Rapport: En värld i förändring. Hur ser det finansiellt ut för den svenska kommunsektorn?
Efter finanskrisen kan vi globalt se en bredare konjunkturåterhämtning, som dock sker olika snabbt i världens länder. Det är Asien, med världens megaländer Kina och Indien som är loket i återhämtningen. I de gamla industriländerna går tillväxten fortfarande trögt medan USA:s ekonomi växer fortare än både Europas och Japans.
Världsekonomin reser sig således men faktum kvarstår, flera länder präglas av omfattande utmaningar med ansträngda statsfinanser i räntekänsliga ekonomier.
Eurokrisen handlar egentligen inte om hur några länder i södra Europa kan minska sina statsskulder utan frågan är, hur ny tillväxt och konkurrenskraft skapas som därmed säkrar finansieringen av den framtida välfärden.
Allt tydligare framstår Sveriges ekonomiska ställning som mycket finansiellt starkt med stabila statsfinanser och en återhämtning som tagit god fart. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin har under 2010 ökat samtidigt som antalet sysselsatta stiger. Faktorer som positivt påverkar det kommunala skatteunderlaget. Dock är landets arbetslöshet fortsatt hög, inte minst hos de unga.
I takt med landets starkare ekonomiska ställning påverkas kommunsektorn positivt med ökade skatteintäkter och minskade utgifter som följd.
Som en av världens mest exportberoende länder menar vi dock att ett vakande öga bör hållas på de ökade riskerna i världsekonomin, där stora lånebehov hos hårt skuldsatta länder och finansiella institutioner kan medverka till en dämpande effekt på den svenska återhämtningen.
2010 ser ut att bli ett bra år för sektorn med ett överskott på 21 miljarder och 90 procent som klarar ett positivt resultat. Det goda resultatet för 2010 beror dock främst på de tillfälliga statsbidragen.
Med en fortsatt god tillväxt i Sverige finns ett bra utgångsläge för överskott även 2011. Att kommunerna och landstingen i hög grad agerar långsiktigt är tydligt med tanke på det goda resultatet i år och överskott även nästa år. Det kommer dock ta några år innan skatteunderlaget växer i en normal takt.
Under 2011 bedöms sektorn göra ett överskott på sju miljarder 2011 jämfört med tre miljarder i tidigare prognos.
Av landets 290 kommuner är det åtta kommuner som 2011 höjer skatten och tolv kommuner som sänker. Inget landsting ändrar skatten.
Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för riket minskar från 31,56 till 31,55 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,73 och den genomsnittliga landstingsskatten, precis som föregående år, på 10,82.
Prognosen är att kommunsektorns årliga investeringar om ca 105 miljarder tillsammans med konsumtion fortsatt kommer att bidra till stark svensk återhämtning och stärkt konkurrenskraft.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela rapporten:
