Välfärden i fokus

Nyss hemkommen från världens ekonomiska gigant Kina, går mina tankar till framtiden och hur den kan komma att se ut för våra barn och barnbarn. På något sätt känns ett besök i landet som att möta välfärden både historiskt och i framtiden på en och samma gång.

Etablerade ekonomier som hittills agerat som draglok i uppgång och stabilisator i nedgång visade sig i krisens spår stå på en mycket instabil grund. Det rationella Wall Street var långt mer riskabelt än Shanghai och den stabila eurozonen visade sig innehålla stora dolda underskott.

På ett år minskade världens finansiella tillgångar med 400 miljarder kronor. Den ekonomiska historien kan delas upp i världen före och efter finanskrisen.

Globalt kan vi se att återhämtningen i världsekonomin fortsätter. Handeln mellan länder ökar och det gynnar svensk export och svenska investeringar. Hushållen har blivit allt mer optimistiska och konsumtionen stiger.

Regleringar påverkar

Den osäkra statsfinansiella situationen i omvärlden medför samtidigt att många länder behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar för att komma till rätta med sina budgetunderskott. Dessa åtstramningar väntas dämpa BNPtillväxten i euroområdet, vilket även håller tillbaka utvecklingen av BNP och inflation i Sverige, på längre sikt. Räntan kommer troligen inte att behöva höjas lika mycket och snabbt som i tidigare bedömningar. Högaktuella frågor för landets låntagare är hur införandet av de nya Basel 3-reglerna kommer att påverka finansieringsvillkoren.

Ljusare prognoser kommer också att gynna den svenska kommunsektorn där drygt 90 procent beräknas redovisa ett positivt resultat före extraordinära poster för 2010.

För att skapa en långsiktig finansiell stabilitet inom Europa lämnade EUkommissionen nyligen förslag på en förbättrad ekonomiskpolitisk samordning. Samtliga delar ligger i linje med de diskussioner som vi nyligen höll mellan European Association of Public Banks (EAPB), Chief Economist Network och EU-kommissionen i Varna, Bulgarien. Fokus ligger på att stärka budgetdisciplinen samt direkta åtgärder för finansiering av den framtida välfärden.

Som en följd av den inhemska krisen stöps nu den grekiska ekonomin och statsapparaten om på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig. Ett inslag är en omfattande kommunreform om det lokala självstyret som ska genomföras i samband med de kommunala valen i november.

Välfärdens finansiering

I Sverige är den så kallade Borgkommissionen klar med sin rapport om välfärdens framtida finansiering. Huvudbudskapet är att detta är ett mångfacetterat problem som partierna måste ta tag i för att gemensamt hitta en lösning. Problematiken om finansieringen av framtidens välfärd är sedan länge välkänd och rapporten innehöll inga överraskningar men väcker ändå tankar. Sverige är givetvis inte på något sätt ensam om dessa välfärdens utmaningar. I Europa är frågan högaktuell där många av länderna har allt färre unga invånare som skall finansiera en kraftigt ökad andel äldre befolkning. Exitstrategier och eurozonkrisen handlar alltså inte bara om statsskulder utan om vår framtid och välfärd.

Även Kommuninvests första aktiva deltagande i årets Almedalsvecka i Visby gick under temat välfärd. Den offentliga sektorn och välfärden var en het fråga i partiledartalen och tydligt framträder bilden av att stark svensk ekonomi kommer att leda till extra satsningar oavsett vilket block som vinner valet i september.

Arbetslöshet en knäckfråga

Arbetslösheten kommer att bli årets valfråga. Den svenska ekonomin står stark men fortfarande har vi en mycket hög arbetslöshet. En fjärdedel av landets elever går ut nian utan fullständiga betyg och vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.

Två tredjedelar av 40-talisterna har redan lämnat arbetsmarknaden, fler väljer att jobba längre och av de 400 000 som är kvar i arbetslivet avser inte alla arbetsgivarna att ersätta med ungdomar eller annan arbetskraft. Man kommer istället att rationalisera sina verksamheter.

Den ekonomiska kostnaden för en hög ungdomsarbetslöshet innebär lägre skatteintäkter och ökade kostnader. I längden bidrar det till allvarliga strukturella  utmaningar som lägre tillväxt och sämre global konkurrenskraft.

Ofta talas det om den offentliga sektorn och dess många anställda. Intressant att studera är att hela den jobbtillväxt som skett mellan 2005 och 2010 har kommit från den privata sektorn. Ser man till de offentligt anställda har dessa minskat med omkring 25 000 personer mellan maj 2005 och maj 2010.

Minskningen förklaras uteslutande av ett minskat antal kommunalt anställda (dit även landstingen räknas i statistiken). Inom staten har antalet sysselsatta ökat något under perioden. Nedgången av kommunalt anställda ska dock tolkas med ett visst mått av försiktighet eftersom anställda inom kommunalt ägda aktiebolag räknas till privat sektor i statistiken.

Hur kan framtiden te sig?

Vi ser fortsatt positivt på utvecklingen där en global BNP-nedgång eller dubbeldipp inte är huvudscenariot. Vissa länder står inför enorma finansiella utmaningar och andra går starkt fram i konjunkturuppgången. Asien, Australien, Latinamerika och Afrika leder uppgången medan USA och Europa fortfarande har rejäla strukturella utmaningar att möta. På Chefekonomens blogg läggs hela tiden ut analyser i dessa och andra aktuella frågor.

Lena Bäcker

Chefekonom