Så påverkas svensk ekonomi av Greklandskrisen

Publicerat i Analys, Svenskaden 9 maj 2010•Inga kommentarer

Krisen i Grekland sänder chockvågor genom Europa och jag får många frågor om hur Sverige påverkas. Vi vet från tidigare kriser att finansiell oro kan slå hårt mot landet. Vanligen tar det lite tid innan världskriser når Sverige men inte denna gång. Krisens effekter är redan här. Bedömningen är att blir den kortvarig så riskeras inga större realekonomiska följder men vid en långvarig finns risken för det motsatta.Vad som dock är extra viktigt vid oroliga tider är att titta över sin skuldförvaltning och jag rekommenderar överväganden till längre tider för kapitalbindning av lån för att stabilisera en ökad trygghet.

Precis som vid alla sjukdomstillstånd handlar det om tid. Politikerna måste snabbt se till att problemen inte leder till att marknaden helt tappar förtroendet för de skuldsatta länderna. Det viktiga är att övertyga om att det i grunden finns en god och sund ekonomi där länderna klarar av sina åtaganden samt att det finns en finansiell uppbackning från externa aktörer såsom ECB samt IMF mfl.

Som en kamp mot tiden arbetar idag stora delar av offentliga Europa med att snabbt finna en lösning som lugnar marknaden och skapar ett långsiktigt förtroende för det fortsatta samarbetet.

Vår bedömning är att svensk ekonomi stabiliserats och att en återhämtning är här. Vi räknar dock med att konjunkturåterhämtningen kan bli långsam och är fortfarande skör. Hur påverkas då Sveriges ekonomi av Greklandskrisen?

Börsen

Från årets början har den svenska börsen haft en stark uppgång men på några dagar har denna uppgång helt raderats ut. Bara under de senaste fyra dagarna har Stockholmsbörsen backat med närmare elva procent vilket är det värsta börsraset sedan oktober 2008.

Som alltid vid kriser handlar det mycket om psykologi. Börsen fungerar bra så länge det finns någon som är beredd att ta risker. Just nu är det ingen som har den aptiten eftersom man befarar fler kollapser likt den i Grekland.

Bedömningen är att lugnas marknaden ner så stabiliseras även den svenska börsen igen. Vi kan dock räkna med en viss labil tid framöver där osäkerhet råder. En börsnedgång öppnar givetvis även möjligheter för den som vill och vågar gå in på marknaden.

Kronan

Sverige har i nuläget vunnit på att stå utanför EMU-samarbetet. Den svenska kronan har ändå tagit stryk då det är en liten valuta som placerare flyr ifrån vid marknadsoro.

Det är framför allt mot dollarn som försvagningen är uppenbar med nästan 9 procent på fyra dagar. Investerarna undviker helt enkelt mindre ekonomier med dess valutor och flyttar till tryggare hamnar som dollar och guld. Precis som det brukar vara vid kriser.

Vi ser fyra skäl till att pressen på kronan blivit så stor:

1. Oro för likviditetsproblem i marknaden gör att placerare ogärna vill sitta med potentiellt i likvida svenska tillgångar.

2. Konjunkturoro – om problemen blir så stora att den europeiska återhämtningen stannar av så kommer svensk export inte att lyfta som förväntat och då blir efterfrågan på att köpa kronor mindre.

3. Riksbanken – marknaden räknar fortfarande med en julihöjning men om turbulensen fortsätter eller förvärras skjuts höjningarna på framtiden vilket också är kronnegativt.

4. Vinsthemtagningar – efter en stark utveckling för kronan de senaste månaderna borde det finnas ett visst behov av att ta hem vinster.

Den positiva sidan är när kronan faller dämpar det också fallet för exportbolagen som därmed blir konkurrenskraftigare.

Konjunktur

Innan krisen var Europas konjunktur på stabilisering och uppgång. Risken finns att denna återhämtning stagnerar för att i värsta fall gå tillbaka.

Sverige är inte så exponerade mot Grekland som land men vi är sårbara i ett Europa med underskott i de offentliga finanserna och saneringsbehov av statsskulderna. Faktum är att halva vår ekonomi är byggd på export och Europa är vår viktigaste handelspartner med 75 procent av Sveriges export.

Vår bedömning är att Sverige i grunden har en god ekonomisk ordning på finanserna för att möta krisen och effekterna är beroende av hur lång och kraftfull krisen blir.

De svenska bankerna har liten exponering mot de aktuella länderna och de är förhållandevis välkapitaliserade. Baksidan är att vi har en stor finansiell sektor som är helt integrerat i internationella sammanhang.

Som en följd av en långvarig kris riskeras en långsammare återhämtningen i den europeiska ekonomin där jobben i Sverige kan komma att påverkas, främst inom exportindustrin.

Dels när kronan blir dyrare i förhållande till pundet, euron och dollarn och då är det dyrare att köpa varor från Sverige. Sedan dämpar oron i sig den internationella handeln som en följd av kriser.

Ett försämrat arbetsmarknadsläge påverkar i långa loppet skatteunderlaget för landets kommunsektor och är även kostnadsdrivande genom ökade socialbidrag och arbetsmarknadsåtgärder.

När det gäller prisnivån i Sverige kan den komma att påverkas i mindre skala. Importvarorna blir något billigare när kronan stärks mot andra valutor. Om oron blir långvarig påverkas företagens kostnader och då kan det slå igenom på priserna.

Räntan

I nuläget påverkas Sveriges räntor marginellt. Att låna ut till stater har traditionellt betraktats som riskfritt. Att det inte längre finns något som heter riskfritt är vad som skrämmer världens marknader just nu.

Krisen kan även få positiva effekter på konjunkturen på kort sikt på så sätt att exitstrategierna kan komma att försenas och att Riksbanken senarelägger en räntehöjning. Detta innebär att räntorna kan komma att ligga på dagens låga nivåer ytterliggare ett tag till och att det inte blir någon julihöjning. Vi ser detta som ett troligt scenario.

Kopplat till krisen ser vi dock en förhöjd refinansieringsrisk där det kan bli svårare att få tag på krediter samt att dessa riskerar att bli dyrare. http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/.

Stiger räntenivåerna i världen så blir det mesta dyrare för alla. Då ökar även risken för att vi alla får vara med och betala krisnotan, på ett eller annat sätt. På längre sikt kan oron driva på olika regleringar som gör det dyrare att låna.

Sammanfattningsvis är den främst exportefterfrågan och växelkursen som påverkas. Även de finansiella marknaderna kommer att påverkas av oron. När det gäller de svenska bankerna så är bedömningen att dessa är relativt välkapitaliserade med små exponeringar mot PIIGS-länderna. I längden kan dock ländernas enorma sparpaket komma att dämpa BNP-utvecklingen såväl globalt som i Sverige med en långsammare återhämtning i ekonomin som följd.

Nu återstår att se vad som händer.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/ett-grekisk-drama/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/05/trots-greklandsfrossa-eu-kommissionen-ser-langsam-uppgang-i-ekonomin-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/