Så säkras framtidens kommunfinansiering
Kommunal finansiering har i finanskrisens spår allt mer diskuterats. Med en total låneportfölj av 360 miljarder är kommuner och landsting betydande låntagare på marknaden. Den globala finansieringstrenden är att välkända aktörer som står för finansiella stabilitet, kommer att inta en allt starkare position på kommunmarknaden. Idag står svenska kommunsektorns egna finansinstitut Kommuninvest med sin Kommungäld för över 120 miljarder av den kommunala utlåningen.
Ända sedan 10 kommuner i Örebro län bildade Kommuninvest 1986 har utvecklingen av verksamheten varit stark, effektiv och stabil vilket även visas på att verksamheten har högsta möjliga ratingbetyg hos två ledande internationella ratingsinstitut. Något som man för övrigt delar med endast ett ca 60 aktörer i världen, inklusive stater.
Såväl internationellt som i Sverige är det allt vanligare att kommuner och landsting samverkar i sin finansiering via en egen Kommungäld. Systerorganisationer till Kommuninvest finns således över hela världen men där vi av naturliga skäl har närmsta samarbete med våra nordiska grannar i Norge, Danmark och Finland.
Syftet med Kommuninvest verksamhet är att säkerställa finansiell effektivitet avseende finansförvaltning med fokusering på finansiering. Vägledande för verksamheten är att den stabilt över tiden skall uppfylla sitt uppdrag som långsiktigt kreditgivare till kommunsektorn.
Begreppet Kommungäld markerar att vi utgör en del av den offentliga sektorn med en samhällsnyttig och allmän verksamhet. För närvarande är 250 kommuner och landsting i landet medlemmar.
Hur ser den framtida kommunala finansieringen ut?
Under en längre period kunde svenska kommuner och landsting, liksom många andra låntagare, njuta frukten av ständigt flödande kapitalkranar. Bankerna lånade villigt ut pengar till en kostnad som understeg deras egen upplåningskostnad i kapitalmarknaden.
Denna tid är rimligen förbi. I kölvattnet på finanskrisen kommer en mängd förändringar i regelverk och tillsyn. Kapitaltäckningskraven höjs, ökade krav ställs på spårbarhet mellan upplåningskostnader och utlåningspris och att det finns en rimlighet i relationen risk/avkastning. Mer detaljerade regleringar för hur kapitalbasen i banker och finansiella institutioner ska beräknas kommer att införas.
Bankerna kommer i framtiden, pådrivet både av regulatoriska förändringar och marknadens krav, att behöva vårda sin kapitalbas och balansräkning på ett striktare och mer detaljstyrt sätt än tidigare. En trolig effekt är att andelen utlåning som styrs mot kommunal sektor blir lägre än tidigare och att prissättningen överlag justeras uppåt.
Ur ett finansiellt perspektiv är det logiskt att på lång sikt är det inte affärsmässigt rimligt att bankerna finansierar mer kreditvärdiga motparter än de själva.
Ett annat sätt, förutom en egen Kommungäld, är att direkt gå ut till kapitalmarknaden via egna obligations- och certifikatprogram för lång respektive kort upplåning. Detta förekommer redan idag som en del av kommunernas och landstingens finansiering.
Fördelarna är att det ökar diversifieringen i skuldportföljen, låntagaren får tillgång till ytterligare en finansieringskälla. Detta dock under förutsättning att låntagaren med viss regelbundenhet vänder sig till kapitalmarknaden.
Nackdelen är att det i allmänhet ger en högre upplåningskostnad, särskilt när kostnader för dokumentation, inregistrering vid börs, roadshows, rating och övrig administration tas med i beräkningen. Egna upplåningsprogram är i realiteten fullt finansiellt effektiva endast för låntagare med större upplåningsvolymer och ett återkommande behov att vända sig till kapitalmarknaden.
I finansiella marknader där kreditvärdighet, volym, stabil och kontinuerlig närvaro är grundläggande för om låntagaren får låna och till vilket pris man får låna har Kommuninvest varit haft ett gott anseende vilket möjliggjorde utlåningen när havet stormade under finanskrisen.
Vi kan se att följande faktorer kommer att vara viktiga faktorer för framtidens kommunala finansiering:
Pris – arbeta för att minska upplåningskostnader
Stabilitet – arbeta för att trygga tillgången till likviditet
Volym – arbeta för att erhålla skalfördelar i upplåningen
Effektivitet – arbeta för att effektivisera administrationen av skuldförvaltningen.
För den kommunala sektorn som helhet är det mer kostnadseffektivt att låna upp via kapitalmarknaden genom en gemensam upplåningsfunktion. Syftet med Kommuninvest är att dra nytta av de fördelar som ett samarbete kan ge både vad gäller upplåningskostnader, mindre administrativa kostnader, riskreducering och tillgång till sektorgemensam specialistkompetens.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan
