Publicerat i
Media, Svenskaden 7 december 2010•
Nu är årets sista nummer av Kommuninvests medlemstidning Dialog utgiven med många intressanta teman att fördjupa sig i. Läs gärna Chefekonomens krönika om ”Framtidens arbetsmarknad” på sidan 30. En jättegeneration av 40-talister har börjat gå i pension, något som kan komma att leda till arbetskraftbrist i många av landets kommuner. Samtidigt vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.
Frågan om finansieringen av vår framtida välfärd blir med detta mer aktuell än någonsin. För första gången i modern tid kommer de unga som börjar jobba de närmsta åren att vara färre än de äldre som går i pension. Ett lands utveckling och välstånd säkerställs bland annat genom att marknadens behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses och att arbetsmarknadens aktörer blir bättre på att förutspå arbetsmarknadens framtida behov.
Hur ser det ut i Europa? Har våra 90-talister samma värderingar på arbete som dagens yrkesutövare? Kan invandring och bättre integrering i arbetslivet vara ett medel för att i framtiden underlätta för det offentliga välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning?
Mer om Framtidens arbetsmarknad finns i det tv-program för Axess TV som jag medverkade i under hösten 2010. Inom kort planerar tv-kanalens ägare att ge ut en bok där Kommuninvest varit författare till ett kapitel i ämnet.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa Dialog:
http://www.kommuninvest.se//website1/1.0.1.0/43/Dialog%204%20-%202010.pdf
För att se tv-programmet:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/08/19/kommuninvest-chefekonom-medverkar-pa-tankesmedjan-om-framtidens-arbetsmarknad/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/08/30/nu-kan-tv-programmet-framtidens-arbeten-ses/
Publicerat i
Krönikor, Svenskaden 24 augusti 2010•
Nyss hemkommen från världens ekonomiska gigant Kina, går mina tankar till framtiden och hur den kan komma att se ut för våra barn och barnbarn. På något sätt känns ett besök i landet som att möta välfärden både historiskt och i framtiden på en och samma gång.
Etablerade ekonomier som hittills agerat som draglok i uppgång och stabilisator i nedgång visade sig i krisens spår stå på en mycket instabil grund. Det rationella Wall Street var långt mer riskabelt än Shanghai och den stabila eurozonen visade sig innehålla stora dolda underskott.
På ett år minskade världens finansiella tillgångar med 400 miljarder kronor. Den ekonomiska historien kan delas upp i världen före och efter finanskrisen.
Globalt kan vi se att återhämtningen i världsekonomin fortsätter. Handeln mellan länder ökar och det gynnar svensk export och svenska investeringar. Hushållen har blivit allt mer optimistiska och konsumtionen stiger.
Regleringar påverkar
Den osäkra statsfinansiella situationen i omvärlden medför samtidigt att många länder behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar för att komma till rätta med sina budgetunderskott. Dessa åtstramningar väntas dämpa BNPtillväxten i euroområdet, vilket även håller tillbaka utvecklingen av BNP och inflation i Sverige, på längre sikt. Räntan kommer troligen inte att behöva höjas lika mycket och snabbt som i tidigare bedömningar. Högaktuella frågor för landets låntagare är hur införandet av de nya Basel 3-reglerna kommer att påverka finansieringsvillkoren.
Ljusare prognoser kommer också att gynna den svenska kommunsektorn där drygt 90 procent beräknas redovisa ett positivt resultat före extraordinära poster för 2010.
För att skapa en långsiktig finansiell stabilitet inom Europa lämnade EUkommissionen nyligen förslag på en förbättrad ekonomiskpolitisk samordning. Samtliga delar ligger i linje med de diskussioner som vi nyligen höll mellan European Association of Public Banks (EAPB), Chief Economist Network och EU-kommissionen i Varna, Bulgarien. Fokus ligger på att stärka budgetdisciplinen samt direkta åtgärder för finansiering av den framtida välfärden.
Som en följd av den inhemska krisen stöps nu den grekiska ekonomin och statsapparaten om på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig. Ett inslag är en omfattande kommunreform om det lokala självstyret som ska genomföras i samband med de kommunala valen i november.
Välfärdens finansiering
I Sverige är den så kallade Borgkommissionen klar med sin rapport om välfärdens framtida finansiering. Huvudbudskapet är att detta är ett mångfacetterat problem som partierna måste ta tag i för att gemensamt hitta en lösning. Problematiken om finansieringen av framtidens välfärd är sedan länge välkänd och rapporten innehöll inga överraskningar men väcker ändå tankar. Sverige är givetvis inte på något sätt ensam om dessa välfärdens utmaningar. I Europa är frågan högaktuell där många av länderna har allt färre unga invånare som skall finansiera en kraftigt ökad andel äldre befolkning. Exitstrategier och eurozonkrisen handlar alltså inte bara om statsskulder utan om vår framtid och välfärd.
Även Kommuninvests första aktiva deltagande i årets Almedalsvecka i Visby gick under temat välfärd. Den offentliga sektorn och välfärden var en het fråga i partiledartalen och tydligt framträder bilden av att stark svensk ekonomi kommer att leda till extra satsningar oavsett vilket block som vinner valet i september.
Arbetslöshet en knäckfråga
Arbetslösheten kommer att bli årets valfråga. Den svenska ekonomin står stark men fortfarande har vi en mycket hög arbetslöshet. En fjärdedel av landets elever går ut nian utan fullständiga betyg och vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.
Två tredjedelar av 40-talisterna har redan lämnat arbetsmarknaden, fler väljer att jobba längre och av de 400 000 som är kvar i arbetslivet avser inte alla arbetsgivarna att ersätta med ungdomar eller annan arbetskraft. Man kommer istället att rationalisera sina verksamheter.
Den ekonomiska kostnaden för en hög ungdomsarbetslöshet innebär lägre skatteintäkter och ökade kostnader. I längden bidrar det till allvarliga strukturella utmaningar som lägre tillväxt och sämre global konkurrenskraft.
Ofta talas det om den offentliga sektorn och dess många anställda. Intressant att studera är att hela den jobbtillväxt som skett mellan 2005 och 2010 har kommit från den privata sektorn. Ser man till de offentligt anställda har dessa minskat med omkring 25 000 personer mellan maj 2005 och maj 2010.
Minskningen förklaras uteslutande av ett minskat antal kommunalt anställda (dit även landstingen räknas i statistiken). Inom staten har antalet sysselsatta ökat något under perioden. Nedgången av kommunalt anställda ska dock tolkas med ett visst mått av försiktighet eftersom anställda inom kommunalt ägda aktiebolag räknas till privat sektor i statistiken.
Hur kan framtiden te sig?
Vi ser fortsatt positivt på utvecklingen där en global BNP-nedgång eller dubbeldipp inte är huvudscenariot. Vissa länder står inför enorma finansiella utmaningar och andra går starkt fram i konjunkturuppgången. Asien, Australien, Latinamerika och Afrika leder uppgången medan USA och Europa fortfarande har rejäla strukturella utmaningar att möta. På Chefekonomens blogg läggs hela tiden ut analyser i dessa och andra aktuella frågor.
Lena Bäcker
Chefekonom
Publicerat i
Krönikor, Svenskaden 11 juni 2010•
Krisen i Grekland sänder chockvågor genom världen och jag får många frågor om hur Sverige påverkas. Från tidigare kriser vet vi att finansiell oro kan slå hårt mot oss. Bedömningen är att blir krisen kortvarig och inte sprider sig till andra högt skuldsatta länder, riskeras inga större realekonomiska följder men vid en långvarig kris gäller det motsatta.
I Grekland ser vi exempel på ökad refinansieringsrisk med enorma lånebelopp som ska omsättas och en marknad som har varit tveksam till att ställa upp med nya krediter när gamla löper ut.
Vi har sett det förut. Från en dag till en annan kan synen på risk drastiskt ändras och medverka till kreditoro, likviditetsbrist och kapitalbrist i det finansiella systemet.
Liten tuva…
Det visar sig att ett litet land i Europa med 2.5 procent av EU:s BNP kan utlösa en statsfinansiell kris. Läget är fortfarande allvarligt även om den akuta likviditetskrisen är avvärjd men solvensrisken finns kvar.
Krisen har även öppnat för intressanta diskussioner om vår framtid och min förhoppning är att den blir en viktig drivkraft för att stärka det framtida EU-bygget. Greklandskrisen handlar egentligen inte om Grekland utan hur Europas länder kan minska sina statsskulder samtidigt som ny tillväxt skapas.
Globalt kan vi se en bredare konjunkturåterhämtning som sker olika snabbt i världen. Det är Asien, med världens megaländer Kina och Indien som är loket i återhämtningen. I de gamla industriländerna går tillväxten fortfarande trögt medan USA:s ekonomi växer fortare än både Europas och Japans. I vår egen närhet, Norden, går återhämtningen bra.
Långsamt uppåt
Den svenska ekonomin vänder uppåt även om vägen är både lång och guppig. Det finns en hel del positiva signaler och prognoser från EU-kommissionen visar att Sverige har en av de starkaste offentliga finanserna i hela EU.
När konjunkturen vänder kan vi räkna med att kommunsektorn följer med men med viss fördröjningseffekt. 2010 ser ut att bli ett ganska bra år tack vare de extra riktade statsbidragen, så även 2011. Givetvis under förutsättning att konjunkturåterhämtningen är fortsatt stabil.
Vårpropositionen 2010 var en försiktig budget för att vara ett valår, inte minst för kommunsektorns räkning. Min bedömning är att vi kommer få fler löften som direkt berör sektorn när valet närmar sig och konjunkturläget är stärkt. I första hand kommer det att handla om välfärdens kärna med skola och omsorg i fokus.
Infrastruktursatsning
Nyligen presenterade regeringen en satsning på infrastrukturen om 482 miljarder kronor. Totalt handlar det om 417 miljarder kronor statlig finansiering och 65 miljarder kronor som finansieras genom trängselskatter, vägavgifter, EU-medel samt kommunala bidrag.
Finansiering i samverkan såsom medfinansiering och olika typer av OPS-lösningar/PPP (Offentlig-Privat Samverkan/Private-Public Partnership) är något som är relativt vanligt i flera andra länder och diskuteras alltmer i det svenska samhället. Som Kommungäld tittar vi närmare på hur dessa frågor och finansieringslösningar påverkar landets kommunsektor ur ett finansiellt perspektiv.
Ökad lokalisering
Vårt land blir alltmer globaliserat vilket inte minst finanskrisen och Greklandskrisen lär oss. Själv har jag nyligen trätt in som svensk medlem i ”Chief Economists Network of the European Association of Public Banks (EAPB)”.
Jag ser medlemskapet som en del i att stärka Kommungälden i omvärlden och att Sverige är representerat i ett europeiskt forum där viktiga ekonomiska och finansiella frågor om vår framtid diskuteras.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer om konjunktur och global ekonomi:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/28/bnp-raket-skjuter-for-rantehojning-i-juli/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/09/sa-paverkas-svensk-ekonomi-av-greklandskrisen/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/01/kommuninvests-chefekonom-trader-in-i-natverket-for-europas-ledande-chefekonomer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/26/global-konjunkturrapport-islossning-pa-varldshaven/
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 1 april 2010•
Jag tycker att det skall bli mycket intressant och givande att träda in som medlem i ”Chief Economists Network of the European Association of Public Banks (EAPB)” för Europas ledande chefekonomer. I nätverket kommer jag att regelbundet träffa chefekonomerna från de övriga länderna i Europa.
Vi kommer att diskutera våra länders tillstånd och lösningar för framtiden. Givetvis så kommer vi även samtala om EU enskilt och kopplat till det som händer i övriga delar av världen. Externa aktörer såsom Europeiska Centralbanken, EU-kommissionen och andra aktuella aktörer medverkar regelbundet vid träffarna.
EAPB representerar cirka 100 av Europas finansiella institutioner, utvecklingsbanker, finansiärer, offentliga banker, branschorganisationer och offentliga banker och banker med liknande intressen. Som helhet har de en europeisk marknadsandel på cirka 15 procent, en balansomslutning på cirka € 3,500 miljarder euro och de representerar cirka 190,000 anställda.
Jag ser medlemskapet som en del att stärka Kommungälden i omvärlden och att Sverige är representerat i de europeiska forum där viktiga ekonomiska och finansiella frågor om vår framtid diskuteras. En intressant utmaning som gemenskapen står inför är den nya ekonomiska strategin, Europa 2020 som mynnar till ta EU ur krisen och få en starkare ekonomi under det kommande decenniet.
Som värd för första chefekonommötet i Europa är Bulgarian Development Bank och det hålls i Varna, Bulgarien den 3-4 juni 2010. Där kommer jag att hålla två anföranden:
- The current economic situation (after the crisis) in Sweden from a
Chief Economist’s point of view.
- Europe and the international economies
Role of the Euro: effects on the real economy in and outside Europe
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
För att läsa mer om EABP:
http://www.eapb.be/page?pge=index&page=home&are=9&mi=4
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/01/27/utsedd-som-utredare-av-garantiorganisationer-for-landets-bygg-och-bostadssektor/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/22/hojdpunkter-man-inte-bor-missa-kanske-far-vi-tillfalle-att-traffas/
För att läsa mer om EU:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/18/kronika-dialog-1-10-forandringens-vindar-blaser-i-varlden/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/07/ny-eu-strategi-skall-starka-europa-pa-varldskartan-chefekonomen-kommenterar/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
Publicerat i
Krönikor, Svenskaden 18 mars 2010•
Nya begrepp beskriver världskartan
Det är en synnerligen spännande tid vi får uppleva där den ekonomiska världskartan förändras i allt snabbare takt. Hur många av oss hade för 10 år sedan förutsett att Kina i dag skulle vara världens näst största ekonomi och leda den övriga världen från en global härdsmälta mot en ny ekonomisk era?
Visst är fortfarande USA och Europa mycket viktiga men förkortningar som BRIC-länderna med Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och PIIGS-länderna med Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien tar allt större utrymme av våra samtal. Intressant att notera är att BRIC-länderna börjar knappa in på de etablerade ekonomierna och blir allt mer oberoende och självgående. PIIGS-länderna å sin sida präglas av problematiska statsskulder och/eller ekonomisk kris.
Kommunsektorns investeringar påverkar uppgången
För Sveriges del ser konjunkturläget ganska ljust ut men effekterna av återhämtningen beräknas nå kommunsektorn först runt 2013-2014. För att dämpa uppgången och risken för inflation har Riksbanken annonserat om räntehöjningar. En hel del lån inom kommunsektorn kommer att påverkas genom att man valt att ligga på korta löptider som följer med det stigande ränteläget.
Vad som är extra intressant att analysera från nationalräkenskaperna är att kommunsektorns investeringar utgör en viktig del för konjunkturåterhämtningen. En omfattande andel av dessa investeringar görs i byggande och boende, 124 kommuner bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder. De närmaste åren är 640 000 unga flygfärdiga men hälften av landets kommuner uppger samtidigt att de har brist på de bostäder som efterfrågas.
Till saken hör också att i många kommuner finns inte matchningen där den demografiska kurvan med en ökande andel äldre på ett bra sätt möts av det lokala bostadsbeståndet. Olika boendeformer passar olika skeenden i livet och bristen på bostäder kan vara en direkt hämmande faktor för tillväxten i många av landets kommuner.
Två olika roller med fokus på finansiering
Jag har nyligen utsetts till mitt tredje uppdrag som utredare i regeringens expertorgan Statens Bostadskreditnämnd (BKN) och skall leda projektet om garantiorganisationer för bygg- och bostadssektorn i landet. I uppdraget kommer jag att undersöka förutsättningarna för hur ett antal pilotprojekt med finansiell samverkan skulle kunna byggas upp runt om i landet. Syftet är att öka finansieringsmöjligheterna inom bygg- och bostadssektorn och därmed underlätta det behov som finns i många av landets kommuner.
Det är med omgående verkan jag går in i uppdraget och kommer att arbeta till 50 % för Kommuninvest i min roll som chefekonom och till 50 % som utredare åt BKN. Senast den 31 oktober skall uppdraget redovisas till Finansdepartementet.
Möt Kommuninvest i olika sammanhang
För att stärka Kommungälden i omvärlden kommer vi den närmsta tiden att medverka på bl.a. Tillväxtdagarna i Åredalen, Småkoms Årsstämma, Finansdagarna, Almedalen och Kommek.
Själva medverkar jag i alla dessa tillställningar men ser speciellt fram emot höjdpunkten under året när vi alla samlas på Kommuninvest föreningsstämma 2010. Viktiga medlemsfrågor kommer att tas upp och detta år har vi det speciellt intressanta temat om välfärdens förutsättningar och finansiering.
Ny blogg
En nyhet är ”Chefekonomens blogg” som nås via vår hemsida. Med rapporter, analyser och reflektioner som grund kommer intressanta saker att löpande belysas på bloggen. Sist men inte minst, jag ser mycket gärna inlägg från dig, dina åsikter, funderingar eller frågor.
Lena Bäcker
Chefekonom
Publicerat i
Nytt från chefekonom, Svenskaden 22 februari 2010•
Det händer mycket i vår värld och omvärld. Ett bra sätt att ta del av allt detta är seminarier och andra mötesplatser. Kommuninvest medverkar i samtliga arrangemang nedan, i syfte att såväl förmedla vår unika kompetens inom kommunala finansiering som att spana in i framtiden och därmer stärka vår roll som Kommungäld.
Program för 2010:
19 -20 mars
Tillväxtdagarna Åredalen
Huvudarrangören bakom evenemanget är Sparbankerna som tillsammans med Swedbank vill skapa ett forum för fri debatt kring tillväxt. Jag medverkar på kvällen den 18 mars och den 19 mars som föreläsare vid Kommuninvest frukostseminarium.
Läs mer på:
http://www.tillvaxtdagarna.se/sv/start/
23 mars
NordBygg Stockholmsmässan Älvsjö
Tisdagen den 23/3 2010 medverkar jag på Nordbygg 2010 och intervjuas av byggsveriges nyhetstidning, Byggindustrin om Kommuninvest roll i samhällsekonomin. Byggande, boende, upprustningen av miljonprogrammet och energieffektivisering är huvudtemat under samtalet.
Årets Nordbygg är med sina nästan 900 utställare och 75 856 kvadratmeter utställningsyta den största Nordbyggmässan hittills. I år är 18 olika länder representerade och totalt 130 utställare från andra länder.
För att se intervjun:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/24/kommuninvests-chefekonom-pa-nordbygg/
25 mars
Kommuninvest Föreningsstämma
Torsdagen den 25 mars är det dags för Kommuninvests årliga föreningsstämma, som i år kommer att hållas på Berns Salonger och China Teatern i Stockholm.
Utöver själva stämman bjuder vi under förmiddagen traditionsenligt på ett intressant seminarieprogram där årets tema lyder ”Alla är faktiskt inte födda på 40-talet!” med välfärdens förutsättningar och finansiering i fokus. Jag ser fram emot att få debattera ”Förutsättningar för välfärdens finansiering”.
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/03/26/kommuninvest-arsstamma-var-en-hojdpunkt/
21 april – 23 april
SmåKom Rikskonferens
SmåKom är ett nationellt nätverk för landets små kommuner som vill förändra. Jag kommer att vara föreläsare under dagarna.
Läs mer:
http://www.smakom.se/public_html/
18-19 maj
Finansdagarna 2010
Under två dagar, 18-19 maj samt en workshop den 20 maj, ges möjlighet att lyssna på aktuella föredrag och diskussioner som berör den offentliga sektorn. Jag har förmånen att få vara moderator för det spännande seminariet ”Nordiska grannar – men är vi så lika? Vilka är utmaningarna för Nordens kommunsektor? Vad kan vi lära av varandra? Hur påverkar Finans- och Greklandskrisen?
Läs mer:
http://www.finansdagarna.se/
27 maj
Finlands kommuner och dess bolag
Arrangörer är Finlands Kommunförbund och deltagare av landets 342 kommuner och bolag. Jag kommer att hålla ett anförande om konjunkturläget, kommunsektorns situation, trender och ägarstyrning.
31 maj – 2 juni
Världsbanken/The World Bank
Stockholm, Clarion Sign
”Development Challenges in a Post-Crisis World”
The Annual Bank Conferences on Development Economics (ABCDE) has become a central gathering place for development researchers and policymakers from all over the world.
3-4 juni
Varna, Bulgarien
The European Association of Public Banks (EAPB) Chief Economist Network för Europas ledande Chefekonomer.
Första mötet mellan Europas Chefekonomer är satt i Varna, Bulgarien den 3-4 juni 2010 med följande program:
1 Welcome by the Bulgarian Development Bank
2