Världsbankens ABCDE konferens 2010: Åtstramningarna drar ned BNP men valutaförsvagning kompenserar

Efter två intressanta dagar med The World Bank Annual Bank Conference in Development Economics (ABCDE) 2010 har man fått många nya perspektiv. Årets tema var det högaktuella ämnet ”Development Challenges in a Post-Crises World” och arrangerades tillsammans med Sveriges Regering. Värdar för måndagskvällens  middag på Vasamuseet var finansminister Anders Borg och biståndsminister Gunilla Carlsson.

Konferensen innefattade några av de mest angelägna globala utmaningarna, såsom miljö- och klimatfrågor, utvecklingsfrågor i ljuset av den finansiella och ekonomiska krisen, sviktande stater samt mänsklig och social utveckling – ämnen av hög prioritet för världens ledare, beslutsfattare, forskare och debattörer.

Bland talarna återfanns nobelpristagarna Elinor Ostrom, Joseph Stiglitz, James Mirrlees och Robert Solow.

Jag hade givande samtal med Nobelpristagaren Erik Maskin, Justin Yifu Lin Chefsekonom/Senior Vice President för Världsbanken och Erik Berglöf Chefekonom för European Bank for Reconstruction and Development (EBRD).

Alltifrån världsläget, tillväxtekonomier, de gamla ekonomierna, eurokrisen, kommunal finansiering och hur vi skall skapa ny tillväxt efter krisen hanterades. Vi var samtliga överrens om att det troligen tar lång tid innan världsekonomin återhämtar sig till läget innan krisen.

Den bild man får efter dagarna manar till självinsikt för det svenska ekonomiska läget och vår position i världsekonomin. I grunden måste vi bära med oss att Europas valutaunion skakas av en allvarlig inre instabilitet och att flera länder, trots åtgärder kommer att under lång tid, få kämpa med växande statsskulder. 

Finanskrisen har även medfört ökade obalanser i världen. I dag lever ca 1,2 miljarder av världens befolkning i fattigdom, i slutet av året beräknas summan ha ökat tilll ca 1,8 miljarder.  

Vad vi kan konstatera är att Sverige glädjande ligger i framkant i Europas konjunkturåterhämtning och det ser ganska ljust ut för svensk ekonomi. Men då är det viktigt att tänka på att fredagens höga BNP siffror i Sverige gäller endast för första kvartalet och att vi är ett av världens mest exportberoende länder. Jag menar att en uppgång måste stå på stabilare grund än så för att vi ska slå oss för bröstet och säga att vi är bäst i klassen.

Vi kan konstatera att de senaste årens krispolitik har fungerat; stabiliteten har till stora delar återvänt till de ekonomiska och finansiella systemen. Krispolitik behövs ännu men nu ska också tunga efterdyningar hanteras av tio års skuldexcesser samt en djup recession och allvarlig finanskris.

Men även om det är skakigt i flera länder så skiljer sig det ekonomiska läget i Sverige från en hel del länder i Europa. Bakgrunden står att finna i att de offentliga finanserna i Sverige var starka när krisen bröt ut med full kraft. Nuvarande regering fullföljde den tidigare regeringen och behöll ett överskott i statens budget. 

En annan orsak är att riksdagen hittills sluppit gå in med dyra stöd till finanssektorn. Den nya stabiliseringsfonden betalas av bankerna själva.

De nya presenterade siffror för statsbudgeten visar också på överraskande stora överskott i statsbudgeten med hela 98 miljarder för perioden. Överskottet för perioden januari – april uppgår till 98 miljarder, vilket är 26 miljarder bättre än tidigare prognoser.

Sveriges välstånd bygger dock på export främst riktat till Europa och USA. Under Om Greklandskrisen utvidgas i världens ekonomier kan det blir en svagare tillväxt än vad tidigare prognoser pekat på.

Många länder kommer att föra en stramare finanspolitik för att få ordning på sina offentliga finanser, vilket kan dämpa tillväxten på lite på sikt. Eurokrisen kan även ge kraftig finansiell turbulens med ökade system- och refinansieringsrisker.  

Även om den kortsiktiga oron är borta så finns den långsiktiga kvar. Det handlar om att många länder måste minska sina budgetunderskott och få bukt med växande statsskulder.

EU-ländernas åtstramningar kommer främst att handla om utgiftsnedskärningar men även skattehöjningar. Det innebär åtstramningar, vilket betyder minskad efterfrågan på varor och tjänster från svenska exportföretag.

Men det finns som bekant två sidor av myntet.

Den senaste tidens försvagning av kronan och euron kan även att skapa tillväxtfördelar för såväl Sverige som Europa och stärka exportföretagens ställning på den internationella arenan, inte minst mot Kina. 

I det långa loppet kan det mycket väl innebära att Sverige inte drabbas av BNP-nedgång utan klarar effekterna av Greklandskrisen relativ väl. Givetvis under förutsättning att den inte sprider sig till mycket stora mått eller drabbar finanssektorn med ett andra bakslag och en ny finanskris.

Eurokrisen kan med andra ord mycket väl bli en katalysator som stärker såväl Sveriges ekonomi som europasamarbetet.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/28/bnp-raket-skjuter-for-rantehojning-i-juli/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/

För att läsa mer om konferensen på Regeringens hemsida:

http://www.regeringen.se/sb/d/13188

Kommuninvest i Dagens Industri: Hon skapar ett ekonomnätverk

Dagens Industri  Fre 28 maj 2010

Örebro Lena Bäcker, chefsekonom på Komuninvest, har samlat Europas chefsekonomer i ett nätverk, Chief Economists Network. Nästa vecka träffas de för första gången. Dit kommer förutom Europas ledande ekonomer också EU-kommissionens  högsta chefer. På agendan står Greklandskrisen.

