Reporäntan oförändrad men räntehöjningarna kommer närmare

Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad på 0,25 procent i februari, men överraskade marknaden med att signalera tidigare höjning, i sommar eller början av hösten. Under dagens möte reviderade Riksbanken sina prognoser med lite större uppjustering av sysselsättningen och lite mindre av BNP. Konjunkturuppgången anses stå på en fastare mark och man går från en krisränta till en penningpolitik för en normal lågkonjunktur. 

Till följd av krisen har Riksbanken sänkt reporäntan till en historiskt låg nivå. Den information som har kommit sedan december tyder på en fortsatt normalisering på de finansiella marknaderna och en något starkare utveckling i ekonomin. Sammantaget innebär det att riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och att konjunkturuppgången därmed vilar på fastare mark. Därför kan penningpolitiken behöva anpassas till mer normala förhållanden något tidigare än vad som antogs i december. Riksbankens direktion bedömer nu att reporäntan kommer att höjas från och med sommaren eller tidig höst. Samtidigt är nu bedömningen att höjningarna på lite längre sikt kan ske mer gradvis och prognosen för räntan på längre sikt har därför justerats ner något.

Aktuell prognos för reporänta. Källa Riksbanken samt Kommuninvest

Marknaden reagerade på revideringen genom att räntorna för korta obligationer steg med 10-15 punkter och kronan handlas nu för första gången på mycket länge under 10.00 kronor mot euron. Vidare väntar sig marknaden en 25-punktershöjning i juli 2010 och en reporänta på 1,25 procent vid årsskiftet.

I tidigare konjunkturrapport har jag påtalat att starkare konjunkturläge nu föreligger som aktualiserar frågan om en räntehöjning från Riksbanken. Låga räntor tillsammans med en expansiv finanspolitik har bidragit till att hushållens konsumtion återhämtat sig snabbt. Samtidigt som företagsutlåningen störtdök under finanskrisen har hela tiden hushållens upplåning fortsatt att öka. Faktum är att i december 2009 ökade utlåningen till hushållen med 9 procent jämfört med året innan. Under samma period minskade företagens upplåning med mer än 5 procent. 

Meningen med den signalerade räntehöjningen är att kyla av ekonomin och hindra inflationen att stiga över Riksbankens mål på 2.0 procents inflation.  I och med stigande räntor ser jag dock en anledning att bevaka utvecklingen och följderna av hushållens kraftiga skuldsättningsgrad samt en ökad risk för ett visst fall av fastighetspriserna i landet.   

Hur påverkas landets kommunsektor av läget? Faktum är att en stor del av de investeringar som lyfter Sverige i återhämtningen kommer från den offentliga sektorn.

Jag ser att den svenska kommunsektorn är bra på att sprida ränterisker men har inte diversifierat sin finansiering på olika löptider och detta medför en ökad risk. Allt för många i sektorn har för kort kapitalbindning där man troligen lockas av den låga räntan.

Vad är då skillnaden? Ränterisk och refinansieringsrisk är de primära finansiella riskerna som låntagare inom den kommunala sektorn möter. Ränterisk är risken för att förändrade räntor negativt påverkar räntekostnaderna.

Refinansieringsrisk är risken för att störningar, osäkerheter och volatilitet på kredit- och kapitalmarknader kan begränsa möjligheterna att refinansiera förfallande skulder. I allmänhet eftersträvas både vad gäller kapital- och ränteförfall en jämn förfallostruktur över tid, där även likviditetspåverkan vid större ränteförfall ska beaktas.

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/

Läs mer om Kommuninvest konjunkturbedömning på:

read more

OECD rapporter visar uppgång och nedgång i konjunkturen

Med förhoppningsvis den värsta ekonomiska krisen på länge bakom oss kan vi konstatera att den ekonomiska världskartan ritats om. Nu stundar hanteringen av morgondagen där strukturella finansiella utmaningar möter oss med globaliseringen och urbaniseringen som starka drivkrafter.

Två intressanta rapporter från OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling är aktuella som ett underlag i ämnet. Den ena visar på att Sveriges konjunkturläge går i positiv riktning, den andra rapporten visar det motsatta. Här följer i korthet rapporterna samt mina kommentarer kring dessa.

 1) OECD:s Välståndsliga visar att Sveriges välstånd faller

OECD ansvarar för den kanske mest kända av alla välståndsmätningar. När utvecklingen i ett land ska bedömas hänvisar man ofta till landets placering i OECD:s s.k. välståndsliga. Denna liga baseras enbart på uppgifter om medlemsländernas ekonomi. Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett grovt mått på ett lands levnadsstandard. Välståndsligan mäter det relativa läget mellan länderna; bruttonationalprodukten kan alltså minska inom OECD, samtidigt som en del länder går framåt i placeringarna.

Från början av 1970-talet till början av 1990-talet hade Sverige en sämre BNP-tillväxt än flertalet industriländer. Det stora raset inträffade i samband med krisåren i början på 1990-talet. Under den djupa konjunkturnedgången 1991-1993 blev detta särskilt påtagligt.  

Den senaste mätningen visar på att Sverige har fallit från en fjärdeplats sedan 1970 till att ligga på en elfteplats i välståndsligan. Relativt sett har svenskarnas inkomster fallit tillbaka. Nu ligger Sverige på endast 7 procent högre än genomsnittet för OECD-länderna. Mot 9 procent högre 2008. Länder som har dragit ifrån är USA, Australien, Österrike och Norge. Mätningen visar att Irland och Island tillhör de länder som kraftigt fallit tillbaka, relativt sett. Men vid sidan om dem är det Sverige tillsammans med Finland som det går sämst för i de 30 medlemsländerna.

2) Territorial Review visar på snabb tillväxttakt i Sverige

För första gången har OECD genomfört en territoriell utvärdering av Sverige om förutsättningarna för regional tillväxt. I rapporten konstaterar OECD att Sverige har en mycket framgångsrik välfärdsmodell och är bland de OECD-länder med högst BNP per capita och snabbast tillväxttakt det senaste decenniet.

Organisationen kommenterar att några av de regionala innovationssystemen i Sverige utgör bästa praxis bland OECD-länderna. Sverige får även beröm för sin förmåga att hitta innovativa och inkluderande samarbetsformer i det regionala tillväxtarbetet, där de regionala varselsamordnarna lyfts fram som ett exempel.

I rapporten rekommenderar OECD att ytterligare stärka den regionala nivån i Sverige när det gäller ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Fler län än Skåne och Västra Götaland bör snabbare kunna forma självstyrelseorgan och staten behöver stödja den utvecklingen. OECD rekommenderar också att de regionala tillväxtstrategierna bör få en starkare roll med tydligt genomförandefokus och med tydligare koppling till tillgängliga medel för det regionala tillväxtarbetet.

OECD menar att utvecklingen av ett diversifierat och hållbar landsbygdsutveckling är en avgörande komponent i en effektiv regional utveckling i Sverige. Även om nästan hela Sverige klassificeras som huvudsakligen landsbygd eller mellanprodukter i OECD regionala typologi är landsbygden Sverige långt ifrån en homogen verklighet. Ett betydande antal landsbygdsområden har faktiskt bättre resultat än det nationella genomsnittet under en tioårsperiod och endast fem landsbygden växer långsammare än genomsnittet bland OECD landsbygdens regioner. Ömsesidiga beroendet mellan städerna och landsbygden ökar och måste ytterligare stärkas för att öka konkurrenskraften för både städer och landsbygden.  

Chefekonomens kommentarer:

En av svårigheterna med att göra jämförelser av det ekonomiska välståndet är det faktum att länderna har olika prisnivåer och valutor. Genom att till exempel beräkna per capita når man därför inte riktigt ända fram. Ett land med hög BNP per capita behöver inte nödvändigtvis vara mer välmående än ett land med lägre BNP per capita, om det samtidigt är mycket dyrare att leva och bo där.

För att kunna göra en rättvisare jämförelse används i OECD:s välståndsliga istället ett mått som vanligen brukar kallas för köpkraftkorrigerad BNP. Detta mått får man fram genom att justera BNP per capita för relativa prisskillnader mellan länderna.

Den nya välståndsligan visar att Sverige ligger på elfte plats men med mindre köpkraft relativt sett. Dock är Sverige fortfarande rikare än de flesta länderna inom OECD. Som vi tidigare konstaterat i konjunkturkommentarer och krönikor har Sverige med sitt omfattande exportberoende varit starkt påverkat av krisen och är det i vissa delar fortfarande, inte minst inom tillverkningsindustrin. Exporten är således en styrka men kan även bli den svaga länken i kriser och konjunkturförändringar för ett litet land i internationella mått mätt.

2009 års siffror i välståndsligan bygger på uppskattningar som inte är statistiskt säkerställda och som senare kan komma att revideras. Men faktum kvarstår att Sverige tappat viss mark relativt sett och detta bör utgöra en tankeställare för ett strategiskt planläggande om hur landet skall lyfta och stärka sig i globala perspektiv.   

I grunden måste vi bära med oss att världens länder gick in med olika förutsättningar i krisen där vissa hade goda stabila förhållande, andra det motsatta.  Ett annat väletablerat mått som visar hur ett lands finansiella situation utvecklas är statsskuld i förhållande till BNP, dvs hur ett lands finansiella situation utvecklas i förhållande till den ekonomiska aktiviteten.

Frågan om världens statsskulder i förhållande till BNP är särskilt intressant att analysera med tanke på de megastora ökningarna av skulder som krisen burit med sig, där olika räddningsaktioner löst av varandra genom extern finansiering på världens kapitalmarknader. Dessa skall inom tid betalas tillbaka och bör ses som finansiella ryggsäckar, vilka i sin tur mycket väl kan både fördröja och försvåra ett lands utveckling.

En aktör som tittat på dessa nyckeltal är ratinginstitutet Moodys. Där kan man se hur statsskulden i förhållande till BNP (%) förändrats mellan åren 2006 till en prognos för 2010. Skälet till att jag valt att genomlysa förändringstakten just dessa år är för att få en nyanserad bild av läget strax före finanskrisens genomslag till det läge länderna befinner sig i när delar av världsekonomin börjar återhämtningen. Resultatet är intressant att studera. Siffrorna visar på att Island har både negativ BNP-utveckling och ökad statsskuld. Ökningstakten är dramatisk med en prognostiserad ökning om 388 procent mellan åren 2006-2010, dock från en tidigare låg nivå. För Irland är motsvarande siffra 230 procent.

Noteras kan att högt upp på listan finns även andra intressanta länder som kraftigt ökat sin statsskuld i förhållande till BNP såsom USA med 51 procent och Australien med 32 procent. Med andra ord länder som lyfts fram med topplaceringar i välståndsligan får en annan placering i detta perspektiv.

På den lägre skalan befinner sig Österrike, Finland och Norge med 18 procent, 27 procent respektive -10 procent i förändringstakt. Med andra ord en låg statsskuld i förhållande till BNP. Värt att notera är att Finland i välståndsligan var en av de stora förlorarna.

Var ligger då Sverige i detta förhållande? Svaret är långt ner på skalan med 5 procent. Med andra ord har vår BNP-tillväxt väl harmoniserat med den statsskuld som vi bär på.  I vår senaste konjunkturbedömning menade vi att Sverige har en god grund för återhämtning, denna mätning påvisar samma förhållande.

Om vi tittar på rapporten Territorial Review, så kan vi konstatera att den väl kan spegla en bild av Sverige där en stark regional utveckling bygger ett lands välstånd. Som Kommungäld och kommunsektorns huvudfinansiär följer vi noga den regionala utvecklingen i Sverige och gör analyser på såväl, lokal, regional som nationell nivå. Vi kan dock se en viss ökad risk på att krisen medfört förstärkningar i den regionala obalansen där de större tillväxtregionerna kan komma att karaktäriseras av en god ekonomisk tillväxt, en positiv befolkningsutveckling och ett diversifierat näringsliv. I de mindre regionerna kan förhållanden bli det motsatta. Vi menar att risken finns att andelen befolkning, sysselsättning och produktion fortsätter att öka i storstadsregionerna och vissa tillväxtorter medan övriga regioner riskerar att minska sina andelar.

Följden av det hela kan bli ett ekonomiskt glapp som leder till skillnader i levnadsvillkor beroende var man bor i landet. I utflyttningskommuner kan det bli svårare att få nya företagsetableringar vilket leder till högre arbetslöshet. I inflyttningskommunerna ökar inkomsterna samtidigt som kraven på service expanderar. Här tillkommer även de utmaningar som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner. Av folkökningen i Sverige 2008 stod invandraröverskottet för 76 % och födelseöverskottet för 24 %. Man kan därav dra slutsatsen att invandringen är en viktig faktor för befolkningsökningen i många av landets kommuner. Vi ser att dessa utmaningar kommer att kräva finansiell effektivitet och krav på nya lösningar där ökad samverkan än en grundläggande faktor.

Sammanfattningsvis: I globaliseringens spår står ländernas ekonomier inför omvälvande förändringar. Sverige har i viss mån tappat i välfärdsligan men står sig väl för en stabil finansiell återhämtning. För att stärka landet inför framtida utmaningar bör den nationella ribban läggas högt för en god ekonomi, ökat sysselsättning, ökad samverkan och stärkt global konkurrenskraft.

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

Läs mer om ”Reporäntan oförändrad men räntehöjningarna kommer närmare – Chefekonomen kommenterar”

read more

Konjunktur – Vårvindar i vinterkylan

Under en längre tid har vi med ljus och lykta försökt att finna övertygande indikatorer om att konjunkturen verkligen har vänt. Nu kan vi se att indikatorerna även börjar bli fakta.

Finanskrisen har ännu en gång öppnat våra ögon för att vår svenska ekonomi är helt integrerad med andra länders. Det som började med en bolånekris i USA, spred sig som ett iskallt täcke över världens ekonomier och slutade med mindre skatteintäkter för landets kommunsektor.

I det internationella perspektivet kan vi reflektera intressanta ekonomiska förskjutningar som en följd av krisen. Jag noterar att Kina nu kört om USA som världens största bilmarknad. Faktum är att i dag svarar BRIC-länderna (Kina, Brasilien, Ryssland och Indien) för 18 % av världens samlade börsvärde. För nio år sedan fanns de i princip inte med på börskartan. Av världens 20 största företag är fem kinesiska och ett brasilianskt. Av världens 5 000 största bolag finns nära 1 000 i BRIC-länderna.

Det är Kina som går starkast ut ur världskrisen och man är nu ikapp Japan i tillväxt. Med denna utveckling kan man påverka hela världsekonomin genom konsumtion, tullar mm. Min bedömning är att vi underskattat den kraft och potential som finns i Kina, men även i de övriga BRIC-länderna. Speciellt tydligt var detta under Köpenhamnsmötet som klart visade på vad som nu händer i världen, USA och Kina, är de stora ekonomiska länderna.

Men även i USA, normalt världens draglok, finns det fakta på en viss stabilisering där antalet varslen har minskat även om landet fortfarande präglas av problem på sin hemmamarknad. Kina å andra sidan är att likna vid en överhettad ekonomi där olika åtstramningar för att dämpa utvecklingen redan har påbörjats. Helt klart är att i krisens spår ritas den ekonomiska världskartan om.  

För Sveriges del ser det ganska ljust ut och vi kan bli ett av de länder som snabbast återhämtar sig i konjunkturen. De indikatorer som tidigare anats kan nu ses med blotta ögat. Exempel på detta är att tusentals varsel tagits tillbaka och där statistik från arbetsförmedlingen visar att andelen uppsägningar landar på i snitt mellan 65 och 70 % av antalet varsel. 

Alltfler företag i landet börjar att nyanställa. Det är främst tjänstesektorn som går starkt fram i konjunkturen. Istället för en peak i arbetslösheten av 12 % talar vi i dag om omkring 9 % – 10 % i arbetslöshet. Min bedömning är att Sverige gick i krisen med en i grunden god ekonomi och står nu även väl rustat för en återhämtning.

Men vi får inte glömma att vi är en liten öppen ekonomi som är beroende av vår omvärld där en inhemsk konsumtion inte ensamt kan stå för en stark och stabil tillväxt. Vi har också framför oss den största avtalsrörelsen på länge, med cirka 3,3 miljoner anställda som skall omförhandlas, en hög arbetslöshet inte minst hos de unga och rysare till valrörelse. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att den svenska konjunkturen fortfarande är svag men blir allt starkare.    

Landets kommunsektor har fått känna av det ekonomiska läget. I grunden måste vi bära med oss att flera kommuner har gått in i den här utmanande perioden med en relativ stark finansiell ställning, andra med det motsatta. Samtliga får dock uppleva vissa påfrestningar när efterfrågan på kommunala tjänster ökar, samtidigt som intäkterna minskar.

När nu konjunkturen vänder så blir det en viss förskjutning innan kommunsektorn kan se effekterna av uppgången. 2010 ser ut att blir ett ganska bra år tack vare de extra riktade statsbidragen men för 2011-2013 blir det tuffare när bidraget inte längre är kvar. Anledningen är en underliggande utmaning med en stigande arbetslöshet, inte minst hos de unga och invandrare är risken att arbetslösheten stannar kvar på höga nivåer.

Mellan 2008 och 2012 beräknas socialbidragen öka med 50 procent – vilket motsvarar 5 miljarder kronor. Många av kommunerna känner redan av ökade socialbidrag och kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Under tredje kvartalet ökade socialbidragen med 19 % i landet. Statistiken över socialbidragen visar dock på skillnader. I 276 kommuner ökade bidragen, medan 13 kommuner har haft minskade utbetalningar under samma period. 

Minskande arbetade timmar ger i sin tur sänkta skatteintäkter där kommunsektorn nödgas till nedskärningar, även om en del av det vi nu ser är demografiskt betingat. En stor del av de investeringar som lyfter Sverige i återhämtningen kommer från den offentliga sektorn.

Jag ser att tuffare villkor för landets kommunsektor kan bidra till att viktiga investeringar skjuts upp i väntan på bättre tider. Detta riskerar att understödja en mer utdragen konjunkturuppgång för landet som helhet. I takt med att konjunkturen vänder uppåt kommer givetvis skatteintäkterna att öka och kostnaderna för arbetslösheten att sjunka vilket gynnar kommunsektorn i en positiv riktning. 

Kan man då säga att allt är frid och fröjd? Helt klart är att viktiga indikatorer blivit fakta. Uppgången märks men grundproblemen kvarstår och måste åtgärdas. Internationellt finns det länder med stora underskott tillsammans med en hög och ökande arbetslöshet, där inte minst Grekland, Portugal, Spanien och Irland är i hetluften för diskussioner. Vi närmar oss tiden för när de enorma offentliga stimulanserna skall dras tillbaka och regleringar på finanssektorn kommer att införas. Just nu rekordkonsumerar vi med extremt låga räntor i en dopad ekonomi.

I takt med att ekonomin vänder ökar även behovet för Riksbanken att höja räntorna och detta kommer att bli myntets andra sida att hantera med ökad risk för ett visst prisfall på bostadsmarknaden.

Även om trenden pekar åt rätt håll så menar jag att konjunkturuppgången kan bli långdragen och det finns fortfarande risker för mindre bakslag på vägen. Faktum är att i slutet av en ekonomisk förändring bygger vi grunden för nästa och beroende på vårt agerande blir det en större eller mindre förändring i vår ekonomi. Vad Sverige nu behöver göra är att bestämma vår position på den nya ekonomiska världskartan.

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

Läs mer om bostadsmarknaden:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/

Läs mer om ”OECD rapporter visar uppgång och nedgång i konjunkturen – Chefekonomen kommenterar”

read more

Miljonprogrammet öppnar nya möjligheter

Vi kan inte låta klimatarbetet stanna upp, tvärtom, det är nu som det verkliga arbetet börjar och vi kan alla bidra. Faktum är att ett stabilt och hållbart samhälle bygger på att vi använder våra resurser mer finansiellt effektivt.

Energianvändningen ökar stadigt och 40 % av Sveriges totala energikonsumtion beräknas gå till bostadssektorn, en infrastruktur som är grundläggande för vårt samhälle och välfärd.

En stor andel av kommunsektorn investeringar utgörs i de kommunala fastighetsbolagen och att bygga och rusta klimatsmart skulle kunna ge betydligt lägre driftkostnader. Följden blir att den svenska kommunsektorns finansiella ställning stärks. 

Vi ser att en av de främsta utmaningarna inom bygg- och bostadsektorn är upprustningen av miljonprogrammet, den vardagliga benämningen på det rekordstora bostadsbyggandet i Sverige under perioden 1965-1975. Fastigheter där närmare 25 procent av landets befolkning bor i.

Målet var att under perioden bygga en miljon bostäder – detta för att lösa den akuta bostadskris som rådde – samt förbättra boendestandarden. Eftersom det under dessa år byggdes dubbelt så mycket som under årtiondena före och efter, finns ett ovanligt stort upprustningsbehov att hantera.

Fastigheterna är upp till 40 år gamla och med nuvarande renoveringstakt skulle det ta ytterliggare 30 år innan miljonprogrammets bostäder är genomgångna. I dag väntar omkring 650 000 lägenheter på nödvändiga renoveringar. Nedanstående bild visar det svenska bostadsbeståndets åldersfördelning:

Tusentals lägenheter. Källa: SCB

Ca 20 % av de kommunala bolagens fastighetsbestånd i miljonprogrammet beräknas ha upprustas, 80 % kvarstår. Det gäller byten av stammar och elsystem, upprustning av kök, tvättstugor, badrum, fönster, fasader, balkonger, ventilation, hissar. En ännu mindre andel uppfyller framtida krav på effektiv energianvändning.  

Upprustningen av miljonprogrammets bostäder manar således till handling men öppnar nya möjligheter. Den borde ses som en naturlig brygga till att koppla ihop finansiell effektivitet med klimat och miljö. 

För vår framtida samhällsutveckling är det angeläget att redan från början försöka bygga så finansiellt effektivt som möjligt och att åtgärder för energieffektivisering vidtas när större ombyggnationer genomförs, detta gäller inte minst i miljonprogrammets bostäder.

Läs mer om kommunala investeringar:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/03/kommuner-och-landsting-stabiliserar-svensk-ekonomi-chefekonomen-kommenterar/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/26/vilken-hand-sitter-med-svarte-petter-i-landets-fastighetsmarknad/

Läs mer om ”Reporäntan oförändrad men räntehöjningarna kommer närmare – Chefekonomen kommenterar”

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/11/reporantan-oforandrad-men-rantehojningarna-kommer-snabbare-hur-paverkas-landets-kommunsektor/

Läs och lyssna på föredrag ”Tuffare tider för kommunerna – tid för nytänkande?”

read more

Media: Tuffare tider för kommunernas ekonomi – Tid för nytänkande?

Torsdagen den 17 december hölls ett ekonomiskt seminarium inom ”Arena för tillväxt” där jag redogjorde för kommunsektorns framtida finansieringsbehov ur olika perspektiv.

Här finner du anförandet, samt en filminspelning av seminariet i sin helhet.

http://www.kommuninvest.se/website1/sv/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=art_art-s1/86&group=art_art_grp-s1/1

read more

Konjunktur – ett ljus i tunneln

Konjunktur – höstproposition för expansiv finanspolitik

Regeringens höstproposition är nu lagd i Riksdagen och måste ses som ett kvitto på den lågkonjunktur vi befinner oss i. Lösningen anses finnas i att föra en expansiv finanspolitik. Totalt satsas 32 miljarder på bland annat ökade bidrag till kommunsektorn, sänkta skatter, företagssatsningar och fler utbildningsplatser. 

Regeringens bedömning av tillväxten och arbetslösheten är något dystrare än prognoserna från såväl Riksbanken som Konjunkturinstitutet men stämmer väl med den bild som Kommuninvest tolkar.

Propositionen är främst en krisbudget men vissa valfrågor kan skönjas. De positiva signaler som lyfts fram från regeringen är att skatteintäkterna inte faller lika kraftigt längre som regeringen trodde i våras. Skatteinkomsterna har överträffat förväntningarna samtidigt som utgifterna blivit lägre än väntat. På inkomstsidan betyder det att staten väntas få in 15 miljarder mer i år än vad regeringen räknade med i våras.

Även för 2010-2012 skruvas intäktsprognosen upp. På utgiftssidan är det främst lägre pensionsutbetalningar och minskade utgifter inom ohälsoområdet som sänker kostnaderna. En relativ styrka i statens finanser ger Sverige råd att genomföra de ofinansierade lättnaderna och utgiftsökningarna trots att de delvis finansieras med skuldsättning. Finansministern räknar dock i budgeten med att staten är tillbaka på överskott igen inom nästa mandatperiod, utan att behöva höja några skatter.

Arbetslösheten stiger snabbt och som utgångsläge i denna budget har vi en arbetslöshet som ökat med 3 % under ett år och en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter med hela 22 %. Regeringen räknar med en topp på 11,6 procent år 2011 för att sedan vända. Det försämrade läget på arbetsmarknaden kommer troligen att leda till att allt fler blir långtidsarbetslösa de närmaste åren.

Som vi tidigare meddelat genomför regeringen en extra kommunsektorsatsning av 10 + 1 (vaccinering svininfluensan) miljarder kronor extra för 2010 utöver de 7 miljarder som utlovades i våras. Det relativt omfattande beloppet ses positivt ifrån vår sida och för regeringen är den en effektiv arbetsstödjande politik i kristider. Hela landets ekonomi befinner sig fortfarande i ett svårt läge där kommunsektorn påverkas med en viss fördröjning.

Ett av de största och farligaste orosmolnen är risken för utanförskapet och en stagnering av arbetslösheten på en fortsatt hög nivå. För att motverka denna effekt gör regeringen nu extra sysselsättning/utbildning/arbetsmarknadssatsningar i budgeten. Redan idag kan vi se problematiken med ökade socialbidragskostnaderna av hela 20 % för kommunsektorn under årets första 6 månader. Dessa frågor kommer, som vi ser det att bli en prioritet för nästa regering att arbeta med.

Tanken bakom regeringens extra medel till kommunsektorn 2010 är att stärka välfärdens kärna och minska varslen. Undersökningar påvisar dock att 225 av 286 kommuner beräknar negativt resultat i år. För landstingen ser det än värre ut med 19 av 21 landsting. Vår bedömning är att många kommuner även med de nya budgetmiljarderna kommer att få några kämpiga år där många varsel redan genomförts och där fortsatta besparingar och höjningar av kommunalskatten kommer att vara aktuella.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest

Konjunktur – efterlängtad miljardsatsning räcker inte

Vi anser anser att regeringens bedömning av tillväxten och arbetslösheten i höstpropositionen är rimlig. Att nya välbehövliga budgetmiljarder tillförs kommunsektorn är positivt. Trots satsningen blir det dock fortsatt tuffa tider. 

Svensk ekonomi befinner sig i ett läge med flera positiva signaler såväl internationellt som nationellt, men kommunsektorn påverkas alltid med fördröjningar. Det är också viktigt att komma ihåg att den kommunala sektorn inte är homogen i sina finansiella förutsättningar, flera kommuner har gått in i den här utmanande perioden med relativt svag ekonomi. Alla får dock uppleva påfrestningar när efterfrågan på kommunala tjänster ökar samtidigt som intäkterna kraftigt minskar.

Tanken bakom regeringens extra medel till kommunsektorn 2010 är att stärka välfärdens kärna och minska varslen. Undersökningar visar dock att 225 av 286 kommuner beräknar negativt resultat i år. För landstingen ser det än värre ut med 19 av 21 landsting.

Vi tror att många kommuner även med de nya budgetmiljarderna kommer att få några kämpiga år och att det finns en risk för att redan genomförda varsel inte återtas och att besparingarna fortsätter, inte minst under 2011 och 2012. I ett flertal kommuner får man nog räkna med höjd kommunalskatt.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest

Konjunktur – troligt med nya pengar till kommunerna

Chefekonom

Möt Kommuninvests chefekonom Lena Bäcker

Det är ett privilegium att få arbeta i den organisation jag under så många år sett som en förebild

Intervju gjord av Göran Tivenius, tidningen Dialog.

Lena Bäcker är en person som kombinerar erfarenhet, utbildning med engagemang. Hon har arbetat i bank och finansvärlden i tjugofem år med främsta ansvar för kommunsektorn.

Under mötet med tidningen Dialog betonar hon styrkan hos en idéburen organisation. Det handlar inte enbart om att låna ut pengar. Det resultat pengarna skapar är lika viktigt.

Dialog: Vad visste du om Kommuninvest innan du fick tjänsten som företagets chefekonom?

Lena Bäcker: Rätt mycket faktiskt. Under min tid på Handelsbanken och på Stadshypotek stötte jag på namnet Kommuninvest. Jag förstod rätt snart att det var en konkurrent att räkna med. När jag senare blev verkställande direktör för kreditgarantiföreningen i Värmland som – precis som Kommuninvest är en ekonomisk förening – såg jag tydligt styrkan i att vara medlemsägd.

Jag kände personligen ett ökat samhällsengagemang. På något sätt ville jag göra mer än att enbart låna ut pengar. Någon har beskrivit konceptet kreditgarantiförening som ”hjärta, hjärna och plånbok” där alla samverkar för regionens framtida utveckling. Det handlar om en näringslivsprocess som kräver långsiktigt engagemang och finansiering för att ge verkan. Att skapa samhällsnytta är viktigt.

En av anledningarna till att Värmland låg långt ner på listan när det gällde företagsamhet var brist på kapital. Här fanns det med andra ord massor att göra!

Dialog: Efter en tid som kommunchef i Säffle fick du ett uppdrag av Statens Bostadskreditnämnd. Berätta!

Lena Bäcker: Det var egentligen två uppdrag rörande bygg- och bostadssektorn i landet. Det första uppdraget var att göra en förstudie i form av en behovs- och intressentanalys för ett nytt finansieringsinstitut med bankgarantier där privata och offentliga aktörer samverkade.

Genom ett enkätutskick till 107 av landets kommuner och en djupanalys av fem svenska kommuner konstaterade jag rätt snart att en avgörande anledning till att det byggs så förhållandevis få bostäder i Sverige är att det saknas kapital. Under utredningen påvisades ett intresse för att medverka till ett nytt institut samtidigt som jag, under våren 2008, fick tydliga signaler om att det ekonomiska konjunkturläget var på väg att försämras. Det hela slutade i att jag fick uppdraget att utreda en modell för ett nytt svenskt garantiinstitut för finansiering av byggande och boende.

Dialog: Och nu har du rollen som chefekonom på Kommuninvest. Hur ser dina arbetsuppgifter ut?

Lena Bäcker: Det var en helt ny tjänst för att stärka vår roll som Kommungäld. En viktig del av mitt arbete är att följa och analysera landets makroekonomiska horisont i allmänhet och kommunsektorn ur ett finansiellt perspektiv i synnerhet. Och att sedan kommunicera detta med omvärlden.

Den första tiden har präglats av en hel del presentationer om Kommuninvest, finanskrisen och hur den påverkar kommunsektorn framtida utmaningar. Ytterligare en arbetsuppgift är att ansvara för de särskilda utredningar som Kommuninvest i vissa lägen genomför hos våra kommuner och landsting. Jag arbetar med utvecklingsfrågor och gör för närvarande en översyn av Kommuninvests kommunanalysmodell.

Utöver kontakter med kommuner och landsting är möten med organisationer som SKL, SABO och SmåKom en viktig del av mitt jobb. Naturligtvis kommunicerar jag även med regeringen och dess departement samt utskotten i riksdagen vars verksamhet påverkar våra medlemmars finansförvaltning. Jag har också huvudansvaret för remissyttranden till regeringen och arbetar för att se till att Kommuninvest är en självklar remissinstans i frågor som berör vårt verksamhetsområde. Syftet är att säkerställa att den svenska kommunsektorn även i framtiden har möjlighet att finansiera sig på ett effektivt sätt.

I min roll ingår också att informera om den kommunala sektorn utifrån ett finansiellt perspektiv till olika intressenter t.ex. internationella ratinginstitut, som har en stor betydelse för vår möjlighet att förmedla finansiering till våra låntagare.

Mycket av mitt arbete kommer att handla om att utveckla och odla relationer. Här är det viktigt att förstå att relationer måste underhållas hela tiden.

Dialog: Efter att ha arbetat som utredare i regeringens expertorgan inom området bostadsbyggande och finansiering,  vilka utmaningar tycker du att svenska kommuner står inför?

Lena Bäcker: Uppgiften att rusta upp miljonprogrammets bostäder kan närmast beskrivas som en tickande bomb. Hela 80 procent av allmännyttans bostäder beräknas ha ett renoveringsbehov. En bedömning av kostnaderna för den upprustning Sveriges kommuner har framför sig pekar på 105 miljarder kronor över en tioårsperiod. Renoveras inte dessa fastigheter är alternativet i många fall rivning, vilket innebär en gigantisk kapitalförstöring.

Dialog: Hur ska du rent praktiskt arbeta med omvärldsanalyser?

Lena Bäcker: Lite förenklat handlar det om fyra steg: spana, systematisera, analysera och kommunicera. När det gäller att hämta in information tror jag att en sak är viktig. Det handlar inte bara om att sitta vid sitt skrivbord och läsa rapporter. Det är minst lika viktigt att böja sig ned och lyssna med örat mot marken. En bra modell ska förena teori och verklighet. Och smälta samman helhet med detaljer.

Att omvärldsspana är bland det roligaste jag vet. Här är det viktigt att bevaka alla de nya medierna. En helt ny generation beslutsfattare är på väg. Deras medieanvändning är helt annorlunda än tidigare generationers.

Dialog: Kommuninvest är en idéburen organisation. Hur viktig är grundförutsättningen – att ägas och styras av sina medlemmar – för dig? 

Lena Bäcker: Den är mycket viktig. Idén ska förvaltas med stolthet och omsorg. Det är ett privilegium att få arbeta i den organisation jag under så många år sett som en förebild.

Lena Bäcker i backspegeln

Hon ha en gedigen bakgrund från Handelsbanken och Stadshypotek där hon arbetade i 15 år, bland annat med marknadsföring, strategiska analyser och riskhantering. 2003 blev hon vd i Värmlands Kreditgarantiförening. Visionen för verksamheten var att stärka och öka företagandet i länet genom att tillhandahålla kreditgarantier, affärsutveckling och nätverk. När hon efter fyra år bytte jobb var Värmlandsföreningen en av landets starkast växande Kreditgarantiföreningar. Efter en tid som kommunchef i Säffle kommun fick hon ett utredningsuppdrag av Statens Bostadskreditnämnd – som är regeringens expertorgan för byggande och boende.

Under 2008 utredde Lena Bäcker den svenska bygg- och bostadssektorn. Målet med uppdraget har varit att den nya finansiären skall öka byggande och därmed främja den regionala och nationella attraktiviteten och konkurrenskraften i landet. Den sista november 2010 lämnade Lena Bäcker in rapport på sitt tredje uppdrag i regeringens expertorgan Statens Bostadskreditnämnd.

Nyligen fick Lena Bäcker ett uppdrag från Tillväxtanalys - myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, att analysera det svenska bostadsfinansieringssystemet ur ett tillväxtperspektiv. Analysen kommer att ligga som en delrapport till det Nordiska Ministerrådet.  

Sedan januari 2008 är Lena Bäcker på ideell bas engagerad i den internationella organisationen Hand in Hand med verksamhet av demokrati och mikrokrediter i Indien, Afghanistan och Sydafrika. Sedan flera år tillbaka är Lena Bäcker ledamot i olika bolagsstyrelser. 

Kort om Lena Bäcker

Utbildning: Fil.kand i ekonomi och juridik samt Fastighetsmäklarexamen.

Ålder: Född 1967.
Familj: Make och två barn.
Bor: Villa i Karlstad.
Titel: Chefekonom. 
Valspråk: Problem är till för att lösas (Jag är en obotlig optimist.)
Senast lästa bok: Barack Obamas memoarer ”Min far hade en dröm”.
Favoritmusik: Jag är allyssnare och gillar den flesta sortens musik.
Styrka: Ser helheter, positiv, engagerad.
Svaghet: Talar ibland lite för fort. Är väl för ivrig.
Gillar: Att resa. Australien är en favorit.
Ogillar: När människor eller djur far illa.
På fritiden: Umgås med familjen, tränar eller läser.
Om framtiden: Har en spännande tid framför mig på Kommuninvest.
Okänd egenskap: Har tävlat i längdskidåkning.

För att läsa mer om Kommuninvests Chefekonom Lena Bäcker:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2011/02/19/lena-backer-har-fatt-uppdrag-att-analysera-det-svenska-bostadsfinansieringssystemet-ur-ett-tillvaxtperspektiv/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/

http://www.kommuninvest.se/blogg/category/svenska/