2009 var ett starkt år för kommunsektorn
I höstas spådde många att framtiden såg mörk ut för den kommunala ekonomin men prognoser till trots, blev sektorns resultat oväntat starkt 2009. Anledningen till detta är flera. En anledning var att kommunerna beslutade om sparbeting redan under våren 2009, vilket innebar att man stramade åt i ett tidigt skeende.
Kommunernas kostnader, som främst består av kostnader för skola och omsorg, finansieras till två tredjedelar av kommunalskatter. Både skatteintäkterna och kommunernas verksamhetskostnader har ökat med ungefär fem procent per år de senaste åren. Under 2009 så sjönk dock tillväxttakten för skatteintäkter till knappt två procent. Detta följdes också upp av kommunerna som minskade verksamhetens kostnader till en tillväxttakt på under två procent.
Effektiviseringar och nedskärningar var påbörjade långt innan konjunkturstödet på tio miljarder delades ut till kommuner och landsting. Dels blev skatteprognosen bättre än väntat, eftersom antalet arbetslösa inte blev så högt som man var rädda för. Bedömningen att det fanns en risk att arbetslösheten skulle uppgå till 12 procent blev inte verklighet.
Dels blev antalet sjukskrivningar inte lika många som de dystraste prognoserna gjorde gällande. En annan faktor som underlättat det ekonomiska läget var, att inte heller det ekonomiska biståndet krävde lika stora åtgärder som man först befarat.
Med regeringens extramiljarder i statsbidrag som kom förra året, plus att kommuner och landsting påbörjat olika sparåtgärder redan förra våren, finns det anledning att känna en försiktig optimism även för 2010.
Idag lämnade regeringen över skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn till riksdagen. Skrivelsen ger en översiktlig bild över hur ekonomin och de större verksamheterna inom sektorn har utvecklats de senaste åren.
Kommunsektorns resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det starka resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer som summerar till 11 miljarder kronor, bl.a. en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader.
Andelen kommuner och landsting som redovisade positiva resultat före extraordinära poster ökade från 75 procent till 91 procent.
Andelen kommuner och landsting som redovisade positiva resultat före extraordinära poster ökade från 75 procent till 91 procent.
Betydligt färre än väntat gjorde ett underskott under året. Så varför är det viktigt för en kommun att sträva efter budgetöverskott? Först så handlar det om att kommunerna ska följa lagen. Enligt kommunallagen så ska kommuner alltid sätta budgeten så att intäkterna överstiger utgifterna.
Om kommunens årsredovisning visar på underskott efter budgetåret så måste kommunen åtgärda underskottet inom tre år förutsatt att inga särskilda omständigheter föreligger. Det innebär att om en kommun använder mer pengar än kommunen faktiskt har under ett år så kommer detta att göra sig påmint genom besparingar följande år.
Dessutom, om en kommun går med underskott måste detta finansieras genom till exempel ett lån. Detta innebär ökade räntekostnader under de nästkommande åren vilket i sin tur innebär att en större del av de framtida intäkterna går till räntebetalningar och en mindre del av intäkterna går till att finansiera kommunens verksamheter.
Att så få kommuner gick med underskott under 2009 var en positiv och något oväntat. För att läsa mer om konjunkturen och kommunsektorn från 2010 och framåt se nedanstående länkar.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa djupare analys av det ekonomiska läget och kommunsektorn:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Läs mer på regeringens hemsida:
