Välfärden i fokus

Nyss hemkommen från världens ekonomiska gigant Kina, går mina tankar till framtiden och hur den kan komma att se ut för våra barn och barnbarn. På något sätt känns ett besök i landet som att möta välfärden både historiskt och i framtiden på en och samma gång.

Etablerade ekonomier som hittills agerat som draglok i uppgång och stabilisator i nedgång visade sig i krisens spår stå på en mycket instabil grund. Det rationella Wall Street var långt mer riskabelt än Shanghai och den stabila eurozonen visade sig innehålla stora dolda underskott.

På ett år minskade världens finansiella tillgångar med 400 miljarder kronor. Den ekonomiska historien kan delas upp i världen före och efter finanskrisen.

Globalt kan vi se att återhämtningen i världsekonomin fortsätter. Handeln mellan länder ökar och det gynnar svensk export och svenska investeringar. Hushållen har blivit allt mer optimistiska och konsumtionen stiger.

Regleringar påverkar

Den osäkra statsfinansiella situationen i omvärlden medför samtidigt att många länder behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar för att komma till rätta med sina budgetunderskott. Dessa åtstramningar väntas dämpa BNPtillväxten i euroområdet, vilket även håller tillbaka utvecklingen av BNP och inflation i Sverige, på längre sikt. Räntan kommer troligen inte att behöva höjas lika mycket och snabbt som i tidigare bedömningar. Högaktuella frågor för landets låntagare är hur införandet av de nya Basel 3-reglerna kommer att påverka finansieringsvillkoren.

Ljusare prognoser kommer också att gynna den svenska kommunsektorn där drygt 90 procent beräknas redovisa ett positivt resultat före extraordinära poster för 2010.

För att skapa en långsiktig finansiell stabilitet inom Europa lämnade EUkommissionen nyligen förslag på en förbättrad ekonomiskpolitisk samordning. Samtliga delar ligger i linje med de diskussioner som vi nyligen höll mellan European Association of Public Banks (EAPB), Chief Economist Network och EU-kommissionen i Varna, Bulgarien. Fokus ligger på att stärka budgetdisciplinen samt direkta åtgärder för finansiering av den framtida välfärden.

Som en följd av den inhemska krisen stöps nu den grekiska ekonomin och statsapparaten om på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig. Ett inslag är en omfattande kommunreform om det lokala självstyret som ska genomföras i samband med de kommunala valen i november.

Välfärdens finansiering

I Sverige är den så kallade Borgkommissionen klar med sin rapport om välfärdens framtida finansiering. Huvudbudskapet är att detta är ett mångfacetterat problem som partierna måste ta tag i för att gemensamt hitta en lösning. Problematiken om finansieringen av framtidens välfärd är sedan länge välkänd och rapporten innehöll inga överraskningar men väcker ändå tankar. Sverige är givetvis inte på något sätt ensam om dessa välfärdens utmaningar. I Europa är frågan högaktuell där många av länderna har allt färre unga invånare som skall finansiera en kraftigt ökad andel äldre befolkning. Exitstrategier och eurozonkrisen handlar alltså inte bara om statsskulder utan om vår framtid och välfärd.

Även Kommuninvests första aktiva deltagande i årets Almedalsvecka i Visby gick under temat välfärd. Den offentliga sektorn och välfärden var en het fråga i partiledartalen och tydligt framträder bilden av att stark svensk ekonomi kommer att leda till extra satsningar oavsett vilket block som vinner valet i september.

Arbetslöshet en knäckfråga

Arbetslösheten kommer att bli årets valfråga. Den svenska ekonomin står stark men fortfarande har vi en mycket hög arbetslöshet. En fjärdedel av landets elever går ut nian utan fullständiga betyg och vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.

Två tredjedelar av 40-talisterna har redan lämnat arbetsmarknaden, fler väljer att jobba längre och av de 400 000 som är kvar i arbetslivet avser inte alla arbetsgivarna att ersätta med ungdomar eller annan arbetskraft. Man kommer istället att rationalisera sina verksamheter.

Den ekonomiska kostnaden för en hög ungdomsarbetslöshet innebär lägre skatteintäkter och ökade kostnader. I längden bidrar det till allvarliga strukturella  utmaningar som lägre tillväxt och sämre global konkurrenskraft.

Ofta talas det om den offentliga sektorn och dess många anställda. Intressant att studera är att hela den jobbtillväxt som skett mellan 2005 och 2010 har kommit från den privata sektorn. Ser man till de offentligt anställda har dessa minskat med omkring 25 000 personer mellan maj 2005 och maj 2010.

