Kommuninvest i nordisk media: Europeiskt nätverk ska stärka kommunala finanser

Nu har intervjun med Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden och nyhetsbrevet ”Gränsbrytning” publicerats. I intervjun diskuterar vi några av de viktigaste utmaningarna som Europa och de nordiska länderna står inför. Här kommer artikeln:

” Europeiskt nätverk ska stärka kommunala finanser

SVERIGE / KOMMUNER: De nordiska kommunfinansieringsinstituten spelar en stor roll i arbetet för att få hjulen att rulla efter finanskrisen.  Nu stärker de samarbetet och bildar ett nytt nätverk med sina kolleger ute i Europa.

 - Tidigare har nog inte alla varit riktigt medvetna om den roll vi har i samhällsekonomin och den styrka vi har gemensamt, säger Lena Bäcker, chefekonom på Kommuninvest.

I början av juni var hon en av talarna när chefekonomer och experter från 16 medlemsbanker i European Association of Public Banks, EAPB, möttes i Varna i Bulgarien. Som initiativtagare till samarbetet hoppas hon att det ska leda till tätare kontakter och mer erfarenhetsutbyte mellan finansieringsinstituten

- Här i Norden har vi flyttat fram våra positioner och bidragit till en stabilisering av den kommunala finansieringen. Vi har ökat utlåningen och täckt upp när det finansiella systemet kraschade.

De nordiska länderna står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning, vilket skapar ändrade förutsättningar för skolan, vården och bostadsförsörjningen. Lena Bäcker ser att svenska kommuner och landsting behöver låna till långsiktiga investeringar, både för att klara välfärdens kärna och för att möta ett ökat behov av krediter för långsiktiga satsningar på näringslivsområdet, eller insatser för miljön och en klimatvänligare energianvändning.

Stabilast i Norden

I de nordiska länderna ser det i jämförelse med flera andra europeiska länder ganska bra ut. Sverige, Norge, Danmark och Finland beräknas alla nå en tillväxt på drygt en procent under 2010. Till skillnad från flera av de övriga länderna i Europa har man konkurrenskraftiga ekonomier och statsfinanserna under kontroll.

Men även utanför Norden finns en viss optimism. Deltagarna vid mötet i Varna såg en stabilisering i flera länder och en svag återhämtning av de europeiska finanserna. De underströk vikten av en samordnad syn mellan länderna: Det viktiga nu är att säkerställa en offentlig ekonomi i balans, men samtidigt öka tillväxten. Alla länder kan inte sjösätta sparpaket på samma gång – då är det risk att tillväxten påverkas i negativ riktning.

Med vid mötet var även Sven Langendijk chef för EU-kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans. Han talade om EU: s politiska reaktioner på krisen och diskussionen om en eventuell reform av stabilitets- och tillväxtpakten.

- För oss var det en väldig styrka att kunna diskutera direkt med EU-kommissionen och framöver med andra tunga aktörer i samhällsekonomin, säger Lena Bäcker.

Skärpt kontroll

Hon räknar med att krisen för eurozonen kommer att leda till skärpt budgetdisciplin, hårdare övervakning, förbättrad styrning och tydligare repressalier mot länder som bryter mot reglerna. Eurokrisen kan också föra något gott med sig.

- I fortsättningen blir det större uppmärksamhet på att alla länder måste ha ordning på sina finanser. Min förhoppning är att krisen blir en drivkraft för att långsiktigt stärka det framtida EU-bygget.

Hösten 2008 insåg flera kommuner i Norge på ett smärtsamt sätt att det globala finanssystemet höll på att haverera. De hade spekulerat på den internationella finansmarknaden och drogs med i investmentbanken Lehman Brothers fall. Nästan en miljard norska kronor försvann i ett nafs.

Förlusterna ledde till en uppstramning av kravet på finanspolicy och norska kommuner får inte längre spekulera med skattebetalarnas pengar.