För att läsa hela artikeln: MediaDI0510 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

BNP-raket skjuter för trolig räntehöjning i juli

Sveriges BNP växer snabbare än väntat och ekonomin vände överraskande kraftigt uppåt under första kvartalet i år. Totalt ökade Sveriges BNP med 3,0 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det var högre än förväntat och förstärker vår bedömning att Sverige placerar sig i Europatoppen när det gäller tillväxt.

Hushållskonsumtionen bidrog mest till uppgången men även fortsatta offentliga investeringar i samhället. Primärkommunerna minskade sina investeringar med närmare 1.5 miljarder medan landstingen istället ökade med 500 miljoner i jämförelse med samma period 2009.

Bakom merparten av investeringsförändringarna står i stora delar ett antal omfattande investeringar inom sektorn som nu är färdigställda eller påbörjats ex tågleasing Region Skåne, Citybanan och omfattande projekt i Halmstad samt Göteborg.

Antalet arbetade timmar steg samtidigt för första gången på länge, även om ökningen begränsade sig till o,1 procent. Uppgången förklaras med längre medelarbetstid, eftersom antalet sysselsatta samtidigt minskade med 0,5 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,1 procent. Utgifter för inköp av bilar och andra transporter bidrog främst till den starka utvecklingen, varav inköp av nya bilar ökade med 45 procent.

Positiva bidrag kom även från bland annat konsumtion av livsmedel, detaljhandelsvaror och svenskars konsumtion utomlands. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter.

Exporten ökade med 4,2 procent och importen ökade med 4,4 procent och utrikeshandeln vände uppåt för första gången sedan tredje kvartalet 2008.

Varuexporten steg med 7,1 procent och varuimporten gick upp med 8,6 procent. Tjänsteexporten föll med 2,0 procent medan importen minskade med 5,5 procent. Exportnettot bidrog positivt med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,6 procent, vilket innebär en dämpad nedgång jämfört med de fyra senaste kvartalens tvåsiffriga ras.

Den alltjämt negativa utvecklingen beror på låga investeringar i såväl byggnader exklusive bostäder som maskiner och inventarier.

Den offentliga sektorns investeringar fortsatte att öka denna gång med 2.1 procent medan näringslivets investeringar sjönk med 2,2 procent denna gång med 2,1 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete och lager av färdiga varor inom industrin.

Produktionen inom näringslivet ökade med 4,1 procent och varuproduktionen ökade med 6,8 procent.

Metallframställning och motorfordonsindustrin var två av flera branscher som utvecklades positivt. Tjänstebranschernas produktion ökade 2,6 procent. En stark utveckling för parti- och detaljhandeln bidrog till uppgången. Dagens BNP-siffran är dock ganska osäker och kan komma att revideras i efterhand.

Det finns även motsägande indikatorer i konjunkturen. Under dagen presenterades statistik över detaljhandel i april.

De siffrorna var inte lika upplyftande. Omsättningen minskade med 0,2 procent på månadsbasis och med 1,2 procent i årstakt. Sifforna kan i vissa delar förklaras av att påskhandeln (som utgör en viktig andel) låg i mars år.

Med många konjunkturella faktorer kan man konstatera att den svenska penningpolitiken befinner sig i en paradox. Företagen behöver den låga räntan ytterliggare en tid till för att stärka sig och läget på finansmarknaderna är fortfarande labilt.

Vad som händer med skuldkrisen i euroområdet berör datum för räntehöjning. Vi har fortfarande bara har sett BNP för första kvartalet och det finns fortfarande utmaningar i andra länder som kan grumla de ljusa tillväxtutsikterna.

Sammantaget är bedömningen att risken eller chansen (beroende på hur man vill se det) för att Stefan Ingves och Riksbanken kommer att höja räntan i juli stigande.

I nuläget finns dock inget skäl till att gå snabbare med reporäntehöjningarna än vad Riksbanken tidigare annonserat i sin räntebana.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/

För att mer på SCB:s hemsida:

http://www.scb.se/Pages/PressRelease____294524.aspx

Finanspolitiska rådet manar till försiktighet men öppnar för kommunsatsningar

Nyligen presenterade Finanspolitiska rådet sin rapport 2010 där man ser en del mörka moln på den ekonomiska himlen. Man menade att den stora osäkerheten om den ekonomiska krisens långsiktiga effekter gjorde att inga ytterligare utfästelser om permanenta ofinansierade reformer borde göras. De starka offentliga finanserna i Sverige ger dock ett visst stabiliseringspolitisk handlingsfrihet för landet.

I rapporten varnar man för stora risker för bakslag i konjunkturen där EUs räddningspaket har hanterat den akuta krissituationen, men där de grundläggande offentligfinansiella problemen består.

Vidare anser rådet att det finns ännu större anledning att oroa sig för budgetunderskotten i USA, Storbritannien och Japan och att risken är överhängande att också de kan utlösa reaktioner på finansmarknaderna. För att undvika det krävs kraftiga finanspolitiska åtstramningar. I båda fallen påverkas den internationella konjunkturutvecklingen negativt.

När det gäller Sverige menar rådet att det inte finns något ytterligare reformutrymme men stabiliseringspolitisk handlingsfrihet. Detta handlingsutrymme skulle kunna användas för fortsatta tillfälliga stimulansåtgärder eller snabbt återställa buffertarna inför framtiden.

Intressant att notera är att rådet har som förslag på stimulanssåtgärder en mer expansiv finanspolitik för 2011 där de tillfälliga statsbidragen skulle förlängas. Man menade att om det fanns möjlighet under 2011 så skulle en förlängning av de extra statsbidrag till kommunerna som utgår under 2010 vara lämpligast alternativ.

Motivet skulle i så fall vara att försöka åstadkomma en viss sysselsättningsökning i kommunsektorn 2011 (efter fall under 2009 och 2010) i ett läge med fortsatt lågt resursutnyttjande.

