Standards & Poor´s ger Kommuninvest högsta möjliga kreditbetyg

2010 års ratingrapport från Standards & Poor´s är nu publicerad.

För att läsa rapporten:

http://www.kommuninvest.se//website1/sv/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=art_art-s1/136&group=art_art_grp-s1/1

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommninvest Sverige

Strong swedish economy: repo rate raised to 0.5 per cent

Today, the Riksbank announced a 25 bp rate hike to 0.5. In addition, a flatter repo rate trajectory was presented, ie a trajectory with front loaded hikes ending 44 bp lower in 2013. Two members of the board, Ekholm and Svensson, entered reservations against the the hike. Ekholm called for a first hike in September and Svensson in Q1 2011.

The Swedish economy is developing strongly following the severe downturn. The repo rate now needs to be raised gradually towards more normal levels to attain the inflation target of 2 per cent and to ensure stable growth in the real economy. The Executive Board of the Riksbank has therefore decided to raise the repo rate by 0.25 of a percentage point to 0.5 per cent. At the same time, economic growth abroad is expected to be lower, which means that the repo rate in the longer term will not need to be raised as much as was previously assumed.

The recovery in the world economy is continuing. Trade between countries is increasing and this benefits Swedish exports and Swedish investments. Households have become increasingly optimistic and consumption is rising. Following the substantial fall in GDP, the recovery in the Swedish economy is now recovering on a broad front and employment is increasing steadily, although unemployment is still high.

The uncertain public finances situation abroad means at the same time that many countries need to tighten their fiscal policy substantially to reduce their budget deficits. This tightening is expected to dampen GDP growth in the euro area, which will also hold back GDP growth and inflation in Sweden in the long run.

Inflationary pressures are currently low, but are expected to increase as economic activity strengthens.  The repo rate now needs to be raised gradually towards more normal levels to attain the inflation target of 2 per cent and at the same time ensure stable growth in the real economy. The Executive Board of the Riksbank has therefore decided to raise the repo rate by 0.25 of a percentage point to 0.5 per cent. Another factor is that household indebtedness has increased significantly in recent years.  

At the same time, the weaker development of the economies of the euro area means that the repo rate in the longer term is not expected to be raised as rapidly as was previously assumed. Also contributing to the normalisation of monetary policy is that the first of the three fixed-interest rate loans granted to the banks in 2009 matured on Wednesday 30 June, and will not be replaced by a new loan at a low, fixed interest rate.As always, the forecasts made regarding the economy and monetary policy are based on the information currently available and new information further ahead may lead to changes in these forecasts. If the uncertain situation in Europe deteriorates, resulting in increased unease on the financial markets, monetary policy may need to be more expansionary than is forecast in the main scenario. The strong growth in the Swedish economy may on the other hand turn out to be more powerful than expected, and then the repo rate may need to be raised at a faster pace in the period ahead.

Forecasts for inflation, GDP and the repo rate

Annual percentage change, annual average 

Note. The assessment in the April 2010 Monetary Policy Update is shown in brackets.
Sources: Statistics Sweden and the Riksbank
  

Forecast for the repo rate

Per cent, quarterly averages 

 Note. The assessment in the April 2010 Monetary Policy Update is shown in brackets.
Source: The Riksbank

Lena Bäcker

Chief Economist

Kommuninvest in Sweden

Stark svensk ekonomi leder till första räntehöjningen – fler är att vänta

Dagens besked från Riksbanken om en första räntehöjning med 0,25 procent till 0,50 procent ligger i linje med Kommuninvest bedömning av det ekonomiska läget. Bakgrunden är att den svenska ekonomin utvecklas starkt efter 2009 års djupa nedgång samt att hushållens skuldsättning påtagligt ökat. Den svenska återhämtningen av ekonomin är bred där sysselsättningen ökar stadigt, även om arbetslösheten fortfarande är och kommer att bli en rejäl utmaning för framtiden.  

Inflationstrycket är i dagsläget lågt, men i takt att konjunkturen stärks räknar Riksbanken att inflationen stiger. För att klara målet på 2 procent och samtidigt få en stabil utveckling i den reala ekonomin kommer Riksbanken att behöva höja räntan successivt mot mer normala nivåer. 

Återhämtningen i världsekonomin fortsätter. Handeln mellan länder ökar och det gynnar svensk export och svenska investeringar. Hushållen har blivit allt mer optimistiska och konsumtionen stiger. Den osäkra statsfinansiella situationen i Sveriges omvärld medför samtidigt att många länder behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar för att komma till rätta med sina budgetunderskott. Dessa åtstramningar väntas dämpa BNP-tillväxten i euroområdet, vilket även håller tillbaka utvecklingen i BNP och inflation i Sverige på längre sikt.

Samtidigt väntas den ekonomiska tillväxten i omvärlden bli lägre, vilket gör att räntan på längre sikt inte behöver höjas lika mycket som i tidigare bedömning. Även den svagare ekonomiska utvecklingen i euroområdet påverkar reporäntan som på längre sikt inte behöver höjas lika snabbt som i tidigare bedömning. 

Prognos för inflation, BNP och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten april 2010 anges inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i april 2010 anges inom parentes.
Källa: Riksbanken

Direkt efter beskedet reagerade marknaden genom att 5 års räntan sjönk med 0,10 punkter medan den korta räntan i princip var oförändrad. Marknaden hade redan räknat in höjningen på kort sikt men i ett längre perspektiv är Riksbankens nya räntebana lugnare och med en lägre räntetopp än vad som tidigare annonserats. 

Riksbankens direktion var dock inte enade. Vice riksbankschef Karolina Ekholm och Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot reporäntebanan och förordade en senare räntehöjning.

Vi bedömmer att utsikterna såväl i Sverige som Europa präglas av tillväxt de närmsta åren men med en ökad oro på de finansiella marknaderna kan behovet på en mer expansiv än i huvudscenariot inträda. Den starka utvecklingen i den svenska ekonomin kan å andra sidan visa sig bli kraftfullare än väntat och då kan räntan behöva höjas snabbare framöver.

Sammanfattningsvis kan räntehöjningen ses som en nödvändig paradox där en stark svensk utveckling bidrar till att våra låneräntor blir dyrare.  Bakgrunden är att landet måste fortsätta skapa förutsättningar för en balanserad stabil ekonomisk utveckling. Vi talar ändå fortfarande om historisk mycket låga räntor och att en i grunden stark svensk ekonomi gynnar oss alla i längden.