2010 års ekonomiska vårproposition
Idag släppte regeringen och Finansminister Anders Borg vårpropositionen för 2010 – Sveriges väg ur krisen. Regeringens bedömning om konjunkturläget var positiv men vissa varningar höjdes för att vägen tillbaka i ekonomin kan vara bräcklig.
En tydlig markering i propositionen var att sträva efter överskott i de offentliga finanserna. Prognoserna visar ett överskott i de offentliga finanserna på mer än 1 procent redan under 2013.
Regeringen sänker kraftigt sin prognos för den svenska tillväxten och räknar med att BNP växer med endast 2,5 procent i år, 3,9 procent 2011 och 3,5 procent 2012. Arbetslösheten når enligt finansplanen en topp på 9,2 procent i år, för att sedan falla till 8,8 procent 2011 och 8,0 procent 2012. Detta innebär en mer positiv bedömning för 2010 än i januari.
Sammantaget görs bedömningen att det finns ett begränsat utrymme för permanenta reformer för 2011. Totalt satsar regeringen ytterligare 4,9 miljarder kronor under 2010.
Som satsningar vill man följa den linje som tidigare annonserats, de äldre och barnfamiljer. Satsningar görs även genom direkta konjunkturstabiliserande åtgärder.
Följande delar är huvuddragen i propositionen:
Pensionärer utlovas sänkt skatt med 5 miljarder kronor för att kompensera för den sänkning av pensionerna som väntas nästa år på grund av ekonomiska krisen. Skatten sänks med 100–300 kr per månad.
Flerbarnstillägget höjs med start från 1 juli. För andra barnet är höjningen 50 kronor per månad, för tredje 100 kronor, för fjärde 150 kronor och för femte 200 kronor. Det beräknas kosta 700 miljoner kronor per år.
100 miljoner kronor anslås till 15.000 extra sommarjobb i kommuner, landsting och i ideella föreningar, och 40 miljoner till sommarskolor med frivillig undervisning för niondeklassare som inte klarat godkänt för att komma in på gymnasiet.
En tillfällig kortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre från 12 till 6 månader förs in, vilket gör att äldre arbetslösa har lättare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
För skapa ett bättre företagsklimat och därmed öka produktiviteten föreslår regeringen bland annat slopad revisionsplikt för små företag och enklare momsredovisning.
En tillfällig sommarsatsning för skolungdomar i form av sommarjobb och sommarskola föreslås.
Att särskilda insatser för Västra Götalandsregionen bland annat i form av fler utbildningsplatser genomförs.
En yrkeslegitimation för lärare och förskollärare ska införas från 2012. Endast legitimerad lärare ska kunna få fast anställning och ansvaret att sätta betyg.
För att ytterligare stärka sysselsättningen tidigareläggs också vissa planerade infrastruktursatsningar. Meningen är att det ska satsas 482 miljarder kronor på förstärkt infrastruktur till 2021.
De största projekten finns i storstäderna. I Stockholmsöverenskommelsen på 100 miljarder ingår Förbifart Stockholm, Mälarbanan, Citybanan och Norra länken. I det västsvenska paketet på 61 miljarder finns Marieholmstunneln och Västlänken.
Kommunerna och landstingen utlovas inga extra statliga bidrag under 2011 efter att ha fått 17 miljarder i år. Regeringen förklarar det med att man redan utlovat 5 miljarder i permanent höjning och att det ekonomiska läget förbättrats kraftigt för kommunsektorn.
Chefekonomen kommenterar:
Vår bedömning är att Sverige gick i krisen med en i grunden god ekonomi och står nu även väl rustat för den återhämtning som påbörjats.
De indikatorer som tidigare anats kan nu ses med blotta ögat. Exempel på detta är att tusentals varsel tagits tillbaka och där statistik från arbetsförmedlingen visar att andelen uppsägningar landar på i snitt mellan 65 och 70 % av antalet varsel. Sysselsättningen minskar inte längre och antalet lediga platser har ökat stadigt sedan i höstas. Detta tyder på att sysselsättningen kommer att fortsätta att förstärkas framöver.
Alltfler företag i landet börjar att nyanställa. Det är främst tjänstesektorn som går starkt fram i konjunkturen. Istället för en peak i arbetslösheten av 12 procent bedömer vi att den landar omkring 9 procent i arbetslöshet.
En hel del tyder således på att Sverige återhämtar sig snabbt jämfört med flera andra länder men fortfarande har landet rejäla utmaningar att bemästra.
