Kommuninvests chefekonom medverkar på seminariet- ”En konferens om gröna och kostnadseffektiva lokaler”

Den 22 september arragerar NIRAS, ett marknadsledande konsultföretag inom fastighetsbranschen ett intressant seminariet om – ”En konferens om gröna och kostnadseffektiva lokaler”. Jag har blivit inbjuden som föredragshållare och debattör. Under föreläsningen ”Kommunala och offentliga investeringar – ett draglok i Sveriges ekonomi” kommer jag att presentera:

» Konjunkturläget i Sverige och världen

» Kommunala sektorns ekonomiska läge

» Hur offentliga sektorns investeringar ser ut – aktuella prognoser

» Upphandling ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv

Henric Borgström, en av landets mest erfarna ekonomijournalister är moderator.

NIRAS har lång erfarenhet av samarbete med den offentliga sektorn och har under många år biträtt myndigheter såsom Polisen, Kriminalvården, Ekobrottsmyndigheten, Skolverket, Vägverket/Trafikverket, Verket för högskoleservice, VHS etc. I olika stadsplaneringsprojekt har NIRAS samarbetet med ett stort antal kommuner och landsting över hela landet.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

För att läsa mer:

http://www.niras.se/~/media/Files/NIRAS-SE/pdf/Konferensinbjudan-2010.ashx

Tv-sändningen av programmet ”Framtidens arbetsmarknad”

To the attention of the Chief Economists of the European Association of Public Banks, to whom it may concern

Brussels, 27 August 2010

Re: Second Chief Economist Meeting of the EAPB on Friday, 19 November 2010 in Brussels, Belgium

Dear Madam,

Dear Sir,

We have the pleasure of inviting you to the second EAPB Chief Economist Meeting which will be hosted by the European Association of Public Banks (EAPB) and which will take place in Brussels (exact venue to be confirmed) on

Friday, 19 November 2010 at 9:00 a.m.

The draft agenda is enclosed in the addendum. If you have any issues you would like to discuss, please inform us accordingly.

On the evening of 18 November 2010, you are kindly invited to a dinner. May we kindly ask you to return the enclosed participation bulletin confirming your or your representative’s attendance or non attendance to registration@eapb.eu by 15 October 2010 latest.

An accommodation contingent has been reserved at the:

Hotel Méridien

CARREFOUR DE L’EUROPE 3 (Next to the Brussels Grand Place)

http://www.starwoodhotels.com/lemeridien/property/overview/index.html?propertyID=1914

We look forward to welcoming you.

Kind regards,

Henning Schoppmann                     Miriam Roemers                                     Lena Bäcker

EAPB, Secretary General               EAPB, Public Relations Manager       Kommuninvest, Chief Economist

Draft Agenda

I) Targeted participants

Chief Economists (or equal function)

II) Suggestions for possible topics

1. Main outlook for Europe in the coming years

(For example: The perspectives for 2011, Is the current recovery sustainable or is a double dip to be expected?, -State of play of the savings initiatives, especially by the PIGS countries , -Situation of the liquidities of the Central Bank, Risks of deflation, Evaluation of the Stress Test: Dream or Reality? The influence of Great Britain on the economic situation in Europe?)

2. Basel III

From the point of view of the real economy

-How does Basel III affect municipalities, the private sector, the Gross Domestic Product (GDP) etc.

-Assessment of the macroeconomic impact of stronger capital and liquidity requirements)

(Source: http://www.bis.org/press/p100818.htm)

3. Europe and international cooperation (G20)

It is the purpose of the G20 to bring together major advanced and emerging economies to stabilize the global financial market. In the frame of the crisis, since 2008, the G20 members were called upon to further strengthen international cooperation.

-To what extent does this international cooperation take place on which points should this international cooperation be improved?

-How Europe will be effected from the other international economies, especially from the emerging markets

III. Possible Format

Presentations of the EAPB members and/or potential members

Possible external speakers: European Central Bank and European Commission

-You are kindly invited to inform the EAPB (lena.backer@kommuninvest.se and miriam.roemers@eapb.eu) which topics in the above-mentioned list seem to be most important to you or which additional topics should be discussed.

Please also inform if you are interested in giving a presentation on a specific topic

-Thank you for your feedback by 15 September 2010 latest.

-Comments on / Proposals for the format are equally welcome.

-Following your received feedback the final agenda will be set up and is intended to be e-mailed to you by end September.

EAPB Chief Economists Network – History and Background Information Sheet

In the course of 2009 Lena Bäcker, Chief Economist at Kommuninvest Sweden, one of the EAPB members, launched the idea of setting up a Chief Economist Network. On 19 March 2010 the idea was presented to the General Assembly of the European Association of Public Banks and was accepted.

On 3 and 4 June 2009 the first meeting of the EAPB Chief Economist Network took place in Varna. The first meeting was a platform which gave important insights how the EAPB members see the post-crisis financial and macro-economic environment in the European Union and how we can learn from each other’s experience in managing the crisis.

Mr. Schoppmann, Secretary General of the EAPB opened the session. Mr. Rumen Simeonov, Deputy Governor of the Bulgarian National Bank was one of the main speakers of the meeting.

Mr. Langedijk from the European Commission, Directorate General Economic and Financial Affairs (DG ECFIN) presented the ongoing discussion concerning “The Stability and Growth Pact: Do we need a reform?”.

Chief economists and experts of EAPB Member Banks from Bulgaria, Denmark, Germany, Hungary, Latvia, Sweden, the Netherlands, and also of banks of Italy and Macedonia took part in the meeting and elucidated the current economic situation in their respective countries.

Most experts supported the notion of a slight recovery of the European Economy due to a gain in confidence, a return to the job market. An important issue was that the total amount of loans to enterprises granted by public banks was considerably high. Public banks, especially the development banks, and funding agencies play a decisive role in supporting and boosting local economies in crisis.

The presentations are available in the EAPB Website under the following link:

http://www.eapb.eu/page?pge=index&page=chief_ec_events&orl=1&ssn=a046aa4bedcece7475d0782bfb60242cc412b095&acrid=&cry_id=&pryid=&mi=70&mi=89&mi=92.

More can be read on http://www.kommuninvest.se/blogg/category/english/

The blog is written in Swedish and in English.

What is the EAPB:

The European Association of Public Banks (EAPB) was founded on 4 May 2000. Members of the EAPB are financial institutions, funding agencies, public banks, associations of public banks and banks with similar interests and have to be domiciled in a Member State of the European Union (EU), in Switzerland, in a signatory state of the European Economic Area (EEA-Treaty) or in a state whose application for Membership of the European Union has been officially accepted.

The EAPB has members from various European countries and represents about 100 financial institutions. As a whole, they have a European market share of approximately 15%, a balance sheet total of about € 3.500 billion and they represent about 190.000 employees.

The EAPB is a member of the European Banking Industry Committee (EBIC) through which the seven main European banking associations represent their interests collectively towards the European institutions.

Lena Bäcker

Chief Economist

Kommuninvest in Sweden

The Swedish Local Government Debt Office 

For more information:

2010_11_18and19_EAPB_Chief Economist Meeting_Brussels_DRAFT AGENDA

2010_11_18and19_EAPB_Chief Economist Meeting_Brussels_INVITATION and PARTICIPATION BULLETIN

2010_11_18and19_EAPB_Chief Economist Meeting_HISTORY_BACKGROUND (2)

Välfärden i fokus

Nyss hemkommen från världens ekonomiska gigant Kina, går mina tankar till framtiden och hur den kan komma att se ut för våra barn och barnbarn. På något sätt känns ett besök i landet som att möta välfärden både historiskt och i framtiden på en och samma gång.

Etablerade ekonomier som hittills agerat som draglok i uppgång och stabilisator i nedgång visade sig i krisens spår stå på en mycket instabil grund. Det rationella Wall Street var långt mer riskabelt än Shanghai och den stabila eurozonen visade sig innehålla stora dolda underskott.

På ett år minskade världens finansiella tillgångar med 400 miljarder kronor. Den ekonomiska historien kan delas upp i världen före och efter finanskrisen.

Globalt kan vi se att återhämtningen i världsekonomin fortsätter. Handeln mellan länder ökar och det gynnar svensk export och svenska investeringar. Hushållen har blivit allt mer optimistiska och konsumtionen stiger.

Regleringar påverkar

Den osäkra statsfinansiella situationen i omvärlden medför samtidigt att många länder behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar för att komma till rätta med sina budgetunderskott. Dessa åtstramningar väntas dämpa BNPtillväxten i euroområdet, vilket även håller tillbaka utvecklingen av BNP och inflation i Sverige, på längre sikt. Räntan kommer troligen inte att behöva höjas lika mycket och snabbt som i tidigare bedömningar. Högaktuella frågor för landets låntagare är hur införandet av de nya Basel 3-reglerna kommer att påverka finansieringsvillkoren.

Ljusare prognoser kommer också att gynna den svenska kommunsektorn där drygt 90 procent beräknas redovisa ett positivt resultat före extraordinära poster för 2010.

För att skapa en långsiktig finansiell stabilitet inom Europa lämnade EUkommissionen nyligen förslag på en förbättrad ekonomiskpolitisk samordning. Samtliga delar ligger i linje med de diskussioner som vi nyligen höll mellan European Association of Public Banks (EAPB), Chief Economist Network och EU-kommissionen i Varna, Bulgarien. Fokus ligger på att stärka budgetdisciplinen samt direkta åtgärder för finansiering av den framtida välfärden.

Som en följd av den inhemska krisen stöps nu den grekiska ekonomin och statsapparaten om på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig. Ett inslag är en omfattande kommunreform om det lokala självstyret som ska genomföras i samband med de kommunala valen i november.

Välfärdens finansiering

I Sverige är den så kallade Borgkommissionen klar med sin rapport om välfärdens framtida finansiering. Huvudbudskapet är att detta är ett mångfacetterat problem som partierna måste ta tag i för att gemensamt hitta en lösning. Problematiken om finansieringen av framtidens välfärd är sedan länge välkänd och rapporten innehöll inga överraskningar men väcker ändå tankar. Sverige är givetvis inte på något sätt ensam om dessa välfärdens utmaningar. I Europa är frågan högaktuell där många av länderna har allt färre unga invånare som skall finansiera en kraftigt ökad andel äldre befolkning. Exitstrategier och eurozonkrisen handlar alltså inte bara om statsskulder utan om vår framtid och välfärd.

Även Kommuninvests första aktiva deltagande i årets Almedalsvecka i Visby gick under temat välfärd. Den offentliga sektorn och välfärden var en het fråga i partiledartalen och tydligt framträder bilden av att stark svensk ekonomi kommer att leda till extra satsningar oavsett vilket block som vinner valet i september.

Arbetslöshet en knäckfråga

Arbetslösheten kommer att bli årets valfråga. Den svenska ekonomin står stark men fortfarande har vi en mycket hög arbetslöshet. En fjärdedel av landets elever går ut nian utan fullständiga betyg och vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.

Två tredjedelar av 40-talisterna har redan lämnat arbetsmarknaden, fler väljer att jobba längre och av de 400 000 som är kvar i arbetslivet avser inte alla arbetsgivarna att ersätta med ungdomar eller annan arbetskraft. Man kommer istället att rationalisera sina verksamheter.

Den ekonomiska kostnaden för en hög ungdomsarbetslöshet innebär lägre skatteintäkter och ökade kostnader. I längden bidrar det till allvarliga strukturella  utmaningar som lägre tillväxt och sämre global konkurrenskraft.

Ofta talas det om den offentliga sektorn och dess många anställda. Intressant att studera är att hela den jobbtillväxt som skett mellan 2005 och 2010 har kommit från den privata sektorn. Ser man till de offentligt anställda har dessa minskat med omkring 25 000 personer mellan maj 2005 och maj 2010.

Minskningen förklaras uteslutande av ett minskat antal kommunalt anställda (dit även landstingen räknas i statistiken). Inom staten har antalet sysselsatta ökat något under perioden. Nedgången av kommunalt anställda ska dock tolkas med ett visst mått av försiktighet eftersom anställda inom kommunalt ägda aktiebolag räknas till privat sektor i statistiken.

Hur kan framtiden te sig?

Vi ser fortsatt positivt på utvecklingen där en global BNP-nedgång eller dubbeldipp inte är huvudscenariot. Vissa länder står inför enorma finansiella utmaningar och andra går starkt fram i konjunkturuppgången. Asien, Australien, Latinamerika och Afrika leder uppgången medan USA och Europa fortfarande har rejäla strukturella utmaningar att möta. På Chefekonomens blogg läggs hela tiden ut analyser i dessa och andra aktuella frågor.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Delårskommuniké 2010 publicerad

Första halvåret i sammanfattning 

• 5 (16) nya medlemmar
• Balansomslutning 190,9 (155,9) mdkr
• Utlåning 128,8 (114,7) mdkr
• Rörelseresultat 195,1 (-65,3) mkr

VD Tomas Werngren kommenterar:

”Kommuninvests stabila utveckling fortsätter. Under det första halvåret har vår ställning som Sveriges Kommungäld och marknadsledande långivare till kommunal sektor stärkts ytterligare.

Beslut om en kapitalbasförstärkning om 1 miljard kronor i form av ett förlagslån fattades vid föreningsstämman i mars 2010. Den teckning som skett under senvåren och sommaren visar att emissionen redan är övertecknad. Ett betydelsefullt arbete för att förankra kapitaliseringen har gjorts av förtroendevalda och tjänstemän hos medlemmarna.

Vår finansiella uthållighet och förmåga att långsiktigt förse våra medlemmar med effektiva finansieringslösningar är fortsatt mycket god.”

Ladda ner fullständig kommuniké här (.pdf)

För ytterligare information:
Tomas Werngren, VD 070-645 06 69
Maria Viimne, vice VD 070-333 69 02
Anitha Holmberg, Kommunikationschef 070-638 66 63

Kommuninvests delårsrapport för det första halvåret publiceras den 30 augusti på svenska, den 6 september på engelska och den 10 september på japanska.

 Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

Kommuninvest´s first Kangaroo transaction

On August 18 Kommuninvest priced its first Kangaroo transaction. As a Kangaroo debutant from the supranational, sovereign and agency (SSA) sector in 2010, Kommuninvest issued a A$200 million August 2015 bond.

 - Kommuninvest has made a strategic decision to adopt the Kangaroo market as one of its funding sources. We were very happy with the geographical distribution of the transaction with over 30% going to the domestic accounts, 45% into Japan and the balance in to Asia-ex Japan and Europe, comments Anders Gånge, Head of Kommuninvest’s Finance & Treasury Department.

Lena Bäcker

Chief Economist

Kommuninvest in Sweden

The Swedish Local Government Debt Office

Debatt: Kommunala investeringar – en tillväxtmotor

I tidningen Dagens Samhälle 24/10 hade Kommuninvest huvuddebattartikeln i en angelägen fråga för landets kommunsektor. Byggande och boende som tillväxtfaktorer handlar om mycket mer än nyproduktion. Den stora utmaningen är upprustningen av miljonprogrammet, skriver chefekonom Lena Bäcker på Kommuninvest, även utredare av ny bygg- och bostadsfinansiering. Världsekonomin har visat att synen på risk drastiskt kan förändras och att de nya Basel 3-reglerna kommer att innebära förändringar för landets låntagare. En trolig effekt är att den kommersiella banksektorns utlåning till den kommunala sektorn blir lägre än tidigare och att prissättningen överlag justeras uppåt. Det blir allt viktigare med stabila finansieringskällor. För att läsa hela debattartikeln i Dagens Samhälle:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kommunala-investeringar-en-tillvaextmotor-16854

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Kommuninvests chefekonom medverkar på tankesmedjan om ”Framtidens arbeten”

Den 20 augusti 2010 medverkar jag på AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE´s arrangemang som är en tankesmedja om framtidens arbetsmarknad. Programmet spelas in och kommer att sändas i tv strax före valet. Alla partier placerar frågan om jobben på första plats i valrörelsen. Förslagen är många om hur jobb skapas, allt från sänkta skatter, till satsningar på riskkapital för företagen och bättre villkor för entreprenörerna. Det finns också en mängd åtgärder för att underlätta för arbetskraften att hitta rättjobb. En stor satsning på utbildning både när det gäller högskola och yrkesutbildning, lärlingsplatser och starta eget bidrag, bara för att nämna några förslag som diskuteras.

Det vi däremot nästan aldrig pratar om är vad vi ska jobba med om tio till femtonår, bortsett givetvis från syftet att skapa gröna jobb. Det finns analytiker som hävdar att vi inte har en aning om vilket jobb som är vanligast 2020. Den nya it-tekniken skapar givetvis många nya arbetstillfällen. I USA finns det twitterspökskrivare och en bransch som ökar mycket är Swedish Game Industries.

Försäljningen av dataspel har ökat med 149,7 procent från 2000 till 2009,vilket kan jämföras med Sveriges BNP som ökade med 15,1 procent under samma period. Spelindustrin har sällskapav annan upplevelseindustri som musik och turism. Den tunga industrin blir alltmer avancerad, tjänstesektorn expanderar och det lokalproducerade konkurrerar med stordrift av varor på en global marknad.

I en by i Värmland ordnar en liten entreprenör slow dejting för trötta direktörer som också erbjuds en beslutsstubbe i skogen. Mångfalden är med andra ord stor, men frågorna är många; Vad ska vi jobba med, vad ska vi utbilda oss till? Hur tänker de unga generationerna om framtiden? Vilka branscher försvinner vilka uppstår? Hur ser framtidens näringsliv och arbetsmarknad ut?

För att läsa mer:

Framtidens arbetsmarknad

Moderator är: Journalisten Lotta Gröning

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

När blir Kina världens starkaste ekonomi?

Under sommaren fick jag möjligheten att göra en intressant resa till Kina, landet som leder återhämtningen i världsekonomin. Under 8 dagar reste jag runt till olika delar och intrycken om det ekonomiska läget och framtiden var många. Tillväxttakten går det inte ta miste på men faktum är att Kina såsom många andra drabbades hårt av den globala finanskrisen. Myndigheterna agerade dock snabbt och bidrog till att dämpa effekten på den reala ekonomin. 

Enorma satsningar på b.l a offentlig infrastruktur såsom vägar och fastigheter har bidragit till tillväxten men även gjort att landets utgifter snabbt ökat. Regeringen införde även incitament för att främja inköp av kapitalvaror och underlättade bankernas utlåning.

Tillväxten började ta fart under det andra kvartalet 2009 och nådde ett genomsnitt för året på 9,1 procent. Det byggs som aldrig förr och i huvudstaden Beijing rivs 2 år gamla fastigheter för att bereda plats för nya högre byggnader, allt i modern västerländsk arkitektur.

Den starka utvecklingen har bidragit till att Kina under andra kvartalet gick förbi Japan som världens näst största ekonomi. Genomsnittkinesen producerar bara en tiodel av vad japanen gör men kineserna är många fler. 

Kinas ökande investeringar i Afrika har oroat väst, men faktum är att landets investeringar har haft en god effekt på den afrikanska kontinentens ekonomiska utveckling.  

Den senaste månaden kan en svag nedtrappning i tillväxttakt skönjas men denna ligger helt i linje med Beijings önskemål, där man under den senaste tiden vidtagit åtgärder mot överhettning. Det syns också i en lindrig avmattning på de delvis heta fastighetsmarknaderna. Utfallen i ekonomin visar att myndigheternas åtstramningsförsök biter och att risken för överhettning minskat. Regeringen har dock tydliggjort fortsatta kraftfulla investeringar i och utanför landet.

Sedan Deng Xiaoping påbörjade liberaliseringen 1978 har Kinas ekonomi vuxit stadigt. Upp till USA är dock glappet ännu stort: USA´s helårs-BNP var i fjol omkring tre gånger så stort som Kinas och Japans. Ny statistik visar dock på att USA´s återhämtning tappat fart. I grunden finns det stora strukturella utmaningar som landet kommer att brottas med för lång tid framöver.  

Kinas tillväxten förväntas fortsätta att vara robust, samtidigt som inflationsutsikterna förefaller godartade. Den politiska utmaningen blir att kalibrera takten och ordningsföljden för utträde från finanspolitiska stimulansåtgärderna och kreditexpansionen och samtidigt göra ytterligare framsteg i riktning av ökad inhemsk privat konsumtion.

Utmaningar saknas dock inte för landet där ett fortsatt byggande av ett mer effektivt system för socialförsäkringen är en viktig del. Det handlar om ytterligare åtgärder för att förbättra vård, utöka pensionernas täckning, främja arbetskraftens rörlighet och minska företagens sparande.

Den starka BNP-tillväxten har skett på bekostnad av klimat och miljöfrågorna något som i längden kommer att vara ohållbart. 

Priserna på fastigheter har i vissa områden haft en enorm stegring, vilket kan visa sig vara en fastighetsbubbla. Ytterligare åtgärder kan behövas för att ta itu med de grundläggande orsakerna till fastighetsprisernas inflation i form av fastighetsskatt och en bredare utveckling av finansmarknaden. 

En annan gigantisk utmaning är den demografiska, effekterna av 1-barns politiken, vem skall betala de framtida ökade välfärdskraven när andelen äldre hos världens största befolkning kraftigt ökar? 

Vi kan räkna med en fortsatt stabil tillväxt i Kina och mycket talar för att landet kommer fortsätta leda världsekonomins utveckling för ett antal år framöver. Den kraftfulla återhämtningen från ett land med 1.3 miljarder invånare har stora positiva spridningseffekter i världsekonomin.  

Som dragloket från den globala härdsmältan och världens näst största ekonomi, är en fortsatt god tillväxt i Kina viktigt för världsekonomins fortsatta återhämtning.

Vad som gör Kinas utveckling speciellt intressant att studera är att landets tillväxt skett utan demokrati, något som normalt går hand i hand med ekonomiskt välstånd. Hur hållbart detta tillstånd är i längden får dock framtiden utvisa.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Asiens starka återhämtning markerar en avbrott från det förflutna

För första gången är Asiens bidrag till en global återhämtning snabbare än för andra regioner och man kommer att vara en ledande kraft i att omforma den globala ekonomin. Den ekonomiska dominansen som västvärlden har haft de senaste 200 åren är i avtagande och världens ekonomiska tyngdpunkt är på väg österut. Vi kan se att Asiens starka återhämtning markerar en avbrott från det förflutna.

Tillväxten i Asien har återhämtat sig imponerande sedan krisen och produktion har återvänt till nivåer före krisen. Utsikterna är fortsatt goda, trots den senaste tidens turbulens på de internationella finansmarknaderna.

I dagens värld där politik i ett land ofta har långtgående konsekvenser för andra finns dock en asiatisk oro för den inhemska effekterna av många avancerade länder behov att konsolidera sina offentliga finanser. Den omedelbara utmaningen för Asien blir därför att parera de ekonomiska effekterna från andra håll i världsekonomin där Europas´s och USA´s relativt svaga tillväxt kan bli en utmaning och i viss mån dämpa tillväxten i området.

De flesta länder i Asien tyngs inte ner av samma skuldproblem som flera utvecklade ekonomier och beslutsfattarna har därför i allmänhet ett utrymme att agera för att stimulera ländernas utveckling.

En bakgrund till Asiens starka utveckling har varit en effektiv politik, bestående reformer men framförallt ökat regionalt samarbete där man drar lärdomar av varandras tidigare erfarenheter och tillsammans skapar en vision om framtiden.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige