Trendspaning: Den svenska ekonomin blir alltmer globaliserad
Sverige är en av de mest internationaliserade ekonomierna i världen med en export som motsvarar drygt halva bruttonationalprodukten. Samtidigt arbetar ungefär hälften av de anställda i näringslivet i multinationella företag. Företag där frågor löpande ställs om satsningar ska göras i Sverige eller någon annanstans i världen.
Med anledning av dessa faktorer medverkade jag i de statliga myndigheternas Tillväxtanalys och Tillväxtverket arrangemang ”Tillväxtdagen”. Dagen var välbesökt med ca 400 deltagare från olika sektorer, inte minst landets kommuner, landsting och regioner.
Under temat innovation, entreprenörskap och regional utveckling talade ledande företrädare för näringsliv och samhälle om erfarenheter och deras syn på hållbar tillväxt. Tillväxtanalys och Tillväxtverket presenterade även fakta och statistik om tillväxtens utmaningar i Sverige.
Kristina Alsér, landshövding i ett av lågkonjunkturens mest drabbade län Kronoberg, berättade om den resa man gjort och menade att kris inte bara var av ondo, den hade fört med sig något positivt, nämligen ökad samverkan mellan olika aktörer.
Marcus Wallenberg, styrelseordförande i SEB hade uppfattningen att världen står inför rejäla utmaningar där det sker en kapplöpning med tiden för att skapa en grönare tillväxt i världen. Receptet för att öka Sveriges BNP var betydligt högre ambitionsnivå för innovationer.
En annan talare var Näringsdepartementets statssekreterare Jöran Hägglund vars ämne var ”Bilindustrins utmaningar sett ur ett tillväxtperspektiv”. Jöran konstaterade att trots krisen så var det ett fåtal företag inom sektorn som gått i konkurs och att ständig FOU kommer att vara avgörande för att konkurrera inom framtidens bilindustri.
Min reflektion av Tillväxtdagen är att vår framtida tillväxt och konkurrenskraft baseras på att vi hela tiden kan stimulera fram nya innovationer i samhället. För att göra det måste det finns en atmosfär och attityd som uppmuntrar nya lösningar.
Faktum är att de 30 största företagen i Sverige lägger allt mindre produktion i landet. Om Sverige i fortsättningen ska vara ett attraktivt land på den globala världskartan måste det finnas goda tillväxtförutsättningar och där naturligtvis hållbarhet ses som ett naturlig del i det hela.
Nya stormakter stiger fram inom forskning och utveckling där enorma satsningar görs för att stärka sig på den globala världskartan och ligga i täten för utvecklingen. Kina med 1.3 miljarder invånare, har länge haft biltillverkning, lågprisbilar som har varit svåra att sälja i väst. Men landet håller på att rusta upp sin industri från kopierande fabriker till innovationscentrum med egen utveckling.
Av världens ca 60 miljoner sålda bilar beräknas ca 16 miljoner köpas i Kina. En annan tillväxtekonomi, Indien, med 1.1 miljarder invånare, satsar på att bli världens globala centrum för billiga bilar. Och de är duktiga, det visar den prisvärda och funktionella folkbilen som man har skapat och som kostar motsvarande 18 000 Sek att köpa.
Vi talar om det nygamla begreppet ”frugala innovationer” som bygger på enkelhet, funktionalitet och stordrift. Något som Sverige använde för 40 år sedan när miljonprogrammets bostäder byggdes och som tillväxtekonomierna nu framgångsrikt nyttjar.
Men faktum är att Sverige ligger främst av EUs 27 medlemsstater i innovationsförmåga och sökta patent. Paradoxen är att vi samtidigt har relativ låg andel företagare per invånare jämfört med motsvarande länder och att en stor andel av näringslivets satsningar i forskning och utveckling kommer från ett fåtal aktörer.
Det räcker således inte med att bara innovationer skapas, utan poängen är hur man jobbar med att förverkliga dessa i realiteten. I många av världens mest framgångrika länder och regioner har triple helixmodeller varit lösningen där forskning, företagande och offentlig sektor på ett optimalt sätt samverkar för att tillvarata allas resurser och kompetens.
Vi talar om en värld under ständig utveckling. Jag menar att framtiden till stora delar kommer att handla om en global megamarknad till microkonsumenter som har andra ekonomiska förutsättningar och värderingar än vad som tidigare varit.
Utan tillväxt riskerar det svenska samhället att stagnera och vi kommer att tappa internationell konkurrenskraft. Förändringens tåg färdas allt snabbare och man bör ställa sig frågan om vilken position man vill ha i framtiden. Vill man köra loket, sitta i kupén eller stå på perrongen och se andra fara iväg?
Slutligen tycker jag att Tillväxtdagen var en bra och givande dag där det även bjöds tillfälle att lära känna många i landet för fortsätta arbetet med ökad välfärd.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
