Greklandskrisen leder till kommun- och länssammanslagningar

Grekland och dess bekymmersamma ekonomiska situation har under våren varit i hetluften för många diskussioner och spekulationer. Det visar sig att ett litet land i Europa med 2.5 procent av EUs BNP riskerar att ”Att liten tuva stjälper stort lass”. EMU-medlemskapet skulle ha blivit landets möjlighet att hantera strukturproblem men den globala finanskrisen blottlade landets både akuta som långsiktiga problem. 

Som en följd av krisen stöps nu den grekiska ekonomin och statsapparaten om på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig för några månader sedan. De drastiska besparingsåtgärderna har redan börjat ge effekter och i tysthet tas nu en rad beslut med syfte att skapa en finansiellt effektivare offentlig förvaltning. 

I Grekland har en ny kommunreform som rör det lokala självstyret redan röstats igenom och ska genomföras i samband med de kommunala valen i november. Det handlar om en omfattande sammanslagning av existerande kommuner där antalet ska reduceras från 1 034 idag till ungefär 260, vilket ger betydande stordriftsfördelar och besparingar som följd. Därtill avskaffas dagens 76 län och ersätts med 13 nya regioner, motsvarande de svenska landstingen. Den årliga kostnadsbesparingen uppskattas till 500 miljoner euro, men framför allt finns det förväntningar om bättre offentlig service på sikt. 

Kommunreformen i Grekland kommer dessutom att ha en betydelse som vida överstiger den kommunala sektorn, eftersom ett framgångsrikt genomförande ses som ett prejudikat även för andra delar av den grekiska offentliga sektorn. 

De ekonomiska och finansiella följderna för den offentliga sektorn i de länder som har ansträngda statsfinanser var också uppe för många diskussioner på vårt senaste europeiska chefekonommöte i Bulgarien. Det som händer i Grekland är ett exempel på detta. Det skall bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen. 

Lena Bäcker 

Chefekonom 

Kommuninvest Sverige