Publicerat i
Analys, Svenskaden 4 augusti 2010•
European Financial Stability Facility (EFSF), Europeiska stabilitetsfonden, väntas av dess chef Klaus Regling få en topprating, trots att flera av länderna som backar upp fonden inte har en AAA-rating.
Fonden, som är temporär, kan komma att bibehållas längre än de planerade 3 åren om alla utlånade pengar inte betalts tillbaka.
EFSF är ett specialföretag antogs av 27 medlemsstater i EU den 9 maj 2010, syftar till att bevara den finansiella stabiliteten i Europa genom att ge ekonomiskt stöd till euroområdet.
För att nå dessa mål kommer man att sälja obligationer , skuldebrev och andra räntebärande instrument på marknaden och använda pengarna tagit upp att bevilja lån upp till högst € 440 miljarder till euroområdets medlemsstater i nöd.
Obligationerna kommer att backas upp av garantier som lämnats av euroområdet medlemsstaterna på ett proportionellt, i enlighet med deras andel av inbetalt kapital i Europeiska centralbanken. EFSF kommer att sälja skulden först efter en begäran om stöd görs av ett land.
Meningen är att EFSF tilldelas ett AAA-rating för sina obligationer, vilket skulle vara berättigade till Europeiska centralbankens refinansieringstransaktioner.
EFSF kan vara till finansiell hjälp för medlemsstaterna i euroområdet, men kan även komma till användning för dess banker i nöd. Huvudkontoret ligger i Luxemburg.
Bildandet av EFSF måste ses som en direkt åtgärd för att stabilisera Europas finansiella läge och trygga ett långsiktig fokus på utveckling istället för kris.
Som jag tidigare skrivit om på bloggen ser vi fortsatt positivt på den europeiska utvecklingen även om vissa risker för fortsatt finansoro, råvarupriser, protektionism och globala obalanser finns med på agendan.
Den europeiska tillväxtens stöd kommer främst av ökad export, låga räntor och åtgärder för att stabilisera finansmarknaderna.
Helt klart är att vi går en spännande tid till mötes.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
Publicerat i
Analys, Svenskaden 4 augusti 2010•
Det är inte bara svensk ekonomi som klarat finanskrisen bättre än många andra länder, även den svenska kommunsektorn har anledning att sträcka på ryggen ur ett internationellt perspektiv.
Vikten av att sköta sig
Utvecklingen under våren 2010 visar med vilken kraft relativt begränsade störningar kan spridas i de finansiella systemen och snabbt få genomslag i realekonomin. I globaliseringens tidevarv har oron för Greklands svaga offentliga finanser satt ljuset på budgetunderskott och statsskulder i hela västvärlden. Det är inte konstigt, då det främst är mogna länder i väst som sett sina ekonomier sargas av finanskrisen.
Det globala investerarkollektivet har under våren ålagt länder som inte sköter sig allt högre riskpremie för några utvalda länder. Det kostade i slutet av juni drygt 1000 räntepunkter, 10%, att försäkra sig mot fallisemang av grekiska statsobligationer.
I takt med den eskalerande utvecklingen har flera av Europas största länder snabbt introducerat stora besparingsprogram för att förbättra sina offentliga finanser och minska risken för ökade upplåningskostnader. Besparingsprogrammen slår naturligtvis även mot de kommunala sektorerna i berörda länder och mot välfärdsutvecklingen. Förmågan att erbjuda god välfärd och skapa hållbart välstånd bygger på sunda offentliga finanser.
Europas skuldkris
De problem som finanskrisen och den efterföljande recessionen har skapat för Europas länder har diskuterats ingående.
Från att 2007 ha haft balans i de 27 EU-ländernas budgetar har den ekonomiska nedgången bidragit till att förstärka betydande underskott i de offentliga finanserna.
För 2009 är underskotten i genomsnitt -6,8% för EU-27 och -6,3% för de 16 euroländerna. Värst ute är som bekant Grekland, Irland, Spanien och Storbritannien, samtliga med underskott runt eller överstigande 10 procent.
Prognosen från EU-kommissionen är att underskottet för samtliga EU-länder uppgår till -6,5% år 2011.
Underskotten, i kombination med olika stödpaket och stimulansinsatser, har bidragit till att öka ländernas skuldsättning kraftigt. EU-kommissionen prognostiserar en 25-procentig ökning av EU-ländernas statsskulder under perioden 2007–2011.
Sverige uppvisar i sammanhanget en mycket stark position, med det minsta underskottet och en låg statsskuld.
Krisen för det offentliga Europa är inte ny – faran i att flytta den höga skuldsättningen i det finansiella systemet från privat till offentlig sektor har diskuterats sedan finanskrisens inledning – men det är först under 2010 som den har aktualiserats på allvar. Nu har praktiskt taget samtliga EU-länder anledning till ökad disciplin i de offentliga finanserna.
Sveriges position framstår som avundsvärd men det vore oklokt att tro att Sverige inte påverkas av de kraftiga besparingsprogam som lanserats i Spanien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Sveriges välstånd grundas till stor del på export och EU är vår viktigaste handelspartner.
Den vikande efterfrågan som blir effekten när svaga europeiska ekonomier minskar sina offentliga investeringar eller höjer skatterna, kommer förstås att påverka svensk ekonomi.
Kommunal sektor i Europa – en jämförelse
Storbritannien
Storbritannien har ett komplext system för styrning på lokal nivå, där de ansvarsområden som i Sverige traditionellt är ålagda kommunerna (social omsorg, skola, renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp, bostäder m.m.) i vissa av landets nio regioner fördelas mellan county councils och district councils och i andra regioner hanteras av en administrativ enhet, unitary authorities.
London har en egen förvaltningsmodell, där ansvaret fördelas mellan Greater London på länsnivå och 32 boroughs samt City of London på kommunnivå.
Genomsnittskommunen har drygt 150 000 invånare, att jämföra med Sverige där genomsnittskommunen har drygt 30 000 invånare. Kommunerna finansierar sig främst genom statliga bidrag men också via lokala fastighetsskatter och andra avgifter. Utlåning sker via Public Works Loan Board, som ingår i UK Debt Management Office.
Tyskland
Det tyska systemet liknar det svenska, med en stark konstitutionell ställning för lokalt självstyre. Tyskland är en federal stat uppbyggd av 16 delstater (Länder), 300 distrikt (Kreise) och drygt 12 000 kommuner.
Genomsnittskommunen har drygt 6 500 invånare, som leds av en vald borgmästare. Kommunalt och delstatligt garanterade finansieringsinstitut, Landesbanks, finansierar kommunerna.
Historiskt har Landesbanks utöver finansieringsansvaret för de grundläggande samhällsfunktionerna på kommunal och delstatsnivå även haft ett arbetsmarknadspolitiskt ansvar. Numera är de båda ansvarsområdena separerade.
Kommunalt och delstatligt garanterade Landesbanks är helt inriktade på att finansiera kommunala och delstatliga verksamheter.
Frankrike
Det franska systemet karakteriseras av att kommunerna generellt sett är väldigt små, genomsnittskommunen har cirka 1 700 invånare. På regional och lokal nivå är Frankrike indelat i 22 regioner, 96 départements samt 36 800 kommuner.
Särskilda system gäller för de tre största städerna Paris, Lyon och Marseille; Paris är både kommun och département. Liksom i England finansieras kommunerna främst via statliga bidrag men också via lokala skatter.
Stora aktörer för att finansiera de kommunala angelägenheterna är det statliga finansiella institutet Caisse des Dépôts samt Dexia Credit Local, som ingår i det belgisk-franska finansinstitutet Dexia. Franska staten har betydande ägarintressen i Dexia.
Polen
Polen styrs på lokal och regional nivå i 16 st provinser, 379 län och 2 478 kommuner. Genomsnittskommunen har cirka 15 000 invånare. Större städer har normalt status både som län och kommun.
Kommunerna är den viktigaste nivån i termer av ansvar och utgifter och har också ansvar för att ha en balanserad budget. Finansiering sker främst via skatteintäkter och bidrag.
Viktiga långivare till den kommunala sektorn är EIB (Europeiska investeringsbanken), EBRD (Europeiska utvecklingsbanken) samt i ökad utsträckning privata långivare.
Europas kommunala sektor nedgraderas
Den ekonomiska nedgången och de kraftigt försämrade offentliga finanserna påverkar naturligtvis den kommunala sektorn i EU-länderna. Som helhet har kreditvärdigheten för Europas kommunala sektor försvagats; kreditvärderingsföretaget Moody’s har sedan krisens inledning 2008 och fram till inledningen av 2010 nedgraderat 24 procent av de kommunala aktörer som följs utanför USA.
Merparten av nedgraderingarna har skett i Europa, dock ingen i Sverige. Moody’s konstaterar i sin ”Sub-Sovereign Outlook 2010″ att kreditvärdigheten främst påverkas av tre faktorer: ekonomins utveckling, politiskt agerande både på det nationella och kommunala planet samt tillgången till finansiering. Företaget anser att, även om den värsta ekonomiska nedgången ligger bakom oss, kommer 2010 att visa sig utmanande för de kommunala aktörer som är mest utsatta, främst tack vare förskjutningen i tid mellan ekonomisk prestation och skatteinbetalning.
Den respons till krisen som har skett på politisk nivå varierar mellan länder och det råder oklarhet om hur effektiva åtgärderna kan bli. Att kunna genomföra förändringar och att kunna återgå till balanserade budgetar kommer att bli en utmaning för många europeiska kommunala aktörer, menar Moody’s, givet den begränsade erfarenhet som finns i att kunna balansera och kontrollera effekten av de extraordinära åtgärder som behövts efter krisen. Stigande räntor kan också visa sig bli en utmaning för redan snäva budgetar.
Enligt Moody’s väntar fortsatt negativa kreditutsikter för Central- och Östeuropa till följd av kraftigt minskad tjänste- och varuproduktion, hög känslighet för intäktsvariationer och offentliga besparingsbehov. I Västeuropa är utsikterna stabila för merparten av länderna, främst tack vare förbättringar i ekonomin och mer stabila kommunala aktörer. Nedgraderingar kan dock väntas i sårbara länder som Spanien, Portugal och Grekland.
Sveriges kommunsektor står stark
Kommunernas resultat för 2009 blev starkt och betydligt bättre än prognosticerat. Endast 26 av 290 kommuner redovisade underskott, en klar förbättring jämfört med 72 kommuner 2008.
Genom ett högt krismedvetande och snabba reaktioner på lågkonjunkturen, som slog till med full kraft under fjärde kvartalet 2008, var kommunerna väl förberedda på en långdragen lågkonjunktur. När förutsättningarna successivt förbättrades under 2009 kunde befarade underskott undvikas.
Sammantaget redovisade kommunerna ett resultat före extraordinära poster om 11,6 miljarder för 2009, ett av de bästa resultaten någonsin. Resultatet var dock delvis påverkat av engångsposter.
Variationerna mellan kommunerna var liksom tidigare år stora, ett genomgående tema var dock återhållsamhet. Så många som 88 kommuner redovisade sjunkande nettokostnader per invånare i löpande priser. Motsvarande antal för 2008 var fem.
Lågkonjunkturen slog till med full kraft under fjärde kvartalet 2008 och prognoserna för skatteunderlagets utveckling föll därefter dramatiskt. För kommunerna kom detta som en kalldusch. Flera kommuner rev upp budgeten för 2009 och arbetade in extra besparingar under löpande budgetår. Krismedvetandet i kommunerna var hög.
Utsikterna inför 2010 var också mycket dystra innan regeringen i Budgetpropositionen utlovade ytterligare konjunkturstöd, utöver det som aviserats i vårbudgeten.
Konjunkturstödet fick dock inte effekten att kommunerna minskade på sparkraven i någon större omfattning eftersom de måste anpassa verksamheten utifrån de långsiktiga förutsättningarna, som i praktiken inte hade förändrats.
Den ökande arbetslösheten och regelförändringar inom sjuk- och arbetsmarknadsområdet innebar också att kostnaderna för försörjningsstödet började skena i många kommuner. De befarade underskotten kunde dock i de flesta kommuner undvikas när förutsättningarna successivt förbättrades under året.
Skatteunderlagsprognoserna reviderades upp mot slutet av året, personalkostnaderna blev betydligt lägre till följd av en premiebefrielse från afa försäkring och SKL beslutade om en engångsutbetalning på cirka 500 miljoner kronor till kommunerna. Dessutom hade främst de större kommunerna stora engångsintäkter i form av realisationsvinster som inte budgeterats.
Stabila finansieringskällor allt viktigare
Runt om i världen prövas återigen tillgången till kredit. När detta skrivs diskuteras vissa europeiska bankers svårigheter att erhålla interbankfinansiering samt de mycket stora lånebelopp som världens centralbanker lånat ut för att stödja de finansiella systemen och som någon gång kommer att behöva dras tillbaka. Som ett exempel har Europeiska centralbanken cirka 8 000 miljarder kronor i utestående lån till europeiska finansinstitut.
Kommuninvest har det senaste året arbetat utifrån ett scenario där stora omstöpningar i det finansiella landskapet sker och där efterfrågan på Kommuninvests tjänster och produkter blir allt högre.
Kommuninvests ställning som en del av det offentliga Sverige har stärkts bland annat av att bli penningpolitisk motpart till Riksbanken och deltagare i Riksbankens betalningssystem RIX.
Vi upplever ett starkt intresse för att gå med i Kommuninvest, en effekt av att de allra flesta kommuner och landsting upplever en begränsad vilja från bankerna att låna ut pengar.
Vår förmåga att bistå alla kommuner och landsting med finansiering kommer att stärkas ytterligare med den planerade lanseringen av ett stort svenskt obligationsprogram under hösten 2010.
Att Sveriges kommuner och landsting i det internationella perspektivet visat att man kan sköta om sina finanser är en bidragande faktor till att Kommuninvests upplåningsaktiviteter ska vara framgångsrika.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