Rådet menade att det även finns argument som talar emot en förlängning av de extra statsbidragen till kommunerna. Ett sådant argument är risken för att en förlängning av de tillfälliga bidragen skulle leda till att de uppfattas som permanenta.

Det skulle kunna göra det svårt att inte fortsätta betala ut dem när lågkonjunkturen är över. Denna risk hänger delvis samman med att sådana bidragshöjningar nu beslutas diskretionärt från år till år.

En annan intressant del som togs upp var införandet av ett system enligt vilket statsbidragen till kommunerna regelmässigt varieras kontracykliskt.

Det skulle betyda att bidragen ökar mer när kommunernas skatteunderlag i lågkonjunkturer växer långsammare än den långsiktiga trenden och ökar mindre i högkonjunkturer när skatteunderlaget växer snabbare. Med ett sådant regelsystem skulle förmodligen extra resurser tillföras kommunerna också ett lågkonjunkturår som 2011.

Jag tycker att frågan är relevant och intressant men betydligt större än vad som tagits upp av rådet. Aktörerna i den kommunala sektorn har olika förutsättningar även om skatteutjämningsssystemet skall försöka lindra delar av detta. Men mer finns att göra för att förstärka de finansiella förutsättningarna både på lokal, regional som nationell nivå.   

I grunden måste det alltid finnas en ekonomisk stabilitet i sektorn med balanskrav men med en viss flexilitet där man tydligt vet vad som gäller för att kunna lägga ett års överskott över till ett annat.

Pensionsskulden är att annan omfattande fråga som måste innefattas i denna diskussion. Skulden bör synliggöras och läggas inom linjen i boksluten så att den uppfattas som den skuld den egentligen är. 

Långsiktigt skulle alla tjäna på att få en mer rättvisande bild av den ekonomiska situationen inom den kommunala sektorn.   

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/28/bnp-raket-skjuter-for-rantehojning-i-juli/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/

Läs mer på Finanspolitiska rådet:

http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6c09f59d1287ef288f9800067865/Sammanfattning+2010.pdf

http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6c09f59d1287ef288f9800067863/Svensk+Finanspolitik+2010.pdf

Bloggat från Finansdagarna 2010 ”Nordiska grannar – men är vi så lika?”

Finansdagarna 2010 var mycket intressanta och givande. Som en följd av den europeiska oron präglades konferensdagarna av ett starkt fokus på eurokrisen och dess effekter på Sverige, Danmark, Norge och Finland. Jag medverkade under hela konferensen som b.l a moderator och debattör inom en rad intressanta områden.

Konferensen var välbesökt med deltagare från Regeringen, Riksbanken, Riksbanken, finansbolag och kommunledningar. Det var duktiga föreläsare och härliga åhörare med många frågor. Ett seminarium som var annorlunda och intressant var ”Nordiska grannar – men är vi så lika?” där jag var moderator och ledde två timmarsarrangemanget.

När jag fick förfrågan tvekade jag inte att tack ja. Dagligen matas vi i tv, tidningar och radio om USA´s bilindustri, Brasiliens råvaruexport och om Kinas helt fantastiska BNP utveckling. Och visst är det spännande att följa vad som händer. Det tycker inte minst jag själv.

Men vad som sker inom ”den offentliga sektorns utmaningar och möjligheter” hos våra grannländer talas det ganska lite om. Under seminariet fick deltagarna lyssna på detta perspektiv från Kommuninvests systerorganisationer i Danmark, Norge och Finland. Följande medverkade: Danmark: Morten Dresling Seniorrådgivare på Kommunekredit, Norge: Siv Galligani, Vice vd på Kommunalbanken och Finland: Joakim Holmström Finansieringschef upplåning Municipality Finance.

Men först tog jag med publiken på en resa i tid och rum i världsekonomin. Jag konstaterade att det som inte skulle kunna inträffa, inträffande – en statsfinansiell kris. Den europeiska kontinentalplattan skälver och gemenskapens ledare ställs inför såväl akuta som långsiktiga utmaningar.

Finanskrisen och Greklandskrisen har lärt oss att världens ekonomier är helt integrerade med andra länders. Men faktum är i de nordiska länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland ser det i jämförelse med flera andra europeiska länder ganska bra ut. Även för att möta effekterna av Greklandskrisen.

En del är med i EU, någon har euron, ett fjärde land pumpar upp mycket olja. De fyra stora nordiska länderna beräknas alla nå en tillväxt på drygt 1 procent under 2010.

Det som skiljer länderna mot de övriga europeiska är främst att man har statsfinanserna under kontroll och en positiv handelsbalans.

Man har mycket gemensamt. De är alla små, öppna ekonomier med en stor utrikeshandeln. Men små öppna ekonomier är också känsliga för internationella konjunkturväxlingar, något som både finanskrisen och Greklandskrisen påvisat.

Länderna har också snabbt utvecklats från fattiga, agrart dominerade till moderna innovativa ekonomier som anses tillhöra de konkurrenskraftigaste i världen.

De är alla välfärdsstater med en stor offentlig sektor, som präglas av en stabil parlamentarisk demokrati och en organiserad arbetsmarknad. Faktum är att de nordiska länderna har utvecklat ett samhälle som internationellt betecknas som ”Den nordiska välfärdsmodellen”.

Modellen intresserar beslutsfattare i andra delar av världen. Man ställer sig frågan hur kan dessa små länder i norr, med en stor offentlig sektor, omfattande välfärdstjänster och hög beskattning lyckats så bra ekonomiskt?!

Men även om beskattningen i alla länderna varit tung har det ansetts att välfärdsstaten varit en av styrkorna i den ekonomiska utvecklingen. Vid sidan av att välfärdsstaten gynnat hela befolkningen har den också haft gynnsamma effekter på ekonomin.

Den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna har bidragit till att länderna har en välutbildad arbetskraft och ett högt arbetskraftsdeltagande.

Många vill bo i länderna och befolkningen ökar stadigt. Fram till 2050 förväntas ca 25 miljoner nordbor öka till närmare 28 miljoner.

Länderna präglas av världens högsta BNP, lägsta statsskuld och lägsta statsskuld i förhållande till BNP. BNP är ett vanligt macromått som vi chefekonomer tycker om att mäta välfärd på, men kan det verkligen säga allt?

Det finns ett annat mått att mäta välfärd på – Bruttonationallycka. Men även där är länderna i topp och visar att våra invånare är bland de lyckligaste i världen.

Vi är ett antal välfärdsstater i en global värld där en statligt garanterad välfärd har varit ledstjärnan. Men som en europeisk region i allt mer globaliserad värld ställs också länderna inför en rad nya utmaningar.

Under seminariet och debatten diskuterades dessa och många fler frågor:

- Hur ser konjunkturläget ut i de olika länderna?

- Vad som händer när oljan tar slut i Norge?

- Hur ser Finland på eurosamarbetet?

- Kan den danska finansregleringen skapa problem för landets kommunsektor?

- Hur kommer Greklandskrisen som blev en Eurokris att påverka våra länder?

- Hur ser dagens kommunsektor ut?

- Vilka är sektorns förutsättningar på finansmarknaden, vad skedde under och i spåren av finanskrisen?

- Andra trender, kapitalförvaltning, ppp-lösningar, medfinansiering av infrastruktur. Hur ser vi på dessa frågor?

- Vilka framtida utmaningar står kommunsektorn inför?

- Hur ser morgondagens kommunsektor ut tex kommunsammanslagningar, nya regleringar och skattehöjningar ?

- Erfarenheter av kommunreformer och kommunsammanslagningar

- Hur ser det ut är det gäller kommunsektorns skuld till de anställda – pensionsfrågan

- Vad förenar oss främst och vad kan vi lära av varandra?

- Följder av nya regleringar av finansmarknaden

- Den ökade refinansieringsrisken, kort fristig upplåning – långfristiga åtaganden!

- Vad kan vi lära av finanskrisen?

- Hur ser vi på euro-frågan?

- Vad skall ingå i framtidens välfärd och hur skall denna finansieras? 

Själva seminariet var i två timmar och debatten i en timme. Innan dess har jag rest runt i samtliga nordiska länderna och fört diskussioner med flera olika ledande personer. 

Det finns mycket intressant att säga i de här frågorna, tyvärr alldeles för mycket för att rymmas här. Världen förändras och den offentliga sektorn med den. Våra nordiska länder står inför nya ekonomiska förutsättningar och måste orientera sig i den nya, globala världen.

Som moderator och debattör under konferensen kan jag konstatera att våra nordiska länder är lika men ändå så olika. Jag är helt övertygad om att vi har mycket gott att lära av varandra för att kunna ge våra invånare ökad välfärd, effektivitet och därmed bättre livskvalitet.

Jag tycker att det var två bra dagar. Det skall bli mycket intressant att följa om länderna väljer gemensamma eller olika lösningar för att lösa den framtida välfärden. 

Sist men inte minst vill jag tacka de nordiska representanterna för deras mycket intressanta deltagande och för publikens fina respons. 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/13/eu-kraftsansamlar-for-okat-tillvaxt-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/10/nytt-eu-paket-asiens-borser-forsiktig-optimism-chefekonomen-kommentarer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/ett-grekisk-drama/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

Europeiskt stålbad grundar för ny tillväxt

Som ett svar på de europeiska utmaningar som ekonomierna ställs inför lyfter EU-kommissionen ett antal intressanta frågor för att långsiktigt stabilisera läget och öka Europas tillväxt. 

Ny ekonomisk strategi för Europa

Den nya ekonomiska strategin, Europa 2020. Europa 2020 är en europeisk vision som handlar om vad som måste göras idag och imorgon för att återföra EU:s ekonomi på rätt spår.

Syftet är ta EU ur krisen och få en starkare ekonomi under det kommande decenniet. Ekonomisk tillväxt och en social marknadsekonomi ska åstadkommas genom insatser på såväl EUnivå som på nationellt. 

Följande tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande prioritetsområden ingår i visionen: smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt – främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, och tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.

Tanken är att avvecklingen av de enorma krisåtgärderna, exitstrategierna, ska övergå till strukturella förändringar som stärker konkurrenskraften på världskartan. http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/.

Förstärkt ekonomiskt samarbete föreslås

Ett förstärkt ekonomiska samarbetet föreslås där följande delar ingår:

- De nationella budgetarna bör koordineras

- Den europeiska stabiliseringsmekanismen bör permanentas

- Förstärkt tillämpning av stabilitets- och tillväxtspakten

- Bättre kontroll av makroekonomiska obalanser och konkurrenskraftsutveckling

- Ett europeiskt ”budgetår”

- Ett kraftfullt krishanteringssystem för euroländerna.

De senaste kriserna och stabilitetsfrågan kring euron har på ett mycket tydligt sätt visat vikten av ett nära ekonomiskt samarbete mellan medlemsstaterna och samtidigt hur sårbara både länder och EU som helhet är, om detta samarbete inte fungerar fullt ut. 

Detta gäller förstås särskilt euroområdet. Mot den bakgrunden föreslår nu den finländske EU-kommissionären Olli Rehn, som har ansvar för ekonomiska och monetära frågor, en rad åtgärder för att stärka det ekonomiska samarbetet och därmed stabiliteten i den alltmer gemensamma ekonomin.

Dessa förslag presenteras i ett s.k. meddelande som, om detta tas väl emot, kommer att resultera i konkreta lagförslag inom kort.

Ny strategi för inre marknaden är presenterad

En rapport med strategier för hur EU:s inre marknad ska komma på fötter igen efter den ekonomiska recessionen är färdigställd. I höstas gav EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso professor Mario Monti i uppdrag att utarbeta en rapport om detta. Monti har tidigare varit kommissionär för både inre marknaden (1995-1999) och för konkurrensfrågor (1999-2004).

Mario Monti har i rapporten kommit fram att den inre marknaden är i stort behov av en nystart efter de tendenser till ekonomisk nationalism som delvis karakteriserade medlemsländernas agerande under den ekonomiska krisen.

Vidare förslås att den inre marknaden förstärks så att den omfattar inte bara frågor som rör varor och tjänster utan även andra politikområden t.ex. konkurrens, den digitala agendan, klimatförändringarna, beskattning och regionalpolitik.

I rapporten sägs det att “en djupt integrerad och effektiv inre marknad lägger en god grund för EU:s makroekonomiska styrka. Den skapar de nödvändiga förutsättningarna för en stabil euro och en monetär union som infriar de ekonomiska förväntningarna”.

Montis rapport kommer att ligga till grund för EU-kommissionens vidare arbete med att utveckla den inre marknaden.

Chefekonomen kommenterar:

Som vi tidigare analyserat och skrivit om på bloggen är vår bedömning att krisen leder till ett Europa där integrationen mellan länderna ökar. Något som vi nu även kan se. Hela det krispaket som lanserades i helgen är ett stort steg mot ökad samordning. Nödlånen innebär att medlemsländerna går in och hjälper varandra i större utsträckning än tidigare – den nya stabiliseringsmekanismen.

Faktum är att EU står inför ett vägval mellan kollaps eller snabbare integration. Den senaste tidens utveckling visar på en stor skillnad mellan EMU och USA. Trots att de statsfinansiella underskotten faktisk är mindre i Europa än i USA är det euron som försvagas. Orsaken är att de sammanhållande politiska och ekonomiska krafterna i eurozonen fortfarande är svaga.

Den senaste tidens utveckling har visat att en valutaunion inte är ett stabilt tillstånd utan bara kan vara ett steg på vägen mot en formell federation, ett Europas Förenta Stater. För att nå dit krävs fördjupad integration med en gemensam finanspolitik som ett nödvändigt nästa steg.

Vår bedömning är att det finns goda förutsättningar för att EMU överlever den nuvarande krisen med följderna att integrationsprocessen att intensifieras. För svensk del blir då frågan hur länge ett EMU med snabbare integration kommer att tillåta att stabila EU-medlemmar som Sverige väljer att stå utanför euron?

Greklandskrisen har också inneburit att Euro-zonens länder, tillsammans med Europeiska centralbanken, upprättat en Lender-Of-Final-Resort på statsnivå. En funktion som normalt världens centralbanker tillhandahåller för systemviktiga finansinstitut.

Nu väntar ländernas tuffa arbete där löften skall omsättas till handling. Mycket kommer att vila på det politiska modet där befolkningen måste övertygas om att nödvändiga åtgärder skall genomföras.   

Vissa av EU-kommissionens förslag som nämns ovan är radikala och förväntas bli ämnen för diskussion b.l a att EU-kommissionens skall granska samtliga länders budgetar innan de antas i det egna landet.  

I måndags besökte jag Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) seminarium ”The 2010 Spanish EU Presidency”. Seminariet var välbesökt med deltagare från såväl regeringen som olika länders ambassader. 

Under dagen presenterade Ignacio Molina, forskare vid Real Instituto Elcano i Madrid, en nyskriven analys av det spanska ordförandeskapets resultat i halvtid. 

Seminariet var intressant där Ignacio avslutade med att följderna av Greklandskrisen måste vara fokus under resterande tid av Spaniens ordförandeskap och kommer att följa EU-agendan för lång tid framöver. En rimlig analys.   

Jag kan konstatera att krisen har blottlagt grundläggande problem och ohållbara utvecklingstendenser som det inte längre kan bortse från. Det är mycket viktigt att man agerar för långsiktiga lösningar och genomföranden.

Europa har ett tillväxtunderskott som utgör en risk för framtiden. Nu gäller det att ta itu med svagheter och utnyttja många starka sidor. I annat fall riskeras fortsatt tillbakagång, permanent försvagad tillväxt och höga nivåer av strukturell arbetslöshet.

För en långsiktigt stabilitet bör ett regelverk införas för hur ett land ska kunna lämna euron. Som det är nu finns inga regler runt detta vilket skapar en onödig osäkerhet.

Först och främst är det viktigt att man dra lärdom av den globala ekonomiska och finansiella krisen. I det globala perspektivet är våra ekonomier helt sammanlänkade med varandra. Euroländerna är så integrerade i varandra att en europeisk härdsmälta skulle bli förödande.

Ingen medlemsstat kan hantera de globala utmaningarna effektivt genom att agera ensam men med gemensamma krafter har de utsatta länderna goda möjligheter lyckas.

Min bedömning är att Europas focus för lång tid framöver bör vara långsiktigt sunda finanser men att samtidigt öka BNP-tillväxten.  

En inte helt enkel ekvation där vision Europa 2020, förstärkt ekonomiskt samarbete och ny strategi för inre marknad kommer att vara viktiga ledord.

Som en följd av kriser ritas alltid kartor om. Av historien kan vi lära att kris också banar väg för förnyelse och utveckling. Jag menar att krisen troligen kommer att stärka våra länder.

Vi går emot en tid där europeiskt stålbad grundar för en ny och förhoppningsvis stark tillväxt.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/10/nytt-eu-paket-asiens-borser-forsiktig-optimism-chefekonomen-kommentarer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/ett-grekisk-drama/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

För att läsa mer om det förstärkta samarbetet:

http://ec.europa.eu/economy_finance/articles/euro/2010-05-12-reinforcing-economic-policy-coordination_en.htm

För att läsa mer om ny strategi för inre marknad:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/president/news/press-releases/pdf/20100510_1_en.pdf

Nytt gigantiskt EU-paket skapar optimism i världsekonomin – räcker det?

På EU:s krismöte igår kväll bestämdes att EU och IMF ska tillhandahålla lån för att hjälpa utsatta medlemsländer på gigantiska 750 miljarder euro. Ett belopp motsvarande 8% av EMU-ländernas samlade BNP. Av de 750 miljarderna kommer 500 från EU och resterande 250 från IMF.

Det är euroländerna som genom bilaterala lån eller garantier ska säkra de 440 miljarderna, om paketet behöver aktiveras.

Enligt beslutet skall merparten – 440 miljarder euro – kunna användas på samma sätt som det nyss beslutade lånepaketet till Grekland på 110 miljarder euro. Dessutom utvidgas en redan existerande stabiliseringsfond för icke-euroländer med 60 miljarder euro för att också kunna omfatta euroländer.

I kommunikén uppmuntras de länder som behöver att skynda på nödvändiga åtstramningar. Portugal och Spanien nämns uttryckligen och båda har förbundit sig att vidta ytterligare åtstramningar i sina offentliga finanser vilka ska presenteras inför Ecofin den 18 maj.

ECB meddelade under natten att man vid behov kommer att köpa PIGS-ländernas obligationer i andrahandsmarknaden för att säkerställa likviditet. Syftet är att minska de spänningar på marknaderna som skuldkrisen skapat.Under söndagen godkände även formellt Internationella valutafonden (IMF) ett 3-årig lån på totalt 30 miljarder euro till Grekland. Vidare meddelade valutaunionen att man direkt kommer att göra 5,5 miljarder euro tillgängliga för Grekland, och att det under året kommer att betalas ut totalt cirka 10 miljarder euro.

Paketet offentliggjordes innan Asiens börser öppnades med syfte att lugna marknaden. Under måndagen steg börserna kraftigt och kronan stärktes. 

Det är bra att man enats med starka åtgärder som kan komma att bidra till att säkra den globala ekonomiska och finansiella stabiliteten. 

Vi ser att likviditetskrisen troligen är avvärjd. Men samtidigt ökar även de enorma EU-paketen den ekonomiska bördan för de länder i Europa som redan har det kämpigt inte minst Spanien och Portugal. I dessa hänseenden kan EU-paketen bidra till att dämpa den europeiska konjunkturutvecklingen. 

Kontentan är att man stillat marknaden för stunden men problemen kvarstår. Kvar är de enorma budgetunderskotten, den finanspolitiska konsolideringen och återställande av Europas konkurrenskraft till hållbar tillväxt.

Nu är de offentliga finanserna i Portugal, Spanien, Irland och Italien stressade, men länderna ser ändå 
relativt bra jämfört med Grekland och deras tillväxtutsikter. Trovärdiga planer för att få ner de offentliga underskotten är av yttersta vikt. 

Europeiska kommissionen väntas komma med ett förslag till förbättringar av genomförandet av stabilitets-och tillväxtpakten. Detta kommer sannolikt att omfatta ett ökat fokus på den offentliga sektorns skuldsättning och bättre övervakning och sanktioner mekanismer. Något annat val finns inte.

Bedömningen är att EU-paketet lindrar valutaunionens kroniska sjukdom men botar den inte. 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/ett-grekisk-drama/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/05/trots-greklandsfrossa-eu-kommissionen-ser-langsam-uppgang-i-ekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/

Så påverkas svensk ekonomi av Greklandskrisen

Greklandsfrossa med ökad refinansieringsrisk i världen

Vi har sett det förut. Greklandskrisen har på nytt öppnat våra ögon för att vår svenska ekonomi är helt integrerad med andra länders. Oron från Grekland sprider sig snabbare än vinden. Från en dag till en annan kan synen på ett land ändras så drastiskt att landets regering inte längre kan hitta finansiering på marknaden.  

Risken är att långivarnas vilja att låna ut pengar till krisländerna minskar eftersom de inte vet om de kommer att få tillbaka pengarna. Riskabla tillgångar möter nu ett enormt tryck och det finns en ökad risk för att centralbankerna på nytt behöver skjuta till pengar i systemet. 

Vi talar om ökad risk för kreditoro, likviditetsbrist och kapitalbrist för att det finansiella systemet inte fungerar. Precis som under många tidigare kriser, inte minst på 90-talets Sverige och Lehman Brothers kraschen i USA ökar  refinansieringsrisken på kreditmarknaden med svåra konsekvenser för de som drabbas.  

Refinansieringsrisk är risken för att störningar, osäkerheter och volatilitet på kredit- och kapitalmarknader kan begränsa möjligheterna att refinansiera förfallande skulder. I allmänhet eftersträvas både vad gäller kapital- och ränteförfall en jämn förfallostruktur över tid, där även likviditetspåverkan vid större ränteförfall ska beaktas. 

Refinansieringsrisken i det finansiella systemet kan leda till kapitalbrist eller lån till högre räntor. Den kortfristiga finansiering som många idag ligger på kan bli en dyr historia. Vid en refinansieringsrisk påverkas alla sektorer i samhället. 

Grekland är just nu praktexemplet i världen med enorma lånebelopp som skall omsättas men där marknaden varit mycket tveksamma till att ställa upp med nya krediter när gamla löper ut. Man kan säga att landet invaggats i tron om att lånepengar obehindrad skulle fortsätt att strömma in. 

Hur ser det ut i Sverige?  

Sedan finanskrisen kan jag kan se en viss ökad insikt i Sverige om betydelsen att identifiera och värdera risk. Landet har fått en stabilisering på de finansiella marknaderna även om kanske marknaden för företagssektorn inte riktigt har återhämtat sig.  

För privata sektorn är situationen snarare den motsatta med rekord av nya krediter av alla de slag såsom SMS-lån, blancokrediter och fastighetslån. Följden blir att svenska hushåll idag har en rekordhög ryggsäck av skulder att bära för lång tid framöver. 

För många kommuner och kommunala företag materialiserades risk på ett högst påtagligt sätt under hösten 2008, när upplåning som betraktats som långfristig i själva verket visade sig vara kortfristig. Vad man kunde se under finanskrisen var att lånen i vissa lägen fick dramatiskt förändrade villkor och även i vissa lägen sades upp. 

Det primära syftet med kommuners, landstings och kommunala företags upplåning är att finansiera långfristiga investeringar samt hålla kortfristig betalningsberedskap. Det är allmänt vedertaget att tidpunkterna för förfall i låneportföljen ska harmoniera med kommunens eller kommunkoncernens förväntade kapitalbehov och fastställda finanspolicy. 

Av kommunsektorns nuvarande externa låneskuld på ca 360 miljarder gör jag bedömningen att ungefär hälften, består av lån som är upptagna med mellan 7 och 90 dagars kapitalbindning. Faktum är att många av Sveriges kommuner finansierar långa investeringar, ofta upp till 50 år med korta kapitalbindningstider och öppnar därmed för en ökad refinansieringsrisk. 

Med tanke på att världens ekonomier idag är starkt inflätade med varandra där kriser förflyttar sig med ett enkelt tryck på tangentbordet är det inte en sund utveckling av den kommunala låneskulden. Grunden för låneskulden bör vara stabilitet och långsiktighet för att därmed minska refinansieringsrisken. 

Lender of last resort 

Under en längre period kunde svenska kommuner och landsting, liksom många andra låntagare, njuta frukten av ständigt flödande kapitalkranar. Bankerna lånade villigt ut pengar till en kostnad som understeg deras egen upplåningskostnad i kapitalmarknaden. 

Denna tid är rimligen förbi. I kölvattnet på finanskrisen kommer en mängd förändringar i regelverk och tillsyn. Kapitaltäckningskraven höjs, ökade krav ställs på spårbarhet mellan upplåningskostnader och utlåningspris och att det finns en rimlighet i relationen risk/avkastning. Mer detaljerade regleringar för hur kapitalbasen i banker och finansiella institutioner ska beräknas kommer att införas. 

Bankerna kommer i framtiden, pådrivet både av regulatoriska förändringar och marknadens krav, att behöva vårda sin kapitalbas och balansräkning på ett striktare och mer detaljstyrt sätt än tidigare. En trolig effekt är att andelen utlåning som styrs mot kommunal sektor blir lägre än tidigare och att prissättningen överlag justeras uppåt. 

Som Kommungäld och kommunsektorns ”lender of last resort” var vi där när bankerna sade upp lån och ändrade villkoren under finanskrisen. Därmed kan man säga att vi även levde upp till Kommungälden i syfte att skapa en stabil och effektiv finansiering för landets kommunsektor.  

Med den svenska kommunsektorns goda kreditvärdighet som grund kunde Kommuninvest leverera när andra finansiärer inte gjorde det. Som penningpolitisk motpart hos Riksbanken samverkar vi för att utveckla den kommunala sektorns finansieringsmöjligheter. Genom verksamheten blir Sverige mindre känsligt för systemrisker och ger landet större möjlighet att agera i nästa finanskris. 

Om refinansieringsrisk och hur man undviker dessa kommer Kommuninvest seminarium på årets KOMMEK att handla om. Jag är moderator och leder seminariet. Varmt välkomna! 

Lena Bäcker 

Chefekonom 

Kommuninvest Sverige 

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi: 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/ett-grekisk-drama/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/05/trots-greklandsfrossa-eu-kommissionen-ser-langsam-uppgang-i-ekonomin-chefekonomen-kommenterar/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen- 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/

Liten tuva riskerar stjälpa stort lass – ett grekiskt drama

Det som började med en grekisk överkonsumtion med lånade pengar har nu nått Sverige med en svagare valuta och kraftigt börsfall. Det visar sig att ett litet land i Europa med 2.5 procent av EUs BNP riskerar att ”Att liten tuva stjälper stort lass”. EMU-medlemsskapet blev den förlorade möjligheten att hantera strukturproblemen och globala finanskrisen blottlade både akuta och långsiktiga problem.

Den statistiska kvaliteten i grekiska offentliga finanser är vid det här laget ökända och av analysen framgår att siffrorna för budgetunderskott och skuldläge fortfarande är ytterst osäkra. Faktum är att Grekland de senaste två decennierna haft ett underskott på i genomsnitt 7.5 procent av BNP samtidigt som Maastrichkriteriet medger högst 3 procent av BNP. När man har så allvarliga problem som Grekland har, är det nödvändigt att man både höjer skatter och begränsar utgifter, det finns ingen annan väg framåt.

Med ett budgetunderskott 2009 med 14 procent av BNP och en statsskuld med 120 procent av BNP är situationen lika uppenbar som ohållbar. Ett att världens största hjälppaket är överlämnat. Nu måste Grekland visa att man fått med sig folket på besparingar.

Lämnar Grekland eurosamarbete blir det svårt att bygga verksamheten vidare. Jag ser det dock med en ganska låg sannolikhet även om möjligheten givetvis finns. Flera faktorer talar emot. Om de idag lämnar euron skulle deras växelkurs utsättas för ett enormt tryck. Det skulle göra det ännu svårare för Grekland att finansiera sin ekonomi. I sin tur skulle räntorna drivas upp ännu mer och börserna ytterligare nedåt.

Följderna av någon form av kollaps i Grekland skulle också bli enorma och oöverskådliga för Europa. Trycket på övriga högt skuldsatta länder, inte minst PIIGS-länderna skulle bli mycket hårt. Euron skulle inte lyftas upp till den världsvaluta som varit drömmen och politisk makt på världskartan skulle gå om intet.

Det var en rad politiska missar både i Grekland och, framför allt, i Eurozonen som uppdagades i samband med den grekiska krisen.

Greklandskrisen handlar egentligen inte om Grekland utan spridningsrisken till andra länder och vem som sitter med svarte petter när allt detta skall betalas. Det är tydligt att krisen har fått återverkningar över de finansiella marknaderna i såväl Europa som USA och Asien. Spridningen har redan nått räntorna i Spanien och Portugal  som båda är länder med stora bytesbalansunderskott. 

EU-pakten skakas

Hela den europeiska valutaunionen skakar i sina bastanta grundpelare. Det blev uppenbart att EMU-projektet var illa designat för att förhindra eller hantera kriser.

Syftet med hela det finansiella ramverket kring euron-konvergenskraven, stabilitetspakten och de så kallade ”no bail out” artiklarna i Maastrichtfördraget – var att situationer som dagens inte skulle uppstå överhuvudtaget.

För det första skulle svaga och instabila länder inte släppas in i valutaunion. För det andra skulle länder som bröt mot budgetdisciplinen när de väl släppts in straffas med böter.

För det tredje skulle misskötta och konkursmässiga euroländer inte räkna med att få finansiellt stöd, varken av ECB eller andra medlemsstater.

Det handlar om statsfinansiella kriser och faktum är att redan innan den monetära unionen sjösattes för 11 år sedan diskuterades detta. Historien visar nämligen att kriser uppstår i monetära unioner och det som uppkommit är ingen direkt överraskning.

Nu befinner vi oss i situationen att ett euroland balanserar på randen till statsbankrutt och övriga medlemsstater har ingen aning om hur de ska tackla situationen. Regler och beslutsmekanismer saknas. När marknaden överreagerar så måste även politiken överreagera. Och det gjorde man inte.

Följden blir nödlösningar och panikåtgärder, som sakta men säkert har brutit ramverket kring EMU och även EMU-ländernas egen trovärdighet.

Det senaste tiden har marknaderna reagerat kraftigt, ett mått på detta har kunnat synas på börser och marknaden för CDS, credit default swaps, vilket är priset för att försäkra sig mot en betalningsinställelse, som nu nått rekordnivåer.

Skuldskräcken har kopplat isgrepp om Europa där det idag betraktas som säkrare att låna ut till europeiska storföretag än till deras hemländer.

Tid som inte fanns

EU-ledarna har kritiserats hårt för att de inte reagerat snabbt nog på de grekiska problemen och därmed bidragit till det finansiella tumultet. Och det tog tid, tid som inte fanns. Man underskattade som många gånger förr globaliseringen och marknaden. Följden blev den värsta krisen i europasamarbetets historia.

Efter förra söndagens beslut om att aktivera de enorma nödlånen på mer än 1 000 miljarder kronor under tre år har situationen förvärrats.

Inte heller de kraftiga besparingar som den grekiska regeringen tvingats till för att få del av euroländernas och Internationella valutafondens pengar har fått slut på spekulationerna. Misstron mot grekernas förmåga att genomföra åtgärderna är kompakt, särskilt efter veckans kraftfulla  protester i Aten.

En lång rad euroländer har nu fått klartecken i sina parlament att betala ut sin del av de 80 miljarder euro som eurozonen ska stå för. På fredagen kom även positivt besked från det tyska parlamentet, vilket fick många att dra en suck av lättnad. Tyskland, som lånar ut mest pengar till Grekland efter IMF, har varit den mest motvilliga långivaren i unionen.

Vad måste hända nu? 

För två sedan var det förtroendet för bankerna som dök och orsakade finanskrisen. Då gick länderna in och hjälpte. Men nu är det förtroendet för staternas egen ekonomi som vacklar. Så frågan är vem hjälper hjälparen?

Europa befinner sig i ett allvarligt läge med kombinationen förtroende- och systemkris där ord måste leda till besluts- och handlingskraft.

Om inget ändras i Maastricht-fördraget kommer den mest bestående lärdomen vara att den grekiska  krisen blottade eurons och valutaunionens sårbarhet. 

Euroländerna måste visa för marknaderna att de är beredda att göra allt som krävs för att försvara sin valuta. En särskild krismekanism måste antas där alla vet vad som gäller för att snabbt kunna agera i framtiden samt att Euroländernas ekonomiska styrning och samordning stärks med policy och kontroll av budgetar.  

Stärkta endast med gemensamma krafter

Mitt i allt detta kan något gott även komma ut, nämligen samtal och förberedelse för hur man undviker och löser kriser.

För handen på hjärtat, vi har varken upplevt den första eller sista krisen i världshistorien. Nu måste Europa lösa denna och rusta för nästa kris. Många lärdomar finns av detta, inte minst att EU måste agera snabbt och kraftfullt när problem uppstår.

Priset blir högt om en liten tuva stjälper stort lass. I grunden måste vi bära med oss att i det globala perspektivet tappar Europa viktig mark inom flera områden.

Vår omvärld förändras i allt snabbare takt. Som enskilda länder är vi ännu mer sårbara. Det är med endast med gemensamma krafter vi kan stärka positionen på internationella världskartan.

 Jag tycker ändock att man skall försöka ha lite is magen. Nu träffas Finansministrarna idag och jag är övertygad om att alla är helt medvetna om allvaret och har sikte på att finna lösningar.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/05/trots-greklandsfrossa-eu-kommissionen-ser-langsam-uppgang-i-ekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-