Trendspaning: Den svenska ekonomin blir alltmer globaliserad

Sverige är en av de mest internationaliserade ekonomierna i världen med en export som motsvarar drygt halva bruttonationalprodukten. Samtidigt arbetar ungefär hälften av de anställda i näringslivet i multinationella företag. Företag där frågor löpande ställs om satsningar ska göras i Sverige eller någon annanstans i världen.

Med anledning av dessa faktorer medverkade jag i de statliga myndigheternas Tillväxtanalys och Tillväxtverket arrangemang ”Tillväxtdagen”. Dagen var välbesökt med ca 400 deltagare från olika sektorer, inte minst landets kommuner, landsting och regioner.

Under temat innovation, entreprenörskap och regional utveckling talade ledande företrädare för näringsliv och samhälle om erfarenheter och deras syn på hållbar tillväxt. Tillväxtanalys och Tillväxtverket presenterade även fakta och statistik om tillväxtens utmaningar i Sverige.

Kristina Alsér, landshövding i ett av lågkonjunkturens mest drabbade län Kronoberg, berättade om den resa man gjort och menade att kris inte bara var av ondo, den hade fört med sig något positivt, nämligen ökad samverkan mellan olika aktörer.

Marcus Wallenberg, styrelseordförande i SEB hade uppfattningen att världen står inför rejäla utmaningar där det sker en kapplöpning med tiden för att skapa en grönare tillväxt i världen. Receptet för att öka Sveriges BNP var betydligt högre ambitionsnivå för innovationer.

En annan talare var Näringsdepartementets statssekreterare Jöran Hägglund vars ämne var ”Bilindustrins utmaningar sett ur ett tillväxtperspektiv”. Jöran konstaterade att trots krisen så var det ett fåtal företag inom sektorn som gått i konkurs och att ständig FOU kommer att vara avgörande för att konkurrera inom framtidens bilindustri.

Min reflektion av Tillväxtdagen är att vår framtida tillväxt och konkurrenskraft baseras på att vi hela tiden kan stimulera fram nya innovationer i samhället. För att göra det måste det finns en atmosfär och attityd som uppmuntrar nya lösningar.

Faktum är att de 30 största företagen i Sverige lägger allt mindre produktion i landet. Om Sverige i fortsättningen ska vara ett attraktivt land på den globala världskartan måste det finnas goda tillväxtförutsättningar och där naturligtvis hållbarhet ses som ett naturlig del i det hela.

Nya stormakter stiger fram inom forskning och utveckling där enorma satsningar görs för att stärka sig på den globala världskartan och ligga i täten för utvecklingen. Kina med 1.3 miljarder invånare, har länge haft biltillverkning, lågprisbilar som har varit svåra att sälja i väst. Men landet håller på att rusta upp sin industri från kopierande fabriker till innovationscentrum med egen utveckling. 

Av världens ca 60 miljoner sålda bilar beräknas ca 16 miljoner köpas i Kina. En annan tillväxtekonomi, Indien, med 1.1 miljarder invånare, satsar på att bli världens globala centrum för billiga bilar. Och de är duktiga, det visar den prisvärda och funktionella folkbilen som man har skapat och som kostar motsvarande 18 000 Sek att köpa.

Vi talar om det nygamla begreppet ”frugala innovationer” som bygger på enkelhet, funktionalitet och stordrift. Något som Sverige använde för 40 år sedan när miljonprogrammets bostäder byggdes och som tillväxtekonomierna nu framgångsrikt nyttjar.

Men faktum är att Sverige ligger främst av EUs 27 medlemsstater i innovationsförmåga och sökta patent. Paradoxen är att vi samtidigt har relativ låg andel företagare per invånare jämfört med motsvarande länder och att en stor andel av näringslivets satsningar i forskning och utveckling kommer från ett fåtal aktörer.

Det räcker således inte med att bara innovationer skapas, utan poängen är hur man jobbar med att förverkliga dessa i realiteten. I många av världens mest framgångrika länder och regioner har triple helixmodeller varit lösningen där forskning, företagande och offentlig sektor på ett optimalt sätt samverkar för att tillvarata allas resurser och kompetens.

Vi talar om en värld under ständig utveckling. Jag menar att framtiden till stora delar kommer att handla om en global megamarknad till microkonsumenter som har andra ekonomiska förutsättningar och värderingar än vad som tidigare varit.

Utan tillväxt riskerar det svenska samhället att stagnera och vi kommer att tappa internationell konkurrenskraft. Förändringens tåg färdas allt snabbare och man bör ställa sig frågan om vilken position man vill ha i framtiden. Vill man köra loket, sitta i kupén eller stå på perrongen och se andra fara iväg?

Slutligen tycker jag att Tillväxtdagen var en bra och givande dag där det även bjöds tillfälle att lära känna många i landet för fortsätta arbetet med ökad välfärd.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om global utveckling:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/

Ny rapport om välfärdens framtida finansiering

Nyligen presenterade Sveriges Kommuner och Landstings politiska beredningar, en intressant rapport på ämnet, ”Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering”. Enligt beräkningarna i rapporten kommer gapet mellan behov och offentliga resurser, i dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor, det vill säga om gapet enbart skulle finansieras med skatt.

Men anser att problemet med den framtida finansieringen av våra välfärdstjänster är inte att det saknas resurser totalt sett, utan hur dessa ska kunna kanaliseras till välfärdstjänster. Man har ställt frågan om vad som är rimligt och inte rimligt inom en skatte­finansierad välfärdsstat men svaren har inte varit eniga. Ändå vill man lyfta fram en problembild och de utmaningar som vår välfärd står inför. Bakom rapporten står en partipolitiskt enig programberedning.

Som Kommungäld och en av finansiärerna av välfärden menar vi att frågan är intressant och att tiden är mogen att flytta en del av uppmärksamheten från de akuta ekonomiska problemen till de mer långtgående strukturella utmaningarna som vårt samhälle står inför. 

Ibland kan man tycka att mycket av samhällsdebatten tenderar att fastna i ett tidsperspektiv av några år framåt. Men faktum är att i morgondagens välfärd finns betydligt större utmaningar än de vi brottas med i dag. De viktiga frågorna är, hur ska vårt framtida välfärdssamhälle se ut och hur skall det finansieras?

Faktum är att framtiden redan är här och vi måste börja diskutera lösningar nu för att kunna agerande i tid och på ett bra sätt. Våra nordiska grannländer har kommit betydligt längre i såväl diskussioner som lösningar. På årets Finansdagar 2010 kommer även temat att tas upp i det seminarium jag är moderator för.

Faktorer som ökade krav från skattebetalarna, demografisk, medicinsk- och teknisk utveckling gör att gapet mellan efterfrågan och utbud hela tiden ökar. Rapporter visar att de barn som föds i dag kan komma att bli minst 100 år gamla. Här tillkommer även de utmaningar som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner.

Oavsett förslag till lösning, behöver debatten komma igång på allvar där vi måste våga prata om lösningar såsom effektiviseringar, prioriteringar, det offentliga åtagandets omfattning och innehåll med flera.

En lösning är att fler arbetar och längre. Faktum är från början av 2000-talet har fler valt att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. 106 000 av 847 000 personer i åldern 65-74 år var sysselsatta under 2008. Det motsvarar 12 % att jämföra med 9 % för 2004. Men det räcker troligen inte.

En ytterligare lösning kan vara höjningar av kommunal- och landstingsskatten. Denna åtgärd är som bekant inte en fråga som förenar de partipolitiska blocken.

Fler lösningar måste lyftas fram, där omprioriteringar av välfärdstjänster och transfereringar kan vara en pusselbit. Även frågan om vad som skall ingå i som välfärdens kärna bör ställas, prioriteringar inom verksamheter, ökad egenfinansiering är frågor som kommer upp.

Vi ser att det kommer krävas en finansiell effektivitet inom kommunsektorn för att möta morgondagens utmaningar. Ett ökat behov av nya strukturer och att i morgondagens kommunsektor kommer det att förutsättas att man går utanför sina gränser för ökad samverkan mellan landsting, kommuner och regionala aktörer.

Under resor och samtal med mina nordiska kollegor kan jag konstatera att i de övriga länderna pågår redan arbetet för fullt med att rusta den offentliga sektorn inför framtidens utmaningar – en morgondag vi är helt medvetna om ska komma.

I flera delar av bloggen och med debattartikel i tidningen Dagens Samhälle har jag därför valt att ta upp dessa delar som en angelägen fråga att hantera. Välfärdens framtida finansiering var även temat för anförandet som jag höll på ”Arena för tillväxt”.

Sverige är givetvis inte på något sätt ensam om dessa välfärdens utmaningar. Frågorna kommer också att tas med för att diskuteras i ett Europeisk perspektiv i det nybildade ”Chief Economists Network of the European Association of Public Banks (EAPB)”.

Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering är en mycket intressant och komplex fråga. Jag ser inte någon enskild lösning på utmaningen, här måste öppenhet råda för flera olika lösningar i samverkan.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om temat:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/09/regionerna-skane-och-vastra-gotaland-blir-permanentade-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/28/debatt-anta-aven-de-strukturella-utmaningarna/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/21/intressant-valfardsdebatt/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/21/kommunsektorns-finansiella-utmaningar-i-dag-och-i-morgon-2/

Anförande på ”Arena för tillväxt”:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/17/tuffare-tider-for-kommunernas-ekonomi-%e2%80%93-tid-for-nytankande/

För att läsa mer om Finansdagarna:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/24/den-18-19-maj-2010-samlas-vi-for-de-traditionella-finansdagarna-med-hogaktuella-finansfragor-och-mingel/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

För att läsa mer om EAPB´s Chefekonomnätverk:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/03/lena-backer-i-viktigt-natverk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

För att läsa rapporten se SKL hemsida:

http://www.skl.se/web/Framtidens_utmaning.aspx

Regionerna Skåne och Västra Götaland blir permanentade

OECD-rapport visar att vårljuset kommit till världsekonomin. I euroländerna går det långsammare

Nyligen presenterade västländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD en intressant rapport som analyserar världens sju rikaste länder, G7-länderna. Rapporten stämmer väl med analyser som vi tidigare gjort där världsekonomin håller på att hämta sig efter den ekonomiska krisen. Men i Europa går återhämtningen trögare.

Enligt OECD:s chefsekonom Pier Carlo Padoan pekar de flesta indikatorer på att den internationella ekonomin ska fortsätta att återhämta sig efter finanskrisens härjningar. Men hastigheten i återhämtningen kommer att variera mellan länder och regioner. Och bankerna är fortfarande sårbara även om de finansiella marknaderna blivit betydligt friskare jämfört med läget under krisens värsta fas.

Rapporten påvisar att i många länder var tillväxten stark under sista kvartalet i fjol. Men Padoan bedömer att tillväxten kan dämpas något under första halvåret i år.

När det gäller USA det land som vanligen brukar dra loket i konjunkturuppgångar, så görs bedömningen att BNP kommer att växa med knappt 2,5 procent, under det första halvåret, räknat i årstakt. Japan växer i ungefär samma takt.

OECD-rapporten menar även att de rika länderna i OECD-området har fått draghjälp från den starka aktiviteten i tillväxtekonomierna Kina, Indien och Brasilien.

Hur ser det då ut i vår egen världsdel? I de största euroländerna går det långsammare, plus 1 procent under första kvartalet och 2 procent under andra kvartalet, fortfarande i uppräknad årstakt. OECD menar att världens finansmarknader har stabliserats sig under vintern, trots turbulensen kring Dubai och Grekland. Den ekonomiska aktiviteten har också tilltagit – med eurozonen som märkbart undantag.

Padoan varnar också världens regeringar och centralbanker för att ta bort sina stimulanspaket för snabbt eftersom återhämtningen fortfarande är vek. När, var och hur exit-strategierna skall ske är de stora frågorna.

Sker tillbakadragandet av de enorma stimulanspaketen för tidigt så ser jag att det riskerar medverka till en stagnation eller dubbeltipp i konjunkturuppgången. Om man håller kvar dem för länge får även det oönskade effekter. Balansgången är inte helt enkel att hantera.

Hur ser då världen ut efter finanskrisen? Man kan se att krisen har påskyndat en förskjutning av de ekonomiska förutsättningar som råder i världsekonomin. En förändring som kommer att påverka den framtida ekonomiska världskartan.

Vi måste dock bära med oss att länderna gick in med olika förutsättningar men faktum kvarstår att Europa har vissa svårigheter att stå sig i den globala utvecklingen. Något som man även väl är medvetna om.

Vid Europeiska centralbankens möte under onsdagen beslutades att för elfte gången i följd lämna räntorna oförändrade för att stimulera en ekonomisk återhämtning. Den viktigaste styrräntan ligger därmed kvar på 1.00 procent.

Även inom EU´s andra organ arbetar man mycket med frågorna. Krisen och lågkonjunkturen legitimerar än större vikt att genomföra en gemensam, långsiktig och hållbar tillväxtstrategi för att stärka Europa på den ekonomiska världskartan. Förhoppningen är att den nya planen Europa 2020, ska ta medlemsländerna ur den ekonomiska krisen, skapa ökad tillväxt, sysselsättning och minska fattigdomen.

Men lärdomar från tidigare kriser visar att världen förändras och kartor ritas om. Resan med att stärka Europa i det globala perspektivet kommer troligtvis att bli både lång och krokig. Vi har heller varken sett den första eller sista finansiella krisen i världen. Men kris innebär även början på något nytt. Kris leder ofta till innovation och ökad samverkan. Av historien kan vi lära att kris banar vägen för nya möjligheter, utveckling och tillväxt.

Det här är några av de intressanta frågor som vi kommer att diskutera i Chief Economists Network of EAPB, under vårt första möte i Varna Bulgarien i början av juni.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige AB

För att läsa mer om EU och OECD:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/

För att läsa rapporten

http://www.oecd.org/document/59/0,3343,en_2649_34109_44929339_1_1_1_37443,00.html

Ny revisionslag ligger på bordet

Sverige är ett av de få länder i Europa som fortfarande kräver revisor i alla aktiebolag. Som ett led i regeringens ambition på regelförenkling och EU-anpassning har revisorspliktens avskaffande för små aktiebolag varit för debatt med frågor som skattebortfall och skatteundandragande.

Enligt utredarens förslag skulle reformen omfatta företag med upp till 50 anställda. Vid jämförelse av de i grundförslaget angivna gränserna för revisionsplikt, var tanken att Sverige skulle få en betydligt högre gräns än övriga Norden.

Nu har förslaget kommit till ett slutförande. Regeringen sätter dock betydligt snävare gränser vid antalet anställda och omsättningsstorlek än utredaren. De nya reglerna innebär en möjlighet att slippa anlita en revisor för privata aktiebolag som uppfyller minst två av följande tre kriterier. Högst tre anställda, högst 1,5 miljoner kr i balansomslutning och högst 3 miljoner kr i nettoomsättning. 

Om man uppfyller kriterierna och vill välja bort revision ska bolaget fatta ett formellt beslut om detta och anmäla det till Bolagsverket. Det blir alltså offentligt vilka företag som låter revidera verksamheten eller inte. Men de som vill kan även i fortsättningen anlita en revisor. 

Totalt beräknas reformen omfatta 250 000 aktiebolag, vilket motsvarar drygt 70 procent av Sveriges aktiebolag med besparingar på 2,5 miljarder kronor för företagen. De nya reglerna börjar gälla redan den 1 november. 

Regeringen har även öppnat för att senare utvärdera reformen och genomföra ytterligare undantag till större bolag. Tanken är att detta är ett första steg och att fler företag kommer att slippa revisionsplikten i framtiden.

Finansieringen av skattebortfallet är tänkt att ske genom höjda skatter inom bolagssektorn. Förslaget ska nu behandlas av lagrådet innan det formella beslutet kan tas. 

Jag bedömer att för de allra minsta privata aktiebolagen så kan revisorspliktens avskaffande vara av intresse. Reformen är bra sett ur entreprenörsperspektivet.För de mindre företagen kan kostnaden för revision innebära mycket pengar.

Sett ur samhällsperspektivet kan givetvis risken för fusk öka. En viss genomlysning sker dock ofta när en redovisningskonsult gjort årsredovisningen och den löpande redovisningen under året. 

Många bolag fortsätter kommer dock välja att ha kvar sin revisor. Ofta ger revisionen bolaget ett mervärde utöver själva granskningen inte minst för banker, finansiärer och andra intressenter.

För de kommunala aktiebolagen är det helt andra aspekter man måste ta hänsyn till. Iprincip så kommer de inte att beröras av det förslag som nu läggs fram av regeringen. Därmed sker heller inga kostnadsbesparingar inom kommunsektorns bolag. Däremot så kan betydligt fler bolag komma att innefattas om regeringen vid ett senare tillfälle väljer att höja nivåerna för revisorsdispensen.

Men man kan samtidigt ställa sig frågan om vilka som skulle vilja sätta sig i en kommunal bolagsstyrelse med skattebetalarnas medel som grund utan att bolagets verksamhet och ekonomi granskas? Vad man kanske inte tänker på är det omfattande ansvar som det innebär att vara styrelseledamot i ett kommunalt aktiebolag där ledningen kan komma bli personligt betalningsansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Min bedömning är att det inte är troligt att dispensen om revisorspliktens avskaffande kommer att tillämpas i någon större realitet i de kommunala aktiebolagen. Man kommer således att fortsätta använda revisorer för granskning av de kommunala bolagen även efter det att förändringar med dispens genomförts.   

Nedan följer de olika förslagen.  

Utredarens förslag:
(Företag som underskrider två av dessa värden)
50 anställda, en balansomslutning på 41,5 miljoner kronor, en omsättning på 83 miljoner.
Besparing: Upp till sex miljarder kronor

Det slutliga förslaget (lagrådsremissen):
(Företag som underskrider två av dessa värden)
3 anställda, en balansomslutning på 1,5 miljoner kronor, en omsättning på 3 miljoner kronor.
Besparing: Upp till 2,5 miljarder kronor

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

Läs mer om revisorsplikten:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/12/revisorspliktens-avskaffande-kan-komma-att-berora-manga-av-de-kommunala-bolagen-chefekonomen-kommenterar/

Media: Lena Bäcker i viktigt nätverk

Att skapa internationella nätverk och utbyta tankar inom sina verksamhetsområden blir en allt viktigare del i den värld vi lever i. Efter den värsta krisen sedan andra världskriget stundar hanteringen av morgondagen där strukturella finansiella utmaningar möter oss med globaliseringen och urbaniseringen som starka drivkrafter.

Med anledning av mitt inträdet som medlem i EAPB nybildade nätverk för Europas ledande chefekonomer finns följande artikel att läsa i dagens NWT: 

För att läsa artikeln i NWT:

http://nwt.se/ekonomi/article685437.ece

För att läsa mer:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

Kommuninvests chefekonom träder in i nätverket för Europas ledande chefekonomer

Jag tycker att det skall bli mycket intressant och givande att träda in som medlem i ”Chief Economists Network of the European Association of Public Banks (EAPB)” för Europas ledande chefekonomer. I nätverket kommer jag att regelbundet träffa chefekonomerna från de övriga länderna i Europa.

Vi kommer att diskutera våra länders tillstånd och lösningar för framtiden. Givetvis så kommer vi även samtala om EU enskilt och kopplat till det som händer i övriga delar av världen. Externa aktörer såsom Europeiska Centralbanken, EU-kommissionen och andra aktuella aktörer medverkar regelbundet vid träffarna.

EAPB representerar cirka 100 av Europas finansiella institutioner, utvecklingsbanker, finansiärer, offentliga banker, branschorganisationer och offentliga banker och banker med liknande intressen. Som helhet har de en europeisk marknadsandel på cirka 15 procent, en balansomslutning på cirka € 3,500 miljarder euro och de representerar cirka 190,000 anställda.

Jag ser medlemskapet som en del att stärka Kommungälden i omvärlden och att Sverige är representerat i de europeiska forum där viktiga ekonomiska och finansiella frågor om vår framtid diskuteras. En intressant utmaning som gemenskapen står inför är den nya ekonomiska strategin, Europa 2020 som mynnar till ta EU ur krisen och få en starkare ekonomi under det kommande decenniet.

Som värd för första chefekonommötet i Europa är Bulgarian Development Bank och det hålls i Varna, Bulgarien den 3-4  juni 2010. Där kommer jag att hålla två anföranden: 

- The current economic situation (after the crisis) in Sweden from a 
Chief Economist’s point of view. 

- Europe and the international economies

Role of the Euro: effects on the real economy in and outside Europe 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om EABP:

http://www.eapb.be/page?pge=index&page=home&are=9&mi=4

För att läsa mer:

 http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

För att läsa mer om EU:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/

Kommuninvest på Tillväxtdagarna i Åredalen 2010

http://www.tillvaxtdagarna.se/sv/start/

För att se seminariet ” Med full fart in i en ny finanskris”:  

 http://svtplay.se/v/1937967/svt_forum/tillvaxtdagarna_i_are__del_2?sb,k108208,3,f,-1