I Finland gick staten som en följd av finanskrisen in som begränsad ägare i Municipality Finance, eller Kuntarahoitus som är det finska namnet, eftersom MuniFin är den enda finansiären för den kommunala sektorn. En viktig uppgift är att ge krediter till den del av bostadsproduktionen som kontrolleras av finska staten, och takten i bostadsbyggandet är sin tur avgörande för sysselsättningen inom byggindustrin.

Goda exempel

Både Sverige och Finland har varit i svåra kriser de senaste decennierna men lyckats ta sig upp igen. Båda länderna togs även upp som goda exempel under mötet i Bulgarien.

- Från tidigare kriser vet vi att finansiell oro kan slå hårt mot oss. Min bedömning är att om krisen blir kortvarig och inte sprider sig till andra högt skuldsatta länder riskerar vi inga större realekonomiska följder, men vid en långvarig kris gäller det motsatta. En svagare euro och krona tillsammans med en global stark återhämtning kan ändå ge en fortsatt positiv utveckling för Europa säger Lena Bäcker.

Kommuninvest i Sverige utbyter sedan många år tillbaka kunskaper och erfarenheter med Kommunalbanken i Norge, Kommunekredit i Danmark och MuniFin i Finland. Vid de kommunala Finansdagarna i Stockholm för några veckor sedan framträdde de nordiska kommunfinansieringsinstituten gemensamt för att peka på likheter och olikheter, men också för att stärka samarbetet.

De nordiska kollegorna ska träffas på Bornholm i september och i början av december åker Lena Bäcker till Bryssel för att träffa sina europeiska kolleger.

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält” Publicerad med tillstånd från författaren och tidningen.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Välkomna till Kommuninvest i Almedalen

För första gången kommer Kommuninvest att vara en aktiv deltagare under politikerveckan i Almedalen, Visby. Kommuninvest kommer både att hålla en trevlig mingelkväll och ett intressant seminarie. Vi medverkar även hos andra aktörer som moderator (Sveriges väg i 2020- strategin) samt som föreläsare och debattör (Upprustningen av miljonprogrammet).

Mingelkväll

Kommuninvest hälsar dig välkommen till medeltidsbuffé och underhållning.

Tid: 5/7 2010 17:00 – 19:00

Plats: Frimis vackra trädgård, St Hansgatan, Visby 

Seminarie

Det ska vara lönt att sköta i – finansiering av välfärd i globalt perspektiv

Tid: 6/7 2010 15:00 – 16:30

Plats: S:t Lars kyrkoruin S:t Hansgatan

Medverkande: Ebba Lindsö, Bengt Dennis, Urs Schöttli, Tomas Werngren

Moderator: Ulf Wickbom 

Att finansiera den kommunala sektorns investeringar är att finansiera människors välfärd. Hur tänker och handlar man i förvaltning av detta enorma ansvar?

Vi tar upp frågor som ägaransvar, etik och riskkontroll. Risker i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Risker i ett Europaperspektiv, där Grekland oundvikligt kommer att hamna i fokus. Risker i ett Asienperspektiv och hur man betraktar och finansierar sin välfärd. Vad kan vi lära från andra delar av välden, ifråga om framgångar och misstag?

Tar vi finansiella risker i en del av världen påverkar det andra länder, regioner och lokala samhällen, likt en vågrörelse. Dessa risktaganden påverkar också vår förutsättning att tillhandahålla välfärd. Önskan om välfärd är universell, det är därmed också önskan om sund ekonomi och sunda finanser.

Tag intryck av ett seminarium om risker i relation till utmaningar och möjligheter med en sund ekonomi för ögonen. Det ska vara lönt att sköta sig!  

Kanske får vi tillfälle att träffas.

Varmt välkomna!

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Här hittar du mingelkvällen i sin helhet:

http://www.kommuninvest.se/website1/1.0.1.0/236/Inbj_Mingel_Almedalnen10.pdf

Här hittar du seminariet i sin helhet:

http://www.kommuninvest.se/website1/1.0.1.0/236/Inbj_sem_Almedalen_10.pdf

Andra aktörer i Almedalen där Kommuninvest medverkar:

Lena Bäcker leder seminariet om EUs framtidsstrategi och ”Sveriges väg i EU – 2020 strategin” i Almedalen

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/27/lena-backer-leder-seminariet-om-eus-framtidsstrategi-sveriges-vag-i-eu-2020-strategin-i-almedalen/

Kommuninvest presenterar och debatterar upprustningen av miljonprogrammet i Almedalen

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/07/02/kommuninvest-presenterar-och-debatter-upprustningen-av-miljonprogrammet-i-almedalen/

Läs mer om höjdpunkterna man inte bör missa – kanske får vi tillfälle att träffas?

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

G20-länderna har kommit en bit på väg – mer kommer att krävas

Under helgen genomfördes toppmötet som världen väntat på. Mötet med G20:s rikaste medlemsländer gav dock inga färdiga planer men påvisade ändå en ökad vilja av samverkan och enighet. Redan under mötesupptakten rådde signaler om en viss splittring om hur världsekonomin kan tillfriskna: Budgetnedskärningar stod mot stimulansåtgärder.

Resultatet blev att G20-länderna enades om att de avancerade länderna skall halvera sina budgetunderskott till 2013. Statsskulderna skall även stabiliseras eller reduceras till 2016. Vad man bör känna till är att de flesta länder redan annonserat sparprogram väl i linje med dessa mål.

G20-länderna enades inte om konkreta förslag för finansiell reglering men fastslog ändå tydliga krav på att kapitalkraven för banksektorn på sikt kommer att höjas rejält (målet kvarstår att införa en ny kapital-standard 2012).

Åtgärderna skall anpassas till nationella förhållanden och fokusera på åtgärder som stöder ekonomisk tillväxt. Länderna får själva välja väg för att både få kontroll på statliga underskott och på bankerna när de försöker hindra nya finanskriser.

Under de förhållanden som nu råder i världsekonomin måste resultatet av mötet ses som ren kompromiss där kraven på medlemsländerna om skärpt disciplin ökar. Resultatet var dock inte helt överraskande, situationen är för flera länder svårhanterlig med enorma budgetunderskott tillsammans med låg tillväxt och hög arbetslöhet. 

Vår bedömning är att en mer tydlig gemensam linje skulle ha givit större finansiell och ekonomisk säkerhet för att säkra den globala återhämtningen. Målet för världens länder kommer fortsättningsvis vara att lägga grunden för en stark, hållbar och balanserad tillväxt, och att stärka våra finansiella system mot nya risker.

Sammanfattningvis kan man säga att mötet var lyckat genom att parterna enades om vikten av ekonomisk tillväxt tillsammans med budgetnedskärningar, men att en hel del arbete kvarstår innan vi befinner i den värld som är stabil med en långsiktig hållbar tillväxt.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Läs mer på:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/27/lena-backer-leder-seminariet-om-eus-framtidsstrategi-sveriges-vag-i-eu-2020-strategin-i-almedalen/

Lena Bäcker leder seminariet om EUs framtidsstrategi och ”Sveriges väg i EU – 2020 strategin” i Almedalen

Missa inte tillfället att vara med och diskutera några av landets mest högaktuella frågor under Almedalsveckan. Tid och plats är måndag morgon 5 juli 08.30 – 10.00, Joda Bar i Visby hamn, Skeppsbron 24, ett frukostseminarie där tunga samhällsaktörer presenterar och diskuterar EUs framtidsstrategi och ”Sveriges väg i EU – 2020-strategin”. Seminariet anordnas av Europeiska Socialfonden och Europeiska Unionen.

Under seminariet kommer följande frågor och många fler att behandlas:

Går det att förena tillväxt och hållbar utveckling i Europa? Vad är svaret när omvärlden konkurrerar med låga löner och lägre standard för arbetsvillkor. Hur kan Sverige bidra i debatten och hur kan EUs strukturfonder användas för att öka sysselsättning och lika villkor på marknaden? Ger EU‐bidragen något resultat?

Så här ser programmet ut:

08.45

Amelie von Zweigbergk – statssekreterare åt EU-minister Birgitta Ohlsson

”Regeringens syn på EUs tillväxtstrategi”

Erik Ljungberg – kommunikationsdirektör Scania

”5 000 anställda i vidareutbildning med socialfonden”

Åsa Lindh – Generaldirektör Svenska ESF-rådet

”Ta tillvara resultaten från tusentals utvecklingsprojekt ! ”

Per-Arne Andersson avdelningschef lärande och arbetsmarknad, SKL

Regionalt lärande och utvecklingsarbete med EU-stödet”

09.30 Närbild av socialfondsprojekten

Åsa-Karin Engstrand, ESFs Tema Integration i Arbetslivet, Linköpings Universitet

Kommentar: Åsa Lindh och Per-Arne Andersson

Moderator för seminariet är: Lena Bäcker Chefekonom Kommuninvest

Koordinator för seminariet är: SPeL Strategisk Påverkan och Lärande i socialfonden

Europeiska socialfonden (ESF) är en av Europeiska Unionens strukturfonder. Den har inrättats för att minska skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsstater och regioner och följaktligen främja ekonomisk och social sammanhållning.

ESF är avsedd att främja sysselsättningen i EU. Fonden hjälper medlemsstaterna att göra Europas arbetskraft och företag bättre rustade att möta nya, globala utmaningar. Finansieringen fördelas mellan medlemsstaterna och regionerna och går särskilt dit där den ekonomiska utvecklingen är mindre långt framskriden.

Fonden är ett centralt inslag i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, som syftar till att förbättra EU-medborgarnas liv genom att ge dem bättre kompetens och bättre utsikter till arbete.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Läs mer om höjdpunkterna man inte bör missa – kanske får vi tillfälle att träffas?

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

Läs mer:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/07/european-association-of-publics-banks-eapb-har-hallit-sitt-forsta-chefekonommote-i-varna-bulgarien/

http://www.spl.nu/spl-nyheter/starka-spel-kort-i-almedalen/

http://ec.europa.eu/employment_social/esf/discover/esf_sv.htm

The Swedish Local Government Debt Office Chief Economist: The Swedish municipalities expect continued positive results for 2010

Statistics Sweden’s latest survey of the economy for the Swedish municipality sector reinforces our view about strong results for the sector for 2010. Of the 254 municipalities that responded to the survey on annual projections for 2010, over ninety per cent responded that they will report a surplus before extraordinary items.

Annual projections show that 70 per cent of the municipalities that responded to the survey will record a surplus of SEK 500 per capita or more. However, this is a decrease compared to 2009, when the corresponding figure was 75 per cent.

Globally, we see a broader economic recovery taking place at different speeds in the world. It is Asia, with the world’s mega-countries China and India, which is the locomotive of the recovery. Growth remains sluggish in the old industrial countries, while the American economy is growing faster than both Europe and Japan.

In our own neighbourhood, the Nordic countries, the recovery is going well.

My assessment of the Swedish economy is that it will turn upward strongly, although there may be a bumpy road ahead. There are a lot of positive signals, and Sweden’s public finances are among the strongest in the EU.

Lena Bäcker

Chief Economist

Kommuninvest in Sweden

The Swedish Local Government Debt Office

Därför är global BNP-nedgång eller W-dipp inget huvudscenario

Som Sveriges Kommungäld och en del av den offentliga sektorn har vi uppmärksammat sektorns finansiella utmaningar i olika länder. Nyligen initierade vi en ökad samverkan på europeisk nivå genom bildandet av European Association of Public Bank (EAPB) ”Chief Economists Network” för Europas ledande chefekonomer. Syftet med nätverket är att ur ett finansiellt diskutera viktiga frågor som rör sektorn, våra länder och Europas framtid.

I bulgariska Varna träffades chefekonomerna i nätverket för första gången där även EU-kommissionens ledare medverkade i diskussionerna. Mötesagendan var den offentliga sektorn, de europeiska länderna samt bankernas finansiella läge och utmaningar med perspektivet kort och lång sikt. 

Efter finanskrisen har världsekonomin finansiellt stabiliserats och en god återhämtning påbörjats. Detta gäller flera länder inom EU samt Asien, Australien, Ryssland, Sydamerika men även i Afrika. I år väntas Kinas BNP växa med 10 procent, Indiens med 8 procent och Afrika med 5 procent. 

Just nu är det ett stort fokus på vår egen närhet Europa. I grunden bygger EU på en finansiell samverkansstruktur där eurozon krisen har påvisat tydliga brister på samarbetets upplägg. Världen förändras i allt snabbare takt men vad som förenar oss är att vi går emot nya utmaningar såsom globalisering, urbanisering och finansieringen av den framtida välfärden. 

Faktum är att många av världens länder har allt färre unga invånare samtidigt som andelen äldre kraftigt ökar. Exitstrategier och eurozonkrisen handlar alltså inte bara om statsskulder utan om vår framtid och välfärd. 

Det som började som en finanskris i USA slutade med att ett litet land i Europa med 2.5 procent av EUs BNP utlöste en eurozonkris. Men krisen öppnar även upp för intressanta diskussioner om vår framtid. För egentligen handlar inte Greklandskrisen om Grekland utan hur Europas länder kan minska sina statsskulder samtidigt som ny tillväxt skapas. 

Kraftiga ökningar av statsskulder är ingen ny företeelse. Såväl Sverige som Finland har varit i svåra kriser de senaste decennierna men lyckats ta sig ur på ett finansiellt effektivt sätt samtidigt som tillväxten kraftigt ökade. Båda länderna togs även upp som goda exempel under vårt möte med EU-kommissionens ledare. 

Hur kan då ett framtida Europa komma att se ut? 

Deltagarna vid chefekonomnätverkets möte såg en stabilisering och en måttfull återhämtning av de europeiska finanserna. Även med tanke på de enorma budgetsaneringar som nu måste genomföras. 

Euronzonkrisen kommer att leda till nödvändiga reformer av stabilitets- och tillväxtpakten där krisen bidrar till ett mer integrerat Europa men även ökad EU-övervakning av de macroekonomiska obalanserna i länderna. Det unika räddningspaketet som gjordes upp mellan ECB, IMF och euroländerna är ett stort steg i ökad koordinering och finansiell samverkan mellan länderna. 

Räddningspaket innebär en ökad transparens, ett steg för utjämning där de starka ekonomierna såsom Tyskland hjälper de svagare ex Grekland. Vad många kanske inte tänker på är att en viss utjämning redan finns idag via EU-strukturfonder mm. Något som även Sverige tar del utav. 

För att undvika nya kriser och ytterliggare underskott är det viktigt att skärpa budgetdisciplinen. Macro-ekonomiska obalanser måste också åtgärdas för att öka konkurrenskraften långsiktigt. Det finns ett tydligt behov av ett permanent och betydligt tydligare regelverk för att hantera kriser, något som visade sig inte finnas. 

Sist och det viktigaste för att förhindra en BNP-nedgång eller dubbel-dipp under exitstrategierna och budgetsaneringarna, en samsyn av världens ledande länder på hur man vill stärka den globala återhämtningen.  

För en gemensam syn är nyckelordet när ländernas statsfinanser skall stabiliseras samtidigt som tillväxten måste öka. Faktum är att alla länder kan inte sjösätta sina sparpaket på en och samma gång – då är det risk att tillväxten påverkas i negativ riktning. 

Nu handlar det om att säkerställa, hållbara offentliga finanser och öka den potentiella BNP tillväxten. Detta bör ske genom en reform inom stabilitets- och tillväxtpaktens ram där genomförandet av den nya Europa 2020 strategin kommer att vara en viktig faktor. 

Vi ser fortsatt positivt på utvecklingen där en global BNP-nedgång eller dubbel-dipp inte är huvudscenariot. Vissa länder står inför enorma finansiella utmaningar och andra går mycket starkt fram i konjunkturuppgången där en ny världsordning genomförs. 

Om EU-ländernas konsolidering hanteras finansiellt effektivt såsom det redan finns goda exempel på inom den offentliga sektorn, bör de negativa kortsiktiga effekterna på tillväxt begränsas och de långsiktiga effekterna bli betydande. I synnerlighet om konsolideringen trovärdigt uppfattas vara bestående. 

Den ekonomiska historien kan delas upp i världen före och efter finanskrisen. På ett år minskade världens finansiella tillgångar med 400 miljarder kronor. 

Etablerade ekonomier som hittills agerat som draglok i uppgång och stabilisator i nedgång visade sig stå på en mycket instabil grund. Det rationella Wall Street var långt mer riskabelt än Shanghai och den stabila eurozonen visade sig innehålla dolda underskott. 

Det sker en förskjutning av drivkraften och makten som är omöjlig att bortse ifrån. Vi talar om en början av en ny världsordning, en multipolär världsekonomi. Det viktigaste att lära av finanskrisen är att det inte längre finns en enda ekonomisk och politisk patentlösning. Det finns flera olika. 

Det gäller att vända svagheter till styrkor och samverka över gränserna för ge våra invånare ökad välfärd och därmed bättre livskvalitet. Ökat finansiellt samarbete ger helt enkelt mervärden och effektivitet, något som kommer oss alla till gagn. 

Lena Bäcker 

Chefekonom 

Kommuninvest Sverige 

För att läsa mer: 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/11/kronika-dialog-2-10-moln-over-grekland/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/07/european-association-of-publics-banks-eapb-har-hallit-sitt-forsta-chefekonommote-i-varna-bulgarien/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/ 

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa 

Kommunerna räknar med fortsatta positiva resultat för 2010

Swedish Financial Supervisory Authority confirms classification of Kommuninvest’s securities

Kommuninvest i Sverige AB is continuing its efforts to introduce a benchmark programme for the Swedish bond market.

 The study being conducted by Kommuninvest alongside the banks with which it has established relations is progressing according to plan. Among other results, a number of questions have been resolved regarding interpretations of legislation and ordinances in investors’ investment regulations. An enquiry was submitted to the Swedish Financial Supervisory Authority by the Money Market Council of the Swedish Securities Dealers Association (SSDA). Following its investigation, the Swedish Financial Supervisory Authority has confirmed that securities issued by Kommuninvest may be treated in the same way as securities issued or guaranteed by the Swedish government.

 “We welcome this announcement, which further confirms the confidence investors can feel when investing in our securities. This should also facilitate matters for Swedish investors in their credit processes ahead of the first issue within the programme, which, if all progresses as planned, will take place in October,” comments Anders Gånge, head of Kommuninvest’s Finance & Treasury Department.

 Kommuninvest’s objective for the bond programme is to issue a sufficient volume in the Swedish market to be able to achieve favourable liquidity and, in the longer term, to be able to generate approximately half of its total borrowing in Sweden.

 Kommuninvest in summary:

• 25 new members in 2009, 252 municipalities and county councils in total
• Balance sheet total SEK 183.0 billion
• Lending SEK 123.6 billion

For further information, please contact

Anders Gånge

Head of Finance

Tel.:  +46 19 16 78 30

Mobile: +46 70 616 75 10

Lena Bäcker

Chief Economist

Kommuninvest in Sweden

The Swedish Local Government Debt Office

Kommuninvest högaktuella tema på Kommek – fullbokat

När inget händer tänker man inte på den. När den är här skapar den enorma rubriker i media. Vi har sett det förut. Kommuninvest tema på Kommek ”Långfristiga åtaganden – kortfristiga lånefinansieringar” är högaktuell. I går blev seminariet första fullbokade under Kommekdagarna.

Grekland är ett tydligt exempel på vad som kan hända, en refinansieringsrisk med enorma lånebelopp som ska omsättas och en marknad som är tveksam till att ställa upp med nya krediter när gamla löper ut. Den finansiella systemet kan i vissa fall tänka sig låna ut men till en helt annan, mycket högre kostnad.

Från en dag till en annan kan synen på risk drastiskt ändras och medverka till kreditoro, likviditetsbrist och kapitalbrist i det finansiella systemet. Nu följer Spanien och flera andra länder med högre räntor. Vad händer i världsekonomin och hur påverkas Europas banker av eurozonkrisen? Hur påverkar det svenska valet och de nya Basel 3 reglerna finansmarknaden?

Kommuninvests seminarium har temat ”Långfristiga åtaganden – kortfristiga lånefinansieringar”. Ur makro- och mikroperspektiv diskuteras allt från den globala påverkan till hur avvägning mellan kostnad och risk påverkar varje enskild låntagare.

Tid: 18/8 2010, 16.00 – 17.00

Medverkande: Tomas Werngren vd, Kommuninvest; Maria Viimne, vice vd Kommuninvest; Maria Gabrielsson, Ekonomi och Finans SABO; Pierre Donatella, forskare, Kommunforskning i Västsverige; Mats Kinnwall, chefekonom, Sveriges Kommuner och Landsting

Moderator: Lena Bäcker, chefekonom, Kommuninvest

Seminariet handlar om risk och hur man finansiellt effektivt kan minska den.

Jag tycker att det är roligt med så många anmälda och önskar er alla varmt välkomna!

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

Läs gärna mer på:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/sa-sakras-framtidens-kommunfinansiering/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/28/bnp-raket-skjuter-for-rantehojning-i-juli/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/07/greklandsfrossa-med-okad-refinansieringsrisk/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/

www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/

Finansinspektionen bekräftar klassning av Kommuninvest värdepapper

Kommuninvest i Sverige AB arbetar vidare med att introducera ett benchmarkprogram på den svenska obligationsmarknaden.

Den utredning som Kommuninvest gör tillsammans med sina svenska relationsbanker fortskrider enligt plan. Bland annat har ett antal frågetecken rätats ut vad gäller tolkningar av lagstiftning och förordningar för investerares placeringsreglementen. En förfrågan till Finansinspektionen ställdes från Svenska Fondhandlareföreningens Penningmarknadsråd. Efter utredning har Finansinspektionen bekräftat att värdepapper utgivna av Kommuninvest får ges samma behandling som värdepapper utgivna eller garanterade av svenska staten.

- Detta var ett välkommet besked som ytterligare visar på den trygghet placerare kan känna i investeringar i våra värdepapper. Det borde också underlätta för svenska investerare i deras kreditprocesser inför den första emissionen under programmet, vilken om allt går som det ska, planeras till oktober,  kommenterar Anders Gånge, chef Finansavdelningen, Kommuninvest.Målsättningen för Kommuninvest är att via obligationsprogrammet emittera tillräckligt stor volym på den svenska marknaden för att uppnå en god likviditet och att på sikt kunna ha ca hälften av den totala upplåningen i Sverige.

Kommuninvest i sammanfattning:

• 25 nya medlemmar 2009, totalt 252 kommuner och landsting

• Balansomslutning 183,0  mdkr

• Utlåning 123,6  mdkr

För vidare information, kontakta

Anders Gånge

Chef Finansavdelningen

Tel: 019-16 78 30

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige