad.
Flerbarnstillägget höjs med start från 1 juli. För andra barnet är höjningen 50 kronor per månad, för tredje 100 kronor, för fjärde 150 kronor och för femte 200 kronor. Det beräknas kosta 700 miljoner kronor per år.
100 miljoner kronor anslås till 15.000 extra sommarjobb i kommuner, landsting och i ideella föreningar, och 40 miljoner till sommarskolor med frivillig undervisning för niondeklassare som inte klarat godkänt för att komma in på gymnasiet.
En tillfällig kortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre från 12 till 6 månader förs in, vilket gör att äldre arbetslösa har lättare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
För skapa ett bättre företagsklimat och därmed öka produktiviteten föreslår regeringen bland annat slopad revisionsplikt för små företag och enklare momsredovisning.
En tillfällig sommarsatsning för skolungdomar i form av sommarjobb och sommarskola föreslås.
Att särskilda insatser för Västra Götalandsregionen bland annat i form av fler utbildningsplatser genomförs.
En yrkeslegitimation för lärare och förskollärare ska införas från 2012. Endast legitimerad lärare ska kunna få fast anställning och ansvaret att sätta betyg.
För att ytterligare stärka sysselsättningen tidigareläggs också vissa planerade infrastruktursatsningar. Meningen är att det ska satsas 482 miljarder kronor på förstärkt infrastruktur till 2021.
De största projekten finns i storstäderna. I Stockholmsöverenskommelsen på 100 miljarder ingår Förbifart Stockholm, Mälarbanan, Citybanan och Norra länken. I det västsvenska paketet på 61 miljarder finns Marieholmstunneln och Västlänken.
Kommunerna och landstingen utlovas inga extra statliga bidrag under 2011 efter att ha fått 17 miljarder i år. Regeringen förklarar det med att man redan utlovat 5 miljarder i permanent höjning och att det ekonomiska läget förbättrats kraftigt för kommunsektorn.
Chefekonomen kommenterar:
Vår bedömning är att Sverige gick i krisen med en i grunden god ekonomi och står nu även väl rustat för den återhämtning som påbörjats.
De indikatorer som tidigare anats kan nu ses med blotta ögat. Exempel på detta är att tusentals varsel tagits tillbaka och där statistik från arbetsförmedlingen visar att andelen uppsägningar landar på i snitt mellan 65 och 70 % av antalet varsel. Sysselsättningen minskar inte längre och antalet lediga platser har ökat stadigt sedan i höstas. Detta tyder på att sysselsättningen kommer att fortsätta att förstärkas framöver.
Alltfler företag i landet börjar att nyanställa. Det är främst tjänstesektorn som går starkt fram i konjunkturen. Istället för en peak i arbetslösheten av 12 procent bedömer vi att den landar omkring 9 procent i arbetslöshet.
En hel del tyder således på att Sverige återhämtar sig snabbt jämfört med flera andra länder men fortfarande har landet rejäla utmaningar att bemästra.
Även om trenden pekar åt rätt håll så kan konjunkturuppgången bli långdragen. Vissa grupper har drabbats hårt av krisen, barnfamiljer, äldre men inte minst de unga där vi i dag ligger på närmare 30 procent och därmed en av Europas högsta siffror för arbetslöshet.
Risken finns att arbetslösheten och ett långvarigt utanförskapet hos flera grupper biter sig fast på en hög nivå. Det är troligt att det tar tid innan vi är tillbaka till full sysselsättning igen.
Även många företag har drabbats hårt i krisen genom kraftig minskad efterfrågan, nedskärningar och problem med att få nödvändiga finansiella muskler för investeringar.
I grunden måste vi bära med oss att vi är en liten ekonomi som är beroende av vår omvärld där en inhemsk konsumtion inte ensamt kan stå för en stark och stabil tillväxt. Stödåtgärderna som är riktade mot den finansiella sektorn har börjat fasas ut i flera EU-länder. Bankerna har utöver detta behov av att ersätta lån som förfaller.
Dessutom har många länder, dock inte Sverige, svaga offentliga finanser med ökande skulder som måste finansieras. Dessa faktorer verkar i samma riktning, infaller ungefär samtidigt och medför en risk för stigande räntor.
På ett internationellt plan utgör även en ökad oro för svaga offentliga finanser i flera OECD-länder en risk för lägre tillväxt. Internationellt finns det länder med stora underskott tillsammans med en hög och ökande arbetslöshet, där inte minst Grekland, Portugal, Spanien och Irland är i hetluften för diskussioner.
Vi närmar oss tiden för när de enorma offentliga stimulanserna skall dras tillbaka och regleringar på finanssektorn kommer att införas. Vi bör av flera anledningar förvänta oss betydligt högre räntor än de rekordlåga som i dag gäller. Just nu rekordkonsumerar vi med extremt låga räntor i en dopad ekonomi.
Avgörande för framtiden är att de arbetslösa kommer tillbaka i arbete och att sjukskrivningar och förtidspensioneringar fortsätter minska. Sysselsättningsgraden måste fortsätta uppåt, antalet arbetade timmar likaså.
När nu konjunkturen vänder kan vi räkna med en viss förskjutning innan kommunsektorn kan se effekterna av uppgången. 2010 ser ut att blir ett ganska bra år tack vare de extra riktade statsbidragen men vi gör bedömningen av att i framtiden ställs man inför nya utmaningar, och det innebär nya beslut, nya budgetarbeten.
Lågkonjunkturen har medverkat till ett effektiviserings- och prioriteringsarbete inom sektorn, ett arbete som vi förväntar fortsätter de närmsta åren. Vi står även inför demografiska förändringar som påverkar sektorns verksamheter där ett sjunkande antal elever inom gymnasieskolan är en faktor.
Samtidigt kan vi konstatera att skillnaderna är stora vad gäller underskott eller plusresultat i landets kommuner och landsting. Vissa kommer att klara ekonomin utan några nya tillskott, medan andra befinner sig i en tuffare ekonomisk situation.
Nationalräkenskaperna visar på att sektorn haft en betydande del av stabiliseringen för Sveriges ekonomi under 2009. Totalt gjordes investeringar för ca 100 miljarder under föregående år och vår prognos är att sektorn fortsatt kommer att medverka till konjunkturåterhämtningen 2010 med motsvarande summa investeringar. Tuffa ekonomiska förhållanden samt högre räntor kan dock i viss mån komma att dämpa sektorns investerinstakt.
I takt med att konjunkturen sakliga vänder uppåt kommer skatteintäkterna sakta att öka och kostnaderna för arbetslösheten att sjunka vilket gynnar kommunsektorn i en positiv riktning. Givetvis under förutsättning att konjunkturåterhämtningen framskrider fortsatt stabilt uppåt.
Slutligen måste 2010 års vårproposition anses vara en försiktig vårbudget under ett valår. Man har valt att hålla i plånboken och avvakta den ekonomiska utvecklingen innan större steg tas för att rikta Sveriges väg ur krisen.
Min bedömning är att vi troligen kommer få se löften inom flera olika områden när valet närmar sig och om konjunkturläget är stärkt.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/18/regeringen-oppnar-for-reformer-chefekonomen-kommenterar-2/
Se mer om 2010 vårproposition:
http://regeringen.se/sb/d/12677/a/143864
Publicerat i
Analys, Svenskaden 15 april 2010•
I höstas spådde många att framtiden såg mörk ut för den kommunala ekonomin men prognoser till trots, blev sektorns resultat oväntat starkt 2009. Anledningen till detta är flera. En anledning var att kommunerna beslutade om sparbeting redan under våren 2009, vilket innebar att man stramade åt i ett tidigt skeende.
Kommunernas kostnader, som främst består av kostnader för skola och omsorg, finansieras till två tredjedelar av kommunalskatter. Både skatteintäkterna och kommunernas verksamhetskostnader har ökat med ungefär fem procent per år de senaste åren. Under 2009 så sjönk dock tillväxttakten för skatteintäkter till knappt två procent. Detta följdes också upp av kommunerna som minskade verksamhetens kostnader till en tillväxttakt på under två procent.
Effektiviseringar och nedskärningar var påbörjade långt innan konjunkturstödet på tio miljarder delades ut till kommuner och landsting. Dels blev skatteprognosen bättre än väntat, eftersom antalet arbetslösa inte blev så högt som man var rädda för. Bedömningen att det fanns en risk att arbetslösheten skulle uppgå till 12 procent blev inte verklighet.
Dels blev antalet sjukskrivningar inte lika många som de dystraste prognoserna gjorde gällande. En annan faktor som underlättat det ekonomiska läget var, att inte heller det ekonomiska biståndet krävde lika stora åtgärder som man först befarat.
Med regeringens extramiljarder i statsbidrag som kom förra året, plus att kommuner och landsting påbörjat olika sparåtgärder redan förra våren, finns det anledning att känna en försiktig optimism även för 2010.
Idag lämnade regeringen över skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn till riksdagen. Skrivelsen ger en översiktlig bild över hur ekonomin och de större verksamheterna inom sektorn har utvecklats de senaste åren.
Kommunsektorns resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det starka resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer som summerar till 11 miljarder kronor, bl.a. en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader.
Andelen kommuner och landsting som redovisade positiva resultat före extraordinära poster ökade från 75 procent till 91 procent.
Andelen kommuner och landsting som redovisade positiva resultat före extraordinära poster ökade från 75 procent till 91 procent.
Betydligt färre än väntat gjorde ett underskott under året. Så varför är det viktigt för en kommun att sträva efter budgetöverskott? Först så handlar det om att kommunerna ska följa lagen. Enligt kommunallagen så ska kommuner alltid sätta budgeten så att intäkterna överstiger utgifterna.
Om kommunens årsredovisning visar på underskott efter budgetåret så måste kommunen åtgärda underskottet inom tre år förutsatt att inga särskilda omständigheter föreligger. Det innebär att om en kommun använder mer pengar än kommunen faktiskt har under ett år så kommer detta att göra sig påmint genom besparingar följande år.
Dessutom, om en kommun går med underskott måste detta finansieras genom till exempel ett lån. Detta innebär ökade räntekostnader under de nästkommande åren vilket i sin tur innebär att en större del av de framtida intäkterna går till räntebetalningar och en mindre del av intäkterna går till att finansiera kommunens verksamheter.
Att så få kommuner gick med underskott under 2009 var en positiv och något oväntat. För att läsa mer om konjunkturen och kommunsektorn från 2010 och framåt se nedanstående länkar.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa djupare analys av det ekonomiska läget och kommunsektorn:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/08/2009-visar-pa-battre-resultat-an-vantat-for-kommunsektorn-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/18/regeringen-oppnar-for-reformer-chefekonomen-kommenterar-2/
Läs mer på regeringens hemsida:
http://www.regeringen.se/sb/d/12933/a/144061
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 14 april 2010•
Regeringen har nu beslutat om direktiv till en särskild utredare, med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer (dir. 2010:29).
Man menar att den kommunala sektorn utgör en betydande del av den svenska ekonomin och verksamheten finansieras till största delen av kommunal inkomstskatt som i hög grad påverkas av konjunkturutvecklingen. Därmed påverkas även de kommunala verksamheterna, samtidigt som detta riskerar att förstärka konjunktursvängningarna.