Även om trenden pekar åt rätt håll så kan konjunkturuppgången bli långdragen. Vissa grupper har drabbats hårt av krisen, barnfamiljer, äldre men inte minst de unga där vi i dag ligger på närmare 30 procent och därmed en av Europas högsta siffror för arbetslöshet.
Risken finns att arbetslösheten och ett långvarigt utanförskapet hos flera grupper biter sig fast på en hög nivå. Det är troligt att det tar tid innan vi är tillbaka till full sysselsättning igen.
Även många företag har drabbats hårt i krisen genom kraftig minskad efterfrågan, nedskärningar och problem med att få nödvändiga finansiella muskler för investeringar.
I grunden måste vi bära med oss att vi är en liten ekonomi som är beroende av vår omvärld där en inhemsk konsumtion inte ensamt kan stå för en stark och stabil tillväxt. Stödåtgärderna som är riktade mot den finansiella sektorn har börjat fasas ut i flera EU-länder. Bankerna har utöver detta behov av att ersätta lån som förfaller.
Dessutom har många länder, dock inte Sverige, svaga offentliga finanser med ökande skulder som måste finansieras. Dessa faktorer verkar i samma riktning, infaller ungefär samtidigt och medför en risk för stigande räntor.
På ett internationellt plan utgör även en ökad oro för svaga offentliga finanser i flera OECD-länder en risk för lägre tillväxt. Internationellt finns det länder med stora underskott tillsammans med en hög och ökande arbetslöshet, där inte minst Grekland, Portugal, Spanien och Irland är i hetluften för diskussioner.
Vi närmar oss tiden för när de enorma offentliga stimulanserna skall dras tillbaka och regleringar på finanssektorn kommer att införas. Vi bör av flera anledningar förvänta oss betydligt högre räntor än de rekordlåga som i dag gäller. Just nu rekordkonsumerar vi med extremt låga räntor i en dopad ekonomi.
Avgörande för framtiden är att de arbetslösa kommer tillbaka i arbete och att sjukskrivningar och förtidspensioneringar fortsätter minska. Sysselsättningsgraden måste fortsätta uppåt, antalet arbetade timmar likaså.
När nu konjunkturen vänder kan vi räkna med en viss förskjutning innan kommunsektorn kan se effekterna av uppgången. 2010 ser ut att blir ett ganska bra år tack vare de extra riktade statsbidragen men vi gör bedömningen av att i framtiden ställs man inför nya utmaningar, och det innebär nya beslut, nya budgetarbeten.
Lågkonjunkturen har medverkat till ett effektiviserings- och prioriteringsarbete inom sektorn, ett arbete som vi förväntar fortsätter de närmsta åren. Vi står även inför demografiska förändringar som påverkar sektorns verksamheter där ett sjunkande antal elever inom gymnasieskolan är en faktor.
Samtidigt kan vi konstatera att skillnaderna är stora vad gäller underskott eller plusresultat i landets kommuner och landsting. Vissa kommer att klara ekonomin utan några nya tillskott, medan andra befinner sig i en tuffare ekonomisk situation.
Nationalräkenskaperna visar på att sektorn haft en betydande del av stabiliseringen för Sveriges ekonomi under 2009. Totalt gjordes investeringar för ca 100 miljarder under föregående år och vår prognos är att sektorn fortsatt kommer att medverka till konjunkturåterhämtningen 2010 med motsvarande summa investeringar. Tuffa ekonomiska förhållanden samt högre räntor kan dock i viss mån komma att dämpa sektorns investerinstakt.
I takt med att konjunkturen sakliga vänder uppåt kommer skatteintäkterna sakta att öka och kostnaderna för arbetslösheten att sjunka vilket gynnar kommunsektorn i en positiv riktning. Givetvis under förutsättning att konjunkturåterhämtningen framskrider fortsatt stabilt uppåt.
Slutligen måste 2010 års vårproposition anses vara en försiktig vårbudget under ett valår. Man har valt att hålla i plånboken och avvakta den ekonomiska utvecklingen innan större steg tas för att rikta Sveriges väg ur krisen.
Min bedömning är att vi troligen kommer få se löften inom flera olika områden när valet närmar sig och om konjunkturläget är stärkt.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om konjunktur och global utveckling:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Se mer om 2010 vårproposition:
http://regeringen.se/sb/d/12677/a/143864