Minskningen förklaras uteslutande av ett minskat antal kommunalt anställda (dit även landstingen räknas i statistiken). Inom staten har antalet sysselsatta ökat något under perioden. Nedgången av kommunalt anställda ska dock tolkas med ett visst mått av försiktighet eftersom anställda inom kommunalt ägda aktiebolag räknas till privat sektor i statistiken.

Hur kan framtiden te sig?

Vi ser fortsatt positivt på utvecklingen där en global BNP-nedgång eller dubbeldipp inte är huvudscenariot. Vissa länder står inför enorma finansiella utmaningar och andra går starkt fram i konjunkturuppgången. Asien, Australien, Latinamerika och Afrika leder uppgången medan USA och Europa fortfarande har rejäla strukturella utmaningar att möta. På Chefekonomens blogg läggs hela tiden ut analyser i dessa och andra aktuella frågor.

Lena Bäcker

Chefekonom

Krönika Dialog 2-10: Moln över Grekland

Krisen i Grekland sänder chockvågor genom världen och jag får många frågor om hur Sverige påverkas. Från tidigare kriser vet vi att finansiell oro kan slå hårt mot oss. Bedömningen är att blir krisen kortvarig och inte sprider sig till andra högt skuldsatta länder, riskeras inga större realekonomiska följder men vid en långvarig kris gäller det motsatta.

I Grekland ser vi exempel på ökad refinansieringsrisk med enorma lånebelopp som ska omsättas och en marknad som har varit tveksam till att ställa upp med nya krediter när gamla löper ut.

Vi har sett det förut. Från en dag till en annan kan synen på risk drastiskt ändras och medverka till kreditoro, likviditetsbrist och kapitalbrist i det finansiella systemet.

Liten tuva…

Det visar sig att ett litet land i Europa med 2.5 procent av EU:s BNP kan utlösa en statsfinansiell kris. Läget är fortfarande allvarligt även om den akuta likviditetskrisen är avvärjd men solvensrisken finns kvar.

Krisen har även öppnat för intressanta diskussioner om vår framtid och min förhoppning är att den blir en viktig drivkraft för att stärka det framtida EU-bygget. Greklandskrisen handlar egentligen inte om Grekland utan hur Europas länder kan minska sina statsskulder samtidigt som ny tillväxt skapas.

Globalt kan vi se en bredare konjunkturåterhämtning som sker olika snabbt i världen. Det är Asien, med världens megaländer Kina och Indien som är loket i återhämtningen. I de gamla industriländerna går tillväxten fortfarande trögt medan USA:s ekonomi växer fortare än både Europas och Japans. I vår egen närhet, Norden, går återhämtningen bra.

Långsamt uppåt

Den svenska ekonomin vänder uppåt även om vägen är både lång och guppig. Det finns en hel del positiva signaler och prognoser från EU-kommissionen visar att Sverige har en av de starkaste offentliga finanserna i hela EU.

När konjunkturen vänder kan vi räkna med att kommunsektorn följer med men med viss fördröjningseffekt. 2010 ser ut att bli ett ganska bra år tack vare de extra riktade statsbidragen, så även 2011. Givetvis under förutsättning att konjunkturåterhämtningen är fortsatt stabil.

Vårpropositionen 2010 var en försiktig budget för att vara ett valår, inte minst för kommunsektorns räkning. Min bedömning är att vi kommer få fler löften som direkt berör sektorn när valet närmar sig och konjunkturläget är stärkt. I första hand kommer det att handla om välfärdens kärna med skola och omsorg i fokus.

Infrastruktursatsning

Nyligen presenterade regeringen en satsning på infrastrukturen om 482 miljarder kronor. Totalt handlar det om 417 miljarder kronor statlig finansiering och 65 miljarder kronor som finansieras genom trängselskatter, vägavgifter, EU-medel samt kommunala bidrag.

Finansiering i samverkan såsom medfinansiering och olika typer av OPS-lösningar/PPP (Offentlig-Privat Samverkan/Private-Public Partnership) är något som är relativt vanligt i flera andra länder och diskuteras alltmer i det svenska samhället. Som Kommungäld tittar vi närmare på hur dessa frågor och finansieringslösningar påverkar landets kommunsektor ur ett finansiellt perspektiv.

Ökad lokalisering

Vårt land blir alltmer globaliserat vilket inte minst finanskrisen och Greklandskrisen lär oss. Själv har jag nyligen trätt in som svensk medlem i ”Chief Economists Network of the European Association of Public Banks (EAPB)”.

Jag ser medlemskapet som en del i att stärka Kommungälden i omvärlden och att Sverige är representerat i ett europeiskt forum där viktiga ekonomiska och finansiella frågor om vår framtid diskuteras.

