Veckobrev från Kommuninvest: vecka 04 2011

Under dagens toppmöte ”World Economic Forum” i Davos belyses den svenska ekonomin. Att den går mycket starkt går inte att ta miste på. Arbetslösheten minskade till 7,4 procent i december vilket är 100 000 fler som hade jobb än för ett år sedan. Samtidigt ökade antalet arbetade timmar med 3,7 procent på årsbasis. Ungdomsarbetslösheten, dvs. arbetslösheten i åldern 15–24 år, är fortfarande hög och uppgick till 22,0 procent. Av de arbetslösa ungdomarna var dock 44 procent heltidsstuderande.

Även veckans konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet visar att ekonomin går starkt där indikatorn steg 2,3 enheter till 113,6 från december 2010 till januari i år. Konjunkturinstitutet räknar med att få revidera upp tillväxten för 2011 från redan höga 3,8 procent. 

Baksidan på den starka svenska ekonomin som i rekordfart reser sig är ett ökat tryck för inflation och viss brist på arbetskraft, vilket vi kan komma att märka under höstens avtalsrörelse.

Konjunkturen fortsätter således att stärkas samtidigt som den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden pågår för fullt. Nu varnar Arbetsförmedlingen för en kommande arbetskraftbrist inom vissa yrken, särskilt inom områden där det krävs både utbildning och erfarenhet.

Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.

Trevlig helg!

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

För att läsa hela veckobrevet:

http://www.kommuninvest.se/website1/1.0.1.0/39/Kommuninvest%20Veckobrev042011_V6.pdf

IMF räknar med fortsatt stark tillväxt i Indien

Nyligen släppte Internationella valutafonden (IMF) sin bedömning på en Indiens ekonomiska läge. Tillväxten är bland de snabbast växande i världen där flera sociala indikatorer löpande förbättras. Landets ekonomi förväntas växa med 8 ¾ procent i reala termer under 2010/11, för att ligga på cirka 8 procent året därpå. Efter förra årets torka har tillväxten i jordbruket och den privata konsumtionen förbättrats. De disponibla inkomsterna fortsätter att öka. 

Förbättrande av sociala villkor, omfattande infrastruktursatsningar och accelererande företagsinvesteringar är tre viktiga hörnstenarna i regeringens strategi för att nå en snabb och allomfattande tillväxt. Såväl på kort som lång sikt bedöms Indiens tillväxt som fortsatt stark. 

Riskerna för tillväxten är i stort sett balanserade, med nedåtrisker främst avseende den globala ekonomin. På kort sikt ses de främsta utmaningarna i förhöjd inflation, finanspolitiska konsolideringsbehov och stigande kapitalinflöden. 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Veckobrev från Kommuninvest: vecka 02 2011

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

För att läsa hela veckobrevet:

http://www.kommuninvest.se/website1/1.0.1.0/39/Veckobrev%20-%202.pdf

Kommunsektorns finansiering: Ett nytt finansiellt landskap utkristalliserar sig

För att läsa mer på Kommuninvest Perspektiv:

http://www.kommuninvest.org/website1/sv/nyheter/kommuninvest-perspektiv-nr.-32010-publicerad.php

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest Sverige

Europeiskt nuläge och framtida utveckling

Den senaste tiden har mycket av europeiskt fokus varit dystra siffror över länders budgetunderskott och kraftfulla offentliga besparingar. Men det finns även en ljusare sida att visa där kontinenten återhämtar sig från den djupaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden. Efter ett BNP-tapp under 2009 av 4,6 procent beräknar Internationella valutafonden (IMF) att Europas BNP ökar med 2,3 procent  för 2010 och 2,2 procent 2011. 

Trots återhämtningen får vi dock räkna med fortsatt svag tillväxt ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra utvecklade ekonomier. Delvis är dessa tillväxtskillnader en följd av kvardröjande effekter av krisen och den accelererande finanspolitiska justering under 2011.

Nästa år beräknas tillväxten vara positiv i samtliga länder, med undantag för Grekland och Portugal, vilket är en markant skillnad från 2009 då endast Albanien, Vitryssland, Israel, Kosovo och Polen såg en positiv tillväxt.

Det är den globala BNP-tillväxten som agerar draglok för den europeiska exporten och återhämtningen. Länder i Europa som särskilt gynnas av läget är de som exporterar kapitalvaror där b.l a Tyskland har en mycket stark ställning med en positiv årstakt på 9 procent under andra kvartalet 2010.

Europa står inför det kortsiktiga ultimala läget att balansera med en finanspolitisk konsolidering, samtidigt som denna inte får påverka tillväxten negativt. För att hävda sig på den globala arenan är det dock på längre sikt viktigt att finna nya tillväxtmotorer genom b.l a implenteringen av Agenda 2020 i våra länder.

Om två veckor träffar Europas chefekonomer representanter från b. la i Europeiska Centralbanken, Belgiens Centralbank och Europeiska Investeringsbanken. Under dagarna kommer vi att närmare diskutera nuläget och hur vi ser på den framtida utvecklingen. 

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

För att läsa mer:

 http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/10/22/to-the-attention-of-the-chief-economists-of-the-european-association-of-public-banks-to-whom-it-may-concern/

The Swedish Local Government Debt Office Chief Economist: Municipal investment – a growth engine for the Swedish economy

The world economy has shown that the perception of risk can change dramatically and that the new Basel III rules (see footnote) will mean changes for the country’s borrowers. One probable effect is that the commercial banking sector’s lending to the municipal sector will be lower than before, and pricing levels in general will be revised upwards. Stable sources of funding will become increasingly important.

The crisis year of 2009 was in many respects an eventful year, not least for the Swedish municipal sector. This sector, together with its various operations, makes up a significant part of the national economy with its total borrowings of SEK 360 billion. In total, the municipal sector was responsible for investments totalling approximately SEK 105 billion during the year. In retrospect, the year began with a sharp drop in tax revenue expectations, costs that were running away, and the brakes being applied in the form of cost-cutting measures in each and every part of the country’s municipalities and county councils.

As one of the most internationalised economies, with exports representing more than half the gross domestic product, it became apparent how vulnerable a small country can be in a globalised world. With Europe and the USA as its largest trading partners, the Swedish economy experienced its largest fall in GDP since the Second World War.

Notwithstanding this, the local government sector posted unexpectedly strong results for 2009. Only 26 of the 290 municipalities reported a deficit, which was a vast improvement over the 72 municipalities in 2008. There were several reasons for this. Due to the high awareness of the crisis and the rapid response to the recession that arrived at full force during the fourth quarter of 2008, the municipalities were well prepared for a protracted recession. When conditions instead gradually improved during 2009, the feared deficit could be avoided.

Overall, the municipalities reported a surplus before extraordinary items of SEK 11.6 billion for 2009, one of the best results ever. However, this result was partly influenced by non-recurring items.

Sweden was essentially in good condition entering the financial crises, and we can now see a strong recovery there. Asia is the locomotive of the world’s economy and, together with strong domestic consumption, the Swedish economy has recovered at record speed, with GDP growth currently forecast to be 4.5 per cent for this year.

The national accounts show that the municipal sector’s investments played a significant role in the stabilisation of the Swedish economy during 2009. The main challenge facing the government that is formed after the election this autumn will be tackling continued high unemployment, which is expected to be 8.9 per cent for the year, a figure that includes one of the highest levels in Europe for youth unemployment.

At the same time as the economy turns steadily upwards, tax revenues will increase and the costs of unemployment will fall, both of which are of benefit to the municipal sector. The forecast for 2010 looks bright with more than ninety per cent of the sector showing a positive result before extraordinary items.

At the same time we note that there are great differences in terms of deficits or positive results in many of the country’s municipalities and county councils. Some will manage the present climate without any new capital infusion whatsoever, while others find themselves in a much tougher financial situation. The root cause of this is those challenges brought by a sharp reduction in population in some municipalities.

The principal main challenge to the sector is not the economic downturn that everyone is already aware of, but the bigger issue that is knocking at the door: “the future of welfare, its heart and soul, and how it can be financed”.

In the municipal sector of tomorrow, we can see that there are significantly greater financial challenges than those we are facing today. Factors such as increased demands from the taxpayers, as well as socioeconomic developments, mean that the gap between supply and demand is increasing continuously.

A recently released report shows that half of the children born today could live to be over 100 years old. The financing of future welfare will require a municipal sector that is constantly changing, improving efficiency and developing.

Swedish municipalities and county councils, along with many other borrowers, have been enjoying the fruits of having access to a constant flow of funding for a long time now. In the wake of the  financial crisis, however, there will be a number of changes both in regulations and supervision.

The global trend is for the well-known parties who stand for financial stability to assume an increasingly stronger position in the municipal market. As Sweden’s Local Government Debt Office we look positively upon the development of the Swedish economy, where the municipal sector’s continued need for investment in the future contributes to the country’s growth and competitiveness.

The Chief Economist’s blog contains more information on this subject. It can be found at: http://www.kommuninvest.se/blogg/category/english/

Footnote: Basel III rules = EU-related, affecting the activities of banks and other credit institutions. The rules include, among other things, demands for increased and improved capital, increased capital requirements on certain types of risk, measuring the level of indebtedness, smoothing out swings in the economic cycle, and the introduction of quantitative liquidity requirements.

Lena Bäcker

Chief Economist

Kommuninvest in Sweden

The Swedish Local Government Debt Office

När blir Kina världens starkaste ekonomi?

Under sommaren fick jag möjligheten att göra en intressant resa till Kina, landet som leder återhämtningen i världsekonomin. Under 8 dagar reste jag runt till olika delar och intrycken om det ekonomiska läget och framtiden var många. Tillväxttakten går det inte ta miste på men faktum är att Kina såsom många andra drabbades hårt av den globala finanskrisen. Myndigheterna agerade dock snabbt och bidrog till att dämpa effekten på den reala ekonomin. 

Enorma satsningar på b.l a offentlig infrastruktur såsom vägar och fastigheter har bidragit till tillväxten men även gjort att landets utgifter snabbt ökat. Regeringen införde även incitament för att främja inköp av kapitalvaror och underlättade bankernas utlåning.

Tillväxten började ta fart under det andra kvartalet 2009 och nådde ett genomsnitt för året på 9,1 procent. Det byggs som aldrig förr och i huvudstaden Beijing rivs 2 år gamla fastigheter för att bereda plats för nya högre byggnader, allt i modern västerländsk arkitektur.

Den starka utvecklingen har bidragit till att Kina under andra kvartalet gick förbi Japan som världens näst största ekonomi. Genomsnittkinesen producerar bara en tiodel av vad japanen gör men kineserna är många fler. 

Kinas ökande investeringar i Afrika har oroat väst, men faktum är att landets investeringar har haft en god effekt på den afrikanska kontinentens ekonomiska utveckling.  

Den senaste månaden kan en svag nedtrappning i tillväxttakt skönjas men denna ligger helt i linje med Beijings önskemål, där man under den senaste tiden vidtagit åtgärder mot överhettning. Det syns också i en lindrig avmattning på de delvis heta fastighetsmarknaderna. Utfallen i ekonomin visar att myndigheternas åtstramningsförsök biter och att risken för överhettning minskat. Regeringen har dock tydliggjort fortsatta kraftfulla investeringar i och utanför landet.

Sedan Deng Xiaoping påbörjade liberaliseringen 1978 har Kinas ekonomi vuxit stadigt. Upp till USA är dock glappet ännu stort: USA´s helårs-BNP var i fjol omkring tre gånger så stort som Kinas och Japans. Ny statistik visar dock på att USA´s återhämtning tappat fart. I grunden finns det stora strukturella utmaningar som landet kommer att brottas med för lång tid framöver.  

Kinas tillväxten förväntas fortsätta att vara robust, samtidigt som inflationsutsikterna förefaller godartade. Den politiska utmaningen blir att kalibrera takten och ordningsföljden för utträde från finanspolitiska stimulansåtgärderna och kreditexpansionen och samtidigt göra ytterligare framsteg i riktning av ökad inhemsk privat konsumtion.

Utmaningar saknas dock inte för landet där ett fortsatt byggande av ett mer effektivt system för socialförsäkringen är en viktig del. Det handlar om ytterligare åtgärder för att förbättra vård, utöka pensionernas täckning, främja arbetskraftens rörlighet och minska företagens sparande.

Den starka BNP-tillväxten har skett på bekostnad av klimat och miljöfrågorna något som i längden kommer att vara ohållbart. 

Priserna på fastigheter har i vissa områden haft en enorm stegring, vilket kan visa sig vara en fastighetsbubbla. Ytterligare åtgärder kan behövas för att ta itu med de grundläggande orsakerna till fastighetsprisernas inflation i form av fastighetsskatt och en bredare utveckling av finansmarknaden. 

En annan gigantisk utmaning är den demografiska, effekterna av 1-barns politiken, vem skall betala de framtida ökade välfärdskraven när andelen äldre hos världens största befolkning kraftigt ökar? 

Vi kan räkna med en fortsatt stabil tillväxt i Kina och mycket talar för att landet kommer fortsätta leda världsekonomins utveckling för ett antal år framöver. Den kraftfulla återhämtningen från ett land med 1.3 miljarder invånare har stora positiva spridningseffekter i världsekonomin.  

Som dragloket från den globala härdsmältan och världens näst största ekonomi, är en fortsatt god tillväxt i Kina viktigt för världsekonomins fortsatta återhämtning.

Vad som gör Kinas utveckling speciellt intressant att studera är att landets tillväxt skett utan demokrati, något som normalt går hand i hand med ekonomiskt välstånd. Hur hållbart detta tillstånd är i längden får dock framtiden utvisa.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Asiens starka återhämtning markerar en avbrott från det förflutna

För första gången är Asiens bidrag till en global återhämtning snabbare än för andra regioner och man kommer att vara en ledande kraft i att omforma den globala ekonomin. Den ekonomiska dominansen som västvärlden har haft de senaste 200 åren är i avtagande och världens ekonomiska tyngdpunkt är på väg österut. Vi kan se att Asiens starka återhämtning markerar en avbrott från det förflutna.

Tillväxten i Asien har återhämtat sig imponerande sedan krisen och produktion har återvänt till nivåer före krisen. Utsikterna är fortsatt goda, trots den senaste tidens turbulens på de internationella finansmarknaderna.

I dagens värld där politik i ett land ofta har långtgående konsekvenser för andra finns dock en asiatisk oro för den inhemska effekterna av många avancerade länder behov att konsolidera sina offentliga finanser. Den omedelbara utmaningen för Asien blir därför att parera de ekonomiska effekterna från andra håll i världsekonomin där Europas´s och USA´s relativt svaga tillväxt kan bli en utmaning och i viss mån dämpa tillväxten i området.

De flesta länder i Asien tyngs inte ner av samma skuldproblem som flera utvecklade ekonomier och beslutsfattarna har därför i allmänhet ett utrymme att agera för att stimulera ländernas utveckling.

En bakgrund till Asiens starka utveckling har varit en effektiv politik, bestående reformer men framförallt ökat regionalt samarbete där man drar lärdomar av varandras tidigare erfarenheter och tillsammans skapar en vision om framtiden.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Europeiska stabilitetsfonden kan få topprating trots att en minoritet av deltagande länders rating är på topp

European Financial Stability Facility (EFSF), Europeiska stabilitetsfonden, väntas av dess chef Klaus Regling få en topprating, trots att flera av länderna som backar upp fonden inte har en AAA-rating.

Fonden, som är temporär, kan komma att bibehållas längre än de planerade 3 åren om alla utlånade pengar inte betalts tillbaka.

EFSF är ett specialföretag antogs av 27 medlemsstater i EU den 9 maj 2010, syftar till att bevara den finansiella stabiliteten i Europa genom att ge ekonomiskt stöd till euroområdet.

För att nå dessa mål kommer man att sälja obligationer , skuldebrev och andra räntebärande instrument på marknaden och använda pengarna tagit upp att bevilja lån upp till högst € 440 miljarder till euroområdets medlemsstater i nöd.

Obligationerna kommer att backas upp av garantier som lämnats av euroområdet medlemsstaterna på ett proportionellt, i enlighet med deras andel av inbetalt kapital i Europeiska centralbanken. EFSF kommer att sälja skulden först efter en begäran om stöd görs av ett land.

Meningen är att EFSF tilldelas ett AAA-rating för sina obligationer, vilket skulle vara berättigade till Europeiska centralbankens refinansieringstransaktioner.

EFSF kan vara till finansiell hjälp för medlemsstaterna i euroområdet, men kan även komma till användning för dess banker i nöd. Huvudkontoret ligger i Luxemburg.

Bildandet av EFSF måste ses som en direkt åtgärd för att stabilisera Europas finansiella läge och trygga ett långsiktig fokus på utveckling istället för kris.

Som jag tidigare skrivit om på bloggen ser vi fortsatt positivt på den europeiska utvecklingen även om vissa risker för fortsatt finansoro, råvarupriser, protektionism och globala obalanser finns med på agendan.

Den europeiska tillväxtens stöd kommer främst av ökad export, låga räntor och åtgärder för att stabilisera finansmarknaderna.

Helt klart är att vi går en spännande tid till mötes.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest i Sverige

Internationella valutafonden (IMF) analyserar Sverige

Nyligen presentade IMF sin analys av Sveriges ekonomiska och finansiella läge. Man noterade att Sverige drabbats hårt av den globala recessionen men berömde myndigheterna för deras aggressiva stabiliseringspolitik. 

En kraftig lättnad i penningpolitiken, stödåtgärder för finanssektorn och betydande lättnader i finanspolitiken anses ha dämpat nedgången i produktion och sysselsättning.   

Vidare menade man att kreditgivningen till hushåll har varit stark och att inhemsk konsumtion höll upp ekonomin, samtidigt som oron över en deflation har minskat.  

IMF ansåg dock att trots en hälsosam återhämtning för tillväxten så är framtiden ändå fortfarande osäker pga problem i Europa och ett starkt exportberoende.  

För att stärka landet långsiktigt framhöll IMF fortsatt behov av finanspolitiska stöd i såväl 2010 års budget som för 2011. Man uppmuntrade även fortsatta ansträngningar för att säkra den finansiella sektorns stabilitet.

De svenska bankerna klarade stresstesterna men IMF menade att risker i sektorn kvarstår, bland annat från bankverksamheten utlandet och från transaktioner i euro samt dollar. 

Lena Bäcker 

Chefekonom 

Kommuninvest i Sverige