Publicerat i
Svenska, Övrigtden 6 maj 2010•
Idag presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) ny intressant statistik som visar att det byggs fler lägenheter med offentliga ägare i landet. Tillsammans med de allmännyttiga företagen äger stat, landsting och kommun 26 procent av de nybyggda lägenheterna i flerbostadshus som färdigställts under 2009. Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshusen minskade för samtliga ägarkategorier utom stat, landsting och kommun.
Lägenhetsbyggandet i denna ägarkategori ökade med 15 procent jämfört med 2008. Som andel av det totala antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus svarade dessa för tre procent år 2009 och två procent år 2008.
Statistikens visar även att det byggs få ägarlägenheter i landet. Av de 14 527 nybyggda lägenheter i flerbostadshus som färdigställdes förra året var det endast sex lägenheter som hade upplåtelseformen äganderätt.
Den 1 maj 2009 infördes regler om så kallade ägarlägenheter. I denna statistik redovisas dessa som lägenheter i flerbostadshus med upplåtelseformen äganderätt. Av de 14 527 nybyggda lägenheterna i flerbostadshus var det sex lägenheter som färdigställdes med denna upplåtelseform. Samtliga byggdes i Västra Götalands län.
År 2009 färdigställdes totalt 22 900 lägenheter i nybyggda hus. Av dessa var 8 373 i småhus och 14 527 i flerbostadshus. Det är en minskning med 28 procent jämfört med året innan, då 32 021 lägenheter färdigställdes. Antalet färdigställda lägenheter i småhus minskade med 31 procent och flerbostadshus med 27 procent jämfört med år 2008.
Statistiken visar på fler nybyggda bostadsrätter än hyresrätter. Mer än hälften av lägenheterna i nybyggda flerbostadshus är bostadsrätter. Under 2009 färdigställdes totalt 7 723 bostadsrätter, vilket motsvarar 53 procent av nybyggandet. Det kan jämföras med 1995 då en av tio nybyggda lägenheter i flerbostadshus var bostadsrätt.
Äganderätt förblir den dominerande upplåtelseformen i nybyggda småhus. För 2009 var andelen äganderätter 94 procent.
Andel upplåtelseform i nybyggda flerbostadshus 1991 – 2009
Som Kommungäld och huvudfinansiären för kommunsektorn är detta frågor ligger nära vår vardag. På bloggen finns det ytterliggare information att hämta om nybyggande och upprustning av miljonprogrammet.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
Läs gärna mer om byggande och boende:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/30/byggande-boende-och-finansiering-en-mycket-viktig-tillvaxtfaktor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/upprustningen-av-miljonprogrammet-ovan-och-under-mark/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/15/global-hardsmalta-med-mojligheter/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/17/tuffare-tider-for-kommunernas-ekonomi-%e2%80%93-tid-for-nytankande/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
För att läsa mer på SCB hemsida:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BO0101
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 6 maj 2010•
Idag presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) revidering av nationalräkenskaperna som visar att nedgången i Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) i fjol var 5,2 procent, jämfört med tidigare rapporterade 4,9 procent. Skälet till nedrevideringen är att SCB har ändrat sina beräkningsmetoder. Även 2008 års BNP-tillväxt skrivs ned, från -0,2 procent till -0,4 procent mätt i fasta priser.
SCB uppger att revideringen beror på nya metoder, förbättrade underlag samt att statistiken ytterligare har anpassats till EU:s rekommendationer.
Läs mer på SCB.s hemsida:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____292770.aspx
Publicerat i
Analys, Svenskaden 5 maj 2010•
Idag släppte EU-kommissionen sin vårrapport om Europas ekonomiska läge med tillväxtutsikter för Sverige i topp. Starkare tillväxt i omvärlden får EU-kommissionen att revidera upp sin prognos för BNP-ökningen för hela EU med upp till 1,0 procent. Inför nästa år spår kommissionen en tillväxt i EU på 1,7 procent.
Rapporten visar att EU tog sig ur den djupaste recessionen sedan 1930-talet under tredje kvartalet i fjol till stor del tack vare de exceptionella budgetstimulanserna. Bortom den första rekylen väntas nu en mer gradvis återhämtning, vilket är vanligt efter finanskriser.
Den ekonomiska tillväxten i EU väntas ta fart, men återhämtningen är mindre stabil än vid tidigare nedgångar. Rapporten visar att under det tredje kvartalet 2009 lämnade EU lågkonjunkturen bakom sig, vilket till stor del berodde på de offentliga stimulansåtgärderna. Den tidigare prognosen från den 25 februari låg på 0,7 procent för EU.
Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande mycket lågt. Investeringar hålls tillbaka av större riskaversion och att företagen sänker sina skulder. Privatkonsumtionen blir återhållsam på grund av svag löneutveckling, svag utveckling av sysselsättningen och korrektionen på husmarknaden.
I omvärlden väntas återhämtningen vara kraftigare och tillväxten väntas nå 4,0 procent både i år och nästa år, upp från att ha krympt med 0,9 procent i fjol. Det genomsnittliga underskottet i EU-länderna bedöms uppgå till 7,2 procent av BNP i år och 6,5 procent nästa år. Man bedömer att arbetslösheten hamnar på cirka 10 procent. Arbetslösheten väntas nå en topp i EU i år på 9,8 procent och sedan sjunka aningen till 9,7 procent nästa år.
Prognosen visar glädjande att Sverige har starkast offentliga finanser i hela EU. Sveriges tillväxtutsikter är bland de starkare med 1,8 procent i år och 2,5 procent nästa år. Kommissionen väntar sig att arbetslösheten i Sverige kommer nå en topp på drygt 9 procent i år, för att sedan falla tillbaka år 2011.
I och med det står sig svensk arbetsmarknad relativt väl i jämförelse med euroområdet, där arbetslösheten väntas stiga något 2011. Det är endast Sverige, Estland och Bulgarien som klarar Stabilitets- och tillväxtpaktens gräns på 3 procent 2010. Kommissionen bedömer att underskottet för Sverige blir 2,1 procent av BNP i år och 1,6 procent nästa år.
Vi kan konstatera att Europas offentliga finanser har drabbats hårt av krisen men att det finns goda förutsättningar att resa sig, om än långsamt. Ländernas budgetunderskott tros nå sin topp i år och hamnar på 7,25 procent av BNP. Däremot fortsätter troligtvis statsskuldens andel av BNP att öka.
Inflationen har stigit något jämfört med den mycket låga nivån under 2009. Den svaga ekonomin kommer dock troligtvis att hålla nere löne- och prisökningarna. I år beräknas inflationen hamna på 1,75 procent i EU och 1,5 procent i euroområdet
De förbättrade utsikterna för ekonomisk tillväxt i år är goda nyheter för Europa. Nu är det viktigt att tillväxten inte dämpas genom risker från finansiell stabilitet och att man jobbar vidare med samordnade reformer för att höja euroområdets långsiktiga tillväxtutsikter i den så kallade EU 2020-strategin.
I grunden måste vi bära med oss att EU-länderna gick in i krisen med olika förutsättningar och hur snabbt EU-länderna kommer att återhämta sig varierar från land till. Avgörande för återhämtningen är att finansmarknaden är sund.
Vidgade globala obalanser kan också påverka Europas utsikter. Tillväxten i omvärlden kan ge större draghjälp än grundscenariot. Ett starkt förtroende, särskilt inom industrin, pekar på uppåtrisker även där.
I vår senaste globala konjunkturrapport påvisade vi en återhämtning i ekonomin där vi kan se en återhämtning som sker olika fort i olika delar av världen. Europa tillhör de regioner som drabbats hårdast av finanskrisen. Det är Asien som är loket i återhämtningen. I de gamla industriländernas går tillväxten fortfarande trögt medans USA:s ekonomi växer fortare än både Europa och Japan.
Som vår viktigaste exportmarknad är Europas utveckling viktig för svensk ekonomi och framtida tillväxt. Vi följer och analyserar därför noga den fortsatta utvecklingen.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
Läs mer på EU-kommissionen:
http://ec.europa.eu/economy_finance/eu/forecasts/2010_spring_forecast_en.htm
Publicerat i
Analys, Svenskaden 5 maj 2010•
Idag släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den nya Ekonomirapporten som stämmer väl Kommungäldens analyser med fördjupningar här på bloggen. Vår bedömning är att Sverige gick in i konjunkturen med goda förutsättningar och vi kan se att återhämtningen nu är här.
Enligt den nya SKLrapporten kommer kommuner och landsting att redovisa ett överskott på sammanlagt 18,6 miljarder kronor 2010 och 3,5 miljarder kronor 2011. Man räknar med en svag tillväxt av skatteunderlaget 2009–2011.
SKL:s beräknar att det dröjer det ända till 2012 innan skatteunderlaget växer i den takt vi historiskt sett är vana vid. Enligt SKL:s beräkningar kommer kommuner och landsting sammantaget att redovisa ett överskott på 3,5 miljarder under 2011.
Åren 2012–2013 är inte föremål för prognoser i Ekonomirapporten. Däremot görs kalkyler som bara justerar för den demografiska utvecklingen och trendmässiga kostnadsökningar.
Enligt SKL:s beräkningar är de offentliga finanserna nu tillräckligt starka för att höja statsbidragen i takt med det kommunala skatteunderlaget från och med 2011.
Vi förväntar oss att kommunala investeringar och privatkonsumtion fortsatt bidrar till konjunkturåterhämtningen. Successivt kommer kommunsektorn med viss fördröjning att påverkas positivt med ökade skatteintäkter och minskade utgifter.
För att vi skall få en mer varaktig återhämtning i landet krävs ökad efterfrågan med stigande konsumtion hos hushållen och ökade investeringar hos företagen. Frågor som ökad sysselsättning och internationella konkurrenskraft kommer att vara en mycket viktig agenda. Ett bra företagsklimat skapar fler arbetstillfällen, en ökad inflyttning samt i förlängningen såväl bättre privat som offentlig service i en kommun.
Som en liten ekonomi är vi också starkt beroende av den globala utvecklingen där flera länder nu tampas med kraftigt stigande budgetunderskott och problem med de statliga finanserna.
Vi gör bedömningen att vissa kommuner och landsting kan komma ha det ekonomisk kämpigt även när goda tider stundar men faktum är att så var det även under 2000-talet då sektorn som helhet visade goda resultat.
Sektorns utmaning ligger främst inte i den konjunkturnedgång vi känt av, utan den stora frågan som knackar på dörren är ”den framtida välfärden, dess kärna och hur denna skall finansieras”. Vi menar att detta bör vara i större fokus.
I morgondagens kommunsektor ser vi att det finns betydligt större finansiella utmaningar än de vi brottas med i dag. Faktorer som ökade krav från skattebetalarna, demografisk, medicinsk- och teknisk utveckling gör att gapet mellan efterfrågan och utbud hela tiden ökar.
Här tillkommer även de utmaningar som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner. Faktum är befolkning ökar i hälften av landets kommuner och minskar i de övriga.
Vi menar att följden kan bli att den regionala obalansen förstärks ytterligare där de större tillväxtregionerna karaktäriseras av en god ekonomisk tillväxt, en positiv befolkningsutveckling och ett diversifierat näringsliv.
I de mindre regionerna kan förhållanden blir det motsatta. en befolkningsminskning, en ökad risk för skev åldersstruktur och ett näringsliv präglat av en ensidighet. Risken finns att andelen befolkning, sysselsättning och produktion fortsätter att öka i storstadsregionerna medan övriga regioner kan komma att minska sina andelar.
Detta kommer att innebära ett ekonomiskt glapp som leder till stora skillnader i levnadsvillkor nationellt. I utflyttningskommuner kan bli svårare att få nya företagsetableringar vilket leder till högre arbetslöshet. I inflyttningskommunerna ökar inkomsterna samtidigt som kraven på service ökar.
Fler stora finansiella utmaningar som vi ser att sektorn står inför är kommunskulden till de anställda dvs den kommunala pensionsskulden. Totalt rör det sig om 380 miljarder och utbetalningarna når sin kulmen 2015-2020.
Den andra utmaningen är miljonprogrammen ovan mark och under mark.
Det handlar om 25 procent av landets bostadsbestånd där var fjärde svensk bor. Fastigheterna byggdes mellan 1965–1975 och är 40 år gamla. Kostnaderna för upprustningen till miljonprogrammet ovan mark beräknas till 50 miljarder kontra 275 miljarder beroende på vilken grad av upprustning som genomförs.
Ca 20 procent kommunernas fastighetsbestånd beräknas ha upprustas, 80 procent kvarstår. Med nuvarande renoveringstakt skulle det ta ytterliggare 30 år innan miljonprogrammets bostäder är genomgångna.
Miljonprogrammet under mark beräknas beräknas totalt till åtgärder för 150 miljarder de närmsta 25 åren för att säkra vatten- och avloppsnäten i landet.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa om konjunktur och framtidens utmaningar:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/28/debatt-anta-aven-de-strukturella-utmaningarna/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/21/kommunsektorns-finansiella-utmaningar-i-dag-och-i-morgon-2/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/12/17/tuffare-tider-for-kommunernas-ekonomi-%e2%80%93-tid-for-nytankande/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/19/kommunskulden-till-de-anstallda/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/upprustningen-av-miljonprogrammet-ovan-och-under-mark/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/24/den-18-19-maj-2010-samlas-vi-for-de-traditionella-finansdagarna-med-hogaktuella-finansfragor-och-mingel/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/26/kommuninvest-arsstamma-var-en-hojdpunkt/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
hhttp://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/24/sverige-ett-av-tre-eu-lander-som-minskar-statsskulden-mellan-2006-2009/ttp://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/15/2010-ekonomiska-varproposition-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/13/den-svenska-ekonomin-blir-alltmer-globaliserad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/08/oecd-rapport-visar-att-varljuset-kommit-till-varldsekonomin-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/17/kommunala-investeringar-bidrar-till-konjunkturaterhamtningen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/05/konjunktur-varvindar-i-vinterkylan/
Läs mer på SKL hemsida:
http://www.skl.se/web/Bra_resultat_trots_samre_forutsattningar.aspx
Publicerat i
Analys, Svenskaden 2 maj 2010•
Under den sista tiden har en allt större internationell misstro spridit sig till att Grekland själva skulle kunna lösa de enorma ekonomiska utmaningar som landet står inför. Grundproblematiken till hela Greklandskrisen är en överkonsumtion med lånade pengar av gigantiska belopp. Krisen har sedan följts av kraftigt stigande räntor/riskpremier på den internationella marknaden och en försvagad euro. Det har också funnits en betydande oro för att andra tungt skuldsatta länder skall dras med in i krisen.
Under ett krismöte på söndagsmorgonen enades Greklands Regering om att acceptera hårda krav på nedskärningar från EU och IMF och därmed öppnades en möjlighet för nödvändiga miljardlån till landet.
Det totala stödpaketet omfattar 110 miljarder euro, ungefär 1.100 miljarder kronor, under en period på tre år, vilket motsvarar drygt en tredjedel av Greklands utestående lån. EU bidrar med 80 mdr och IMF med 30 mdr euro. Grekland planerar att i enlighet med avtalet minska budgetunderskottet till 8,1 procent av BNP år 2010, 7,6 procent år 2011 och 6,5 procent år 2012.
I paketet ingår också en stabilitetsfond på 20 mdr euro för den grekiska banksektorn. De nationella parlamenten i EMU-länderna ska godkänna de olika bilaterala lånen och IMF:s styrelse ska klubba sin del på ett extrainsatt möte.
Paketet motsvarar hela 46% av BNP, det största i IMF:s historia. De första 30 miljarderna är tänkt att utbetalas i år (till en ränta på ca 5%). Åtgärderna ska leda till att statsskulden toppar 2013 på mellan 140-150% av BNP och att budgetunderskott är nere på 3% 2014 (vilket är ett år senare än i överenskommelsen från januari).
I utbyte tvingas grekerna till ännu hårdare åtstramningar. Pensionsåldern ska höjas rejält och statsanställdas löner sänks ytterligare. Nu väntar inhemska besparingar för att få bukt med det stora budgetunderskottet några exempel är att momsen höjs från 21 till 23 procent och bränsle- och alkoholskatterna rusar 10 procent. Besparingarna omfattar totalt 30 mdr euro.
Greklands premiärminister Georgios Papandreou menade att budgetunderskottet måste ner under 3 procent av BNP år 2014, från förra årets höga nivå på 13,6 procent. Statsskulden väntas öka de närmaste åren till 140 procent av BNP och sedan börja sjunka med start 2014. Den grekiska ekonomin kommer i år att krympa med 4 procent, i stället för den ordinarie prognosen på 2 procent.
Under kvällen gav eurozonens finansministrar vid ett extramöte i Bryssel klartecken för sitt stöd till grekerna i utbyte mot de tuffa inhemska åtgärderna.
Vad som händer i Grekland berör och påverkar oss alla i Europa. Därför är bra att man finner en snabb och hållbar lösning. Paketet är det första i sitt slag och i det bekymmersamma läge som landet nu befinner sig i måste det anses som nödvändigt för att stabilisera Grekland, försvara Europabygget och euron.
Marknadens tryck blev under veckan ohållbart där investerare börjar få en ny syn på risk. Normalt är stater ”lender of the last resort” när företaget och banker har problem med skuldsättning och likviditet, nu har man börjat ställa sig frågan om vem som räddar stater?
Nu väntar stålbadet med att genomföra besparingarna (trots strejker), bygga upp förtroendet och se till att misstroendet inte sprider sig till andra skuldtyngda länder. Mycket kommer att vila på det politiska modet där olika aktörer måste till fullo övertygas om att nödvändiga åtgärder genomförs och att man klarar rida ut stormen.
Greklandskrisen har inneburit att EU och dess samarbete verkligen ställts på sin spets. Men jag ser även möjligheten att krisen kan bli en drivkraft för att stärka det framtida EU-bygget. Nu är det viktigt att dra lärdomar och genomföra förändringar för att eliminera risken för att liknande situationer.
Än är det för tidigt att ropa faran är över men vi har kommit en liten bit på väg. Men faktum kvarstår, alla högt skuldsatta länder måste förr eller senare ta itu med sin skuldberg.
Fakta: Det grekiska sparpaketet
