OECD-rapport visar att vårljuset kommit till världsekonomin. I euroländerna går det långsammare
Nyligen presenterade västländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD en intressant rapport som analyserar världens sju rikaste länder, G7-länderna. Rapporten stämmer väl med analyser som vi tidigare gjort där världsekonomin håller på att hämta sig efter den ekonomiska krisen. Men i Europa går återhämtningen trögare.
Enligt OECD:s chefsekonom Pier Carlo Padoan pekar de flesta indikatorer på att den internationella ekonomin ska fortsätta att återhämta sig efter finanskrisens härjningar. Men hastigheten i återhämtningen kommer att variera mellan länder och regioner. Och bankerna är fortfarande sårbara även om de finansiella marknaderna blivit betydligt friskare jämfört med läget under krisens värsta fas.
Rapporten påvisar att i många länder var tillväxten stark under sista kvartalet i fjol. Men Padoan bedömer att tillväxten kan dämpas något under första halvåret i år.
När det gäller USA det land som vanligen brukar dra loket i konjunkturuppgångar, så görs bedömningen att BNP kommer att växa med knappt 2,5 procent, under det första halvåret, räknat i årstakt. Japan växer i ungefär samma takt.
OECD-rapporten menar även att de rika länderna i OECD-området har fått draghjälp från den starka aktiviteten i tillväxtekonomierna Kina, Indien och Brasilien.
Hur ser det då ut i vår egen världsdel? I de största euroländerna går det långsammare, plus 1 procent under första kvartalet och 2 procent under andra kvartalet, fortfarande i uppräknad årstakt. OECD menar att världens finansmarknader har stabliserats sig under vintern, trots turbulensen kring Dubai och Grekland. Den ekonomiska aktiviteten har också tilltagit – med eurozonen som märkbart undantag.
Padoan varnar också världens regeringar och centralbanker för att ta bort sina stimulanspaket för snabbt eftersom återhämtningen fortfarande är vek. När, var och hur exit-strategierna skall ske är de stora frågorna.
Sker tillbakadragandet av de enorma stimulanspaketen för tidigt så ser jag att det riskerar medverka till en stagnation eller dubbeltipp i konjunkturuppgången. Om man håller kvar dem för länge får även det oönskade effekter. Balansgången är inte helt enkel att hantera.
Hur ser då världen ut efter finanskrisen? Man kan se att krisen har påskyndat en förskjutning av de ekonomiska förutsättningar som råder i världsekonomin. En förändring som kommer att påverka den framtida ekonomiska världskartan.
Vi måste dock bära med oss att länderna gick in med olika förutsättningar men faktum kvarstår att Europa har vissa svårigheter att stå sig i den globala utvecklingen. Något som man även väl är medvetna om.
Vid Europeiska centralbankens möte under onsdagen beslutades att för elfte gången i följd lämna räntorna oförändrade för att stimulera en ekonomisk återhämtning. Den viktigaste styrräntan ligger därmed kvar på 1.00 procent.
Även inom EU´s andra organ arbetar man mycket med frågorna. Krisen och lågkonjunkturen legitimerar än större vikt att genomföra en gemensam, långsiktig och hållbar tillväxtstrategi för att stärka Europa på den ekonomiska världskartan. Förhoppningen är att den nya planen Europa 2020, ska ta medlemsländerna ur den ekonomiska krisen, skapa ökad tillväxt, sysselsättning och minska fattigdomen.
Men lärdomar från tidigare kriser visar att världen förändras och kartor ritas om. Resan med att stärka Europa i det globala perspektivet kommer troligtvis att bli både lång och krokig. Vi har heller varken sett den första eller sista finansiella krisen i världen. Men kris innebär även början på något nytt. Kris leder ofta till innovation och ökad samverkan. Av historien kan vi lära att kris banar vägen för nya möjligheter, utveckling och tillväxt.
Det här är några av de intressanta frågor som vi kommer att diskutera i Chief Economists Network of EAPB, under vårt första möte i Varna Bulgarien i början av juni.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige AB
För att läsa mer om EU och OECD:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
För att läsa rapporten
http://www.oecd.org/document/59/0,3343,en_2649_34109_44929339_1_1_1_37443,00.html