Lena Bäcker

Chefekonom
Kommuninvest i Sverige

För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/28/bnp-raket-skjuter-for-rantehojning-i-juli/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/

Krönika Dialog 1-10: Förändringens vindar blåser i världen

Nya begrepp beskriver världskartan

Kommunsektorns investeringar påverkar uppgången

Två olika roller med fokus på finansiering

Möt Kommuninvest i olika sammanhang

Ny blogg

Lena Bäcker
Chefekonom

Krönika Dialog 4 -09: Kommunsektorns finansiella utmaningar i dag och i morgon

Det var inte en fråga om när, utan vem. Svaret blev Australien. I backspegeln kan vi med viss tillförsikt konstatera att den internationella krispolitiken har gett god effekt i form av ökad stabilitet i världsekonomin. Som första land i G-20-gruppen, höjde australiska centralbanken nyligen räntan, från 3 till 3,25 procent och med det började en framtidstro i världsekonomin att spira. Kina och Indien leder återhämtningen med tillväxttakter på 8,5 respektive 5,4 procent redan i år. Den sker samtidigt som USA:s ekonomi väntas krympa med 2,7 procent och eurozonens med 4,2. Uppgången blir med andra ord ojämnt spridd. Den stora frågan är hur världens centralbankers gigantiska stimulanser ska kunna tas tillbaka utan bakslag i ekonomin. Faktum är att vi lever i en dopad värld som snart måste stå på egna ben och osäkerhet råder hur detta skall lyckas. För att få en mer varaktig återhämtning krävs ökad efterfrågan med stigande konsumtion hos hushållen och ökade investeringar hos företagen.

Återhämtningen dröjer för den svenska kommunsektorn

Även i Sverige ser vi en viss återhämtning i tillväxten men för kommunsektorn dröjer det dock innan man kan ta nytta av denna. Anledningen är ett underliggande problem med stigande arbetslöshet och risk för att denna stannar kvar på höga nivåer. Många kommuner känner av skenande socialbidrag och kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mellan 2008 och 2012 beräknas socialbidragen öka med 50 procent – vilket motsvarar 5 miljarder kronor. Minskade arbetade timmar ger i sin tur sänkta skatteintäkter till sektorns verksamheter. Nya effektiviseringar och rationaliseringar kommer att bli aktuella för en del inom sektorn. Diskussioner om skattehöjningar kan heller inte uteslutas. Vår uppfattning är att de extra miljarder som tillförs via höstpropositionen lindrar 2010, men botar inte sektorns finansiella utmaningar, varken på kort eller lång sikt.

Dagens nyfödda kommer att bli 100 år gamla

I morgondagens kommunsektor ser vi betydligt större utmaningar än de vi brottas med just nu. Trots kunskap om hur en åldrande befolkning påverkar de offentliga finanserna förs få diskussioner om hur den framtida välfärden skall finansieras. Nyligen presenterades en rapport som visar att de barn som föds i dag kan komma att bli minst 100 år gamla. Men de får inte bara ett längre liv. Många fler riskerar att bli dementa. Och dessutom kan pensionsåldern komma att höjas med uppemot tio år eftersom skatteintäkterna annars inte kommer att räcka till för att leverera välfärd.

Faktorer som ökade krav, demografisk, medicinsk- och teknisk utveckling gör att gapet mellan efterfrågan och utbud hela tiden ökar. Vår omvärld förändras i allt snabbare takt och framtidens ledord går mot ”ökad samhällsnytta till lägre kostnad”. Här tillkommer även de problem som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner. För att möta dessa gigantiska utmaningar behövs en livskraftig kommunsektor som hela tiden söker finansiell effektivitet. Vi ser det som viktigt att uppmärksamma dessa utmaningar innan de växer till kriser.

Framtiden är redan här

Vi menar att tiden är mogen att flytta uppmärksamheten från de akuta ekonomiska problemen till de mer långtgående strukturella utmaningarna.

Som Kommungäld har vi god överblick över kommunsektorns låneskuld. Vår prognos är att skulden kommer att vara oförändrad de närmsta åren på ca 360 miljarder. Men det finns en skuld som inte behandlas som de andra – de upparbetade pensionsskulderna. Bakgrunden till dessa är tre decenniers kraftiga expansion av antalet anställda med totalt 800 000 personer.  Det rör sig om 380 miljarder och utbetalningarna når sin kulmen under åren 2015–2020. Vi är med andra ord snart där.

I dag ligger majoriteten av den gamla pensionsskulden inom linjen i kommunernas balansräkning. Detta är enligt de gällande redovisningsreglerna. Men om det finns särbehandlingar av låneskulder kommer inte full effektivitet att uppnås. Andra syften och mål kan nås men inte finansiell effektivitet. Man kan ställa sig frågan varför denna låneskuld hanteras annorlunda än andra skulder i kommunens balansräkning?

Kommuninvest delar Sveriges Kommunalekonomer och SKL:s syn på att pensionsskulden bör bokföras som den skuld den är och därmed ge en helhetssyn med möjligheter till effektivitet och inte minst en rättvisare bild av den verkliga ekonomiska situationen i verksamheten. Och det gör verkligen skillnad. Även om man kan tycka att soliditet i sig inte är ett rättvist begrepp för kommunsektorn är förändringar från ett år till ett annat intressant att studera. Med pensionsskulden inräknat skulle den verkliga soliditeten inom landstingen i snitt visa på –76 procent och inom kommunerna på +6 procent för 2008.

Utmaningarna har aldrig varit större

För att möta morgondagen ser vi ett behov av nya lösningar. Den främsta är att fler arbetar. Men det räcker inte. Ytterligare en åtgärd för att möta ökad efterfrågan av välfärdstjänster kan vara höjningar av kommunal- och landstingsskatten. Denna åtgärd är som bekant inte en fråga som förenar de partipolitiska blocken.

Vi ser att fler lösningar måste lyftas fram, där omprioriteringar av välfärdstjänster och transfereringar kan vara en pusselbit. Andra insatser är en ny översyn i kommunallagen för en tydligare utformning beträffande ekonomisk hushållning med budget i balans och hantering av den växande pensionsskulden. Kommunsektorns intäkter har en tendens att öka i högkonjunktur, och minska i lågkonjunktur. Risken är stor att sektorn bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna genom att anställa fler i goda tider och säga upp medarbetare i sämre tider.

Diskussionerna kring dessa frågor har redan startat. SKL:s tolkning av balanskravet är ett intressant förslag att titta vidare på. Det skall också bli intressant att följa höstpropositionens förslag på en kommunstabilitetsfond. Att slopa balanskravet är inte realistiskt. Tvärtom kommer kravet på balans att vara en grundförutsättning kopplad till det faktum att en åldrande befolknings behov kraftigt ökar efterfrågan på vård och omsorg. Den ekonomiska balansen måste vara sund.

Vi ser även ett behov av nya samarbetsstrukturer. Till exempel kommunalförbund med nya inriktningar, uppdragsförsäljningar och kommunsammanslagningar. Kommunalförbunden och uppdragsförsäljningarna kan bli den första plattformen för att uppnå finansiell effektivitet. Kommunsammanslagningar den andra.

Samverkansformerna innebär inte att det kommer in några nya pengar i systemet, men stordriftsfördelar möjliggör på sikt vissa besparingar genom att verksamheten blir effektivare.

Goda exempel på effektiva samarbetsstrukturer finns redan i dag och fler skulle kunna uppmuntras. Det kan handla om minskade overheadkostnader, att uppnå en bärkraft för specialister med olika uppdrag samt sammanslagningar till större enheter. Vi ser att i morgondagens kommunsektor kommer det att förutsättas att man går utanför sina gränser för ökad samverkan mellan landsting, kommuner och regionala aktörer.

Vi menar att tiden är inne för att agera. I de övriga nordiska länderna pågår redan arbetet med att rusta den offentliga sektorn inför framtidens utmaningar – en morgondag vi är helt medvetna om ska komma. Kommunstrukturen har ändrats i både Danmark och Finland. I Norge har sjukvården fått statlig huvudman och bolagiserats. Erfarenheterna är intressanta att analysera även för oss svenskar.

Konjunkturförändringar är något vi helt enkelt får leva med. Morgondagens livskraftiga organisation blir den som lär av historien, lever i nuet och kan se in i framtiden …

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest

Krönika Dialog 3 -09: När vänder det för kommunsektorn?

Den senaste tiden har ropen skallat – nu har det vänt! Obama skådar ”gröna skott” i den amerikanska ekonomin. Vi kan se att för Tyskland, Frankrike och Kina visar vissa indikatorer på att ekonomin håller på att vända. Även på hemmaplan skådas en smula ljusare epok. Finansminister Anders Borg ser inte längre några monster i statsfinanserna, den svenska aktiebörsen har hittills i år stigit med nästan 40 procent, kronan har stärkts och kreditåtstramningen har lättats.

Högsta möjliga kreditrating för Kommuninvest

Positiva signaler är även att Kommuninvest fortsatt har erhållit högsta möjliga kreditrating av Standard & Poor´s. Man skulle kunna säga att detta är ett signum för den samhällsnyttiga kommungälden och ett gott betyg för den svenska kommunsektorn. Ratingen innebär ett säkerställande för att finansiera sig på ett effektivt sätt och till bästa möjliga villkor. Som en följd stärks sektorns ekonomiska ställning.

Kommunsektorn är inte homogen

När vi talar om Sveriges ekonomi på kommunal- och landstingsnivå är det viktigt att konstatera att sektorn inte är homogen. Men det som förenar den är sektorns paradox – den har ingen lågkonjunktur i sina verksamheter. Det föds fler barn, vilket ställer krav på utbyggnad av barnomsorgen. Eleverna ska även i sämre tider ha en bra skola. Äldre och funktionshind-rande har inte mindre behov av omsorg under en lågkonjunktur. Landstingen i sin tur ställs akut inför massvaccinering för svininfluensan av hela landets befolkning. Till detta ändamål har nu Regeringen tillskjutit en extra välbehövd miljard för att täcka omkring hälften av landstingens vaccinationskostnader. Resterande kostnad  blir dock ekonomisk kännbar samtidigt som det pågår en debatt om välfärdens framtida finansiering. Kort sagt: kommunsektorn förväntas leverera minst samma välfärd trots kraftigt försämrade skatteintäkter. Ett glädjeämne i sammanhanget är att en ny skatteprognos visar på något positivare siffror.

En av de svåraste kriserna någonsin

Många kommuner försöker finna olika lösningar i form av besparingar och rationaliseringar. Till exempel att kraftigt minska antalet anställda, slå ihop nämnder, utöka samarbete över gränserna samt höja skatten. Men räcker detta? Vi befinner oss i en av de svåraste kriserna i mannaminne och vi möts av rejäla utmaningar i form av många varsel, företagsnedläggningar och konkurser. Arbetslösheten och socialbidragen kommer att öka med risker för utanförskap och fortsatt hög arbetslöshet. Inte minst oroväckande är situationen för våra unga.

Kommunsektorns villkor får allt större uppmärksamhet

Mitt uppe i allt detta har valrörelsen börjat och kommunsektorns ekonomiska läge har hamnat i fokus. Budgivningen från de olika partierna har börjat. Detta samtidigt som aktörer som Timbro och Svenskt Näringsliv menar att vissa kommuner gör helt fel satsningar och är slösaktiga.

Min bedömning är att det kommer mer pengar från regeringen i höstpropositionen, men att det rör sig om ett tillfälligt stöd för att stärka kärnverksamheterna. Det finns mycket som tyder på att kommunsektorns ekonomiska läge blir en viktig valfråga 2010. Inte minst med tanke på att sektorn faktiskt omfattar 25 procent av landets anställda och är en mycket viktig samhällsfunktion som rör allas vardag och välfärd.

Almedalen viktig mötesplats – även för Kommuninvest

Årets besök i Almedalen var omvälvande och intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter. Så här i efterhand inser man att nätverk, mingel och omvärldsspaning är den största behållningen av Almedalen där Kommuninvest kommer att vara en aktiv aktör redan nästa år.

Miljonprogrammets skugga manar till handling

En intressant fråga som togs upp i Almedalen är upprustningen av miljonprogrammets bostäder. Här ser vi att det finns möjligheter att stärka kommunsektorns finansiella ställning genom att koppla ihop ekonomi med klimat och miljö. Så mycket som 40 procent av landets totala energianvändning går till bostadssektorn. Att bygga klimatsmart skulle ge betydligt lägre driftkostnader. Även regeringen har uppmärksammat klimat-smart byggande och satsar nu 5,5 miljoner kronor på det treåriga projektet Trästad 2012. Projektet syftar till att sprida kunskap om ett modernt industriellt och klimatanpassat träbyggande i Sverige. Det är mycket viktigt att koppla ihop dessa investeringar med de energibesparingar som kan göras. Det är fastighetsägarna som kommer att ta hem vinsten och det gäller därför att de också svarar för finansieringen. Men vi får inte heller glömma att upprustningen av Miljonprogrammets bostäder även handlar om social och ekonomisk sanering. Många av dessa bostadsområden är nedgångna, vilket kommer att stå kommunerna dyrt i form av social oro om inte finansieringen kan lösas.

Viktigt att ta ansvar i ett helhetsperspektiv

Ända sedan Lehman Brotherskraschen söker vi hela tiden signaler när ekonomin vänder. Men de viktiga frågorna är egentligen hur återhämtningen ser ut och vad vi kan göra för att befrämja den.

Vi kan se en del tecken på stabilisering i ekonomin men att redan tala om en återhämtning, är att idealisera verkligheten. Den lina vi balanserar på är slak och risken för fall finns. När sedan återhämtningens tid väl är inne kan den bli både trög och långvarig. Dessa faktorer påverkar hela sektorns finansiella ställning. När det vänder för sektorn kan ingen säga, men vad vi vet är att omvärldsspaning med möjligheter att finna nya arbetssätt kommer att blir en allt viktigare faktor för framtidens välfärdsorganisationer.

Det är angeläget att betona att siffror och statistik inte är tillräckliga när framtiden ska bedömas och planeras. Till analysen hör också de vanliga människornas bild av vardagen och morgondagen. Deras situation går knappast att avläsa i någon indexmodell. Det är viktigt att använda sunt förnuft och förstå att välfärdsbegreppet har många fler dimensioner än de som redovisas av finansanalytikerna. Här träder Kommuninvest fram som en aktör med andra uppdragsgivare än de traditionella bankerna har. Våra uppdragsgivare är ytterst invånarna i Sveriges kommuner och landsting. Det är för deras skull vi finns till.

Som landets största kreditgivare till kommunsektorn bjuder vi in till Kommuninvests finansseminarier som genomförs under september på sex orter runt om i landet. Vi tittar på vad som händer på räntemarknaden inom riskhantering och hur landets mest betydelsefulla chefekonomer ser på läget och framtiden.

Jag ser fram mot att träffas på något av seminarierna!

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest

Krönika Dialog 2 -09: Global härdsmälta med möjligheter

Jag skulle vilja ta dig med på en tidsresa till ett land med välstånd. Resan går till en tid där optimism och risktagande spred sig i en överhettad ekonomi.

Det skulle kunna ha varit USA, men det som jag beskriver är 1990-talets kris i Sverige som kommunsektorn klev ganska sent in i men även sen ur. Många är vi som minns. Fler som ställer sig frågande, varför lär vi oss aldrig av historien? Lärdomar visar att man inte prövade riskerna.

I dag är inte problematiken densamma. Vi befinner oss i en härdsmälta från USA där Sverige drabbas extra hårt på grund av vårt stora exportberoende.

Efter ett antal goda år visar nu prognoserna på en rekordsnabb nedgång i den ekonomiska tillväxten. Vi förväntar oss betydligt tuffare tider, präglade av nya utmaningar och förändringar i den svenska kommunsektorn. I många lägen kan det bli svårt att – trots kostnadsbesparingar – hålla en ekonomi i balans. I vissa fall kan det bli aktuellt med höjning av kommunal- eller landstingsskatten. I somliga delar av landet ser man möjligheter att stärka sin position genom kommunalförbund eller kommunsammanslagningar. Detta trots regeringens extra satsning av statsbidragen med 17 miljarder över en treårsperiod. Några inom sektorn kommer att ha ett överskott och kan eventuellt bli aktuella för regeringens översyn av balanskravet. Trots tuffa tider får vi inte glömma att vi bär med oss en ryggsäck i form av pensionsskulden. En problematik som faktiskt är en realitet för dagen och inte enbart en framtidsfråga.

Hur kan man då dra vinning av det ekonomiska läget? I många av landets kommuner är byggande och boende en av de viktigaste tillväxtfaktorerna. Nu har vi ett gyllene tillfälle till investeringar med bland annat låga räntor och lägre byggkostnader än tidigare.

Även regeringen har satt bostadsfrågan på agendan. Genom en satsning på hållbara städer möjliggörs ett ekonomiskt stöd för att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt på sammanlagt 340 miljoner kronor för åren 2009–2010.

Något som kan bli en positiv faktor är den översyn av det omstridda skatteutjämningssystemet som ska redovisas senast 30 april 2011.

Kommuninvest följer aktivt dessa och andra frågor för att utveckla den Kommungäld som vi utgör. Vi söker också nya vägar och möjligheter till samarbeten med andra aktörer i sektorn, till exempel SKL, SmåKom, SABO och inte minst Regeringen och Riksdagen. Vi har kommit en bit på väg men det finns hos oss som hos andra, potential att bli än bättre.

När konjunkturen kommer att vända är det ingen som säkert vet. Vissa positiva signaler kan skönjas och farten i nedgången har mattats av. Men vi bedömer att det fortfarande är en bit kvar. När den sedan vänder upp kan det även finnas risker för rekyler i ekonomin.

Vad vi vet är att vi befinner oss i en unik situation i världsekonomin som vi inte har några referenser till. Vi har en global kris med starka lokala effekter där vi påverkas oavsett om vi vill eller inte. Nu måste vi konstatera faktum, lära, och se framåt. Genom god kännedom om vår omvärld kan vi vända svagheter och hot till styrkor och möjligheter. Det vi kan lära av det som hänt är att många finansiella kriser har sin upprinnelse i politiska beslut och att svenska kommuner och landsting måste bli bättre på att utveckla en risksyn med omvärldsspaning.

Som en följd av kriser ritas alltid kartor om. Av historien kan vi lära att kris också banar väg för förnyelse och utveckling.

Lena Bäcker

Chefekonom

Kommuninvest

Möt Kommuninvests chefekonom Lena Bäcker

Det är ett privilegium att få arbeta i den organisation jag under så många år sett som en förebild

Intervju gjord av Göran Tivenius, tidningen Dialog.

Lena Bäcker är en person som kombinerar erfarenhet, utbildning med engagemang. Hon har arbetat i bank och finansvärlden i tjugofem år med främsta ansvar för kommunsektorn.

Under mötet med tidningen Dialog betonar hon styrkan hos en idéburen organisation. Det handlar inte enbart om att låna ut pengar. Det resultat pengarna skapar är lika viktigt.

Dialog: Vad visste du om Kommuninvest innan du fick tjänsten som företagets chefekonom?

Lena Bäcker: Rätt mycket faktiskt. Under min tid på Handelsbanken och på Stadshypotek stötte jag på namnet Kommuninvest. Jag förstod rätt snart att det var en konkurrent att räkna med. När jag senare blev verkställande direktör för kreditgarantiföreningen i Värmland som – precis som Kommuninvest är en ekonomisk förening – såg jag tydligt styrkan i att vara medlemsägd.

Jag kände personligen ett ökat samhällsengagemang. På något sätt ville jag göra mer än att enbart låna ut pengar. Någon har beskrivit konceptet kreditgarantiförening som ”hjärta, hjärna och plånbok” där alla samverkar för regionens framtida utveckling. Det handlar om en näringslivsprocess som kräver långsiktigt engagemang och finansiering för att ge verkan. Att skapa samhällsnytta är viktigt.

En av anledningarna till att Värmland låg långt ner på listan när det gällde företagsamhet var brist på kapital. Här fanns det med andra ord massor att göra!

Dialog: Efter en tid som kommunchef i Säffle fick du ett uppdrag av Statens Bostadskreditnämnd. Berätta!

Lena Bäcker: Det var egentligen två uppdrag rörande bygg- och bostadssektorn i landet. Det första uppdraget var att göra en förstudie i form av en behovs- och intressentanalys för ett nytt finansieringsinstitut med bankgarantier där privata och offentliga aktörer samverkade.

Genom ett enkätutskick till 107 av landets kommuner och en djupanalys av fem svenska kommuner konstaterade jag rätt snart att en avgörande anledning till att det byggs så förhållandevis få bostäder i Sverige är att det saknas kapital. Under utredningen påvisades ett intresse för att medverka till ett nytt institut samtidigt som jag, under våren 2008, fick tydliga signaler om att det ekonomiska konjunkturläget var på väg att försämras. Det hela slutade i att jag fick uppdraget att utreda en modell för ett nytt svenskt garantiinstitut för finansiering av byggande och boende.

Dialog: Och nu har du rollen som chefekonom på Kommuninvest. Hur ser dina arbetsuppgifter ut?

Lena Bäcker: Det var en helt ny tjänst för att stärka vår roll som Kommungäld. En viktig del av mitt arbete är att följa och analysera landets makroekonomiska horisont i allmänhet och kommunsektorn ur ett finansiellt perspektiv i synnerhet. Och att sedan kommunicera detta med omvärlden.

Den första tiden har präglats av en hel del presentationer om Kommuninvest, finanskrisen och hur den påverkar kommunsektorn framtida utmaningar. Ytterligare en arbetsuppgift är att ansvara för de särskilda utredningar som Kommuninvest i vissa lägen genomför hos våra kommuner och landsting. Jag arbetar med utvecklingsfrågor och gör för närvarande en översyn av Kommuninvests kommunanalysmodell.

Utöver kontakter med kommuner och landsting är möten med organisationer som SKL, SABO och SmåKom en viktig del av mitt jobb. Naturligtvis kommunicerar jag även med regeringen och dess departement samt utskotten i riksdagen vars verksamhet påverkar våra medlemmars finansförvaltning. Jag har också huvudansvaret för remissyttranden till regeringen och arbetar för att se till att Kommuninvest är en självklar remissinstans i frågor som berör vårt verksamhetsområde. Syftet är att säkerställa att den svenska kommunsektorn även i framtiden har möjlighet att finansiera sig på ett effektivt sätt.

I min roll ingår också att informera om den kommunala sektorn utifrån ett finansiellt perspektiv till olika intressenter t.ex. internationella ratinginstitut, som har en stor betydelse för vår möjlighet att förmedla finansiering till våra låntagare.

Mycket av mitt arbete kommer att handla om att utveckla och odla relationer. Här är det viktigt att förstå att relationer måste underhållas hela tiden.

Dialog: Efter att ha arbetat som utredare i regeringens expertorgan inom området bostadsbyggande och finansiering,  vilka utmaningar tycker du att svenska kommuner står inför?

Lena Bäcker: Uppgiften att rusta upp miljonprogrammets bostäder kan närmast beskrivas som en tickande bomb. Hela 80 procent av allmännyttans bostäder beräknas ha ett renoveringsbehov. En bedömning av kostnaderna för den upprustning Sveriges kommuner har framför sig pekar på 105 miljarder kronor över en tioårsperiod. Renoveras inte dessa fastigheter är alternativet i många fall rivning, vilket innebär en gigantisk kapitalförstöring.

Dialog: Hur ska du rent praktiskt arbeta med omvärldsanalyser?

Lena Bäcker: Lite förenklat handlar det om fyra steg: spana, systematisera, analysera och kommunicera. När det gäller att hämta in information tror jag att en sak är viktig. Det handlar inte bara om att sitta vid sitt skrivbord och läsa rapporter. Det är minst lika viktigt att böja sig ned och lyssna med örat mot marken. En bra modell ska förena teori och verklighet. Och smälta samman helhet med detaljer.

Att omvärldsspana är bland det roligaste jag vet. Här är det viktigt att bevaka alla de nya medierna. En helt ny generation beslutsfattare är på väg. Deras medieanvändning är helt annorlunda än tidigare generationers.

Dialog: Kommuninvest är en idéburen organisation. Hur viktig är grundförutsättningen – att ägas och styras av sina medlemmar – för dig? 

Lena Bäcker: Den är mycket viktig. Idén ska förvaltas med stolthet och omsorg. Det är ett privilegium att få arbeta i den organisation jag under så många år sett som en förebild.

Lena Bäcker i backspegeln

Hon ha en gedigen bakgrund från Handelsbanken och Stadshypotek där hon arbetade i 15 år, bland annat med marknadsföring, strategiska analyser och riskhantering. 2003 blev hon vd i Värmlands Kreditgarantiförening. Visionen för verksamheten var att stärka och öka företagandet i länet genom att tillhandahålla kreditgarantier, affärsutveckling och nätverk. När hon efter fyra år bytte jobb var Värmlandsföreningen en av landets starkast växande Kreditgarantiföreningar. Efter en tid som kommunchef i Säffle kommun fick hon ett utredningsuppdrag av Statens Bostadskreditnämnd – som är regeringens expertorgan för byggande och boende.

Under 2008 utredde Lena Bäcker den svenska bygg- och bostadssektorn. Målet med uppdraget har varit att den nya finansiären skall öka byggande och därmed främja den regionala och nationella attraktiviteten och konkurrenskraften i landet. Den sista november 2010 lämnade Lena Bäcker in rapport på sitt tredje uppdrag i regeringens expertorgan Statens Bostadskreditnämnd.

Nyligen fick Lena Bäcker ett uppdrag från Tillväxtanalys - myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, att analysera det svenska bostadsfinansieringssystemet ur ett tillväxtperspektiv. Analysen kommer att ligga som en delrapport till det Nordiska Ministerrådet.  

Sedan januari 2008 är Lena Bäcker på ideell bas engagerad i den internationella organisationen Hand in Hand med verksamhet av demokrati och mikrokrediter i Indien, Afghanistan och Sydafrika. Sedan flera år tillbaka är Lena Bäcker ledamot i olika bolagsstyrelser. 

Kort om Lena Bäcker

Utbildning: Fil.kand i ekonomi och juridik samt Fastighetsmäklarexamen.

Ålder: Född 1967.
Familj: Make och två barn.
Bor: Villa i Karlstad.
Titel: Chefekonom. 
Valspråk: Problem är till för att lösas (Jag är en obotlig optimist.)
Senast lästa bok: Barack Obamas memoarer ”Min far hade en dröm”.
Favoritmusik: Jag är allyssnare och gillar den flesta sortens musik.
Styrka: Ser helheter, positiv, engagerad.
Svaghet: Talar ibland lite för fort. Är väl för ivrig.
Gillar: Att resa. Australien är en favorit.
Ogillar: När människor eller djur far illa.
På fritiden: Umgås med familjen, tränar eller läser.
Om framtiden: Har en spännande tid framför mig på Kommuninvest.
Okänd egenskap: Har tävlat i längdskidåkning.

För att läsa mer om Kommuninvests Chefekonom Lena Bäcker:

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2011/02/19/lena-backer-har-fatt-uppdrag-att-analysera-det-svenska-bostadsfinansieringssystemet-ur-ett-tillvaxtperspektiv/

http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/

http://www.kommuninvest.se/blogg/category/svenska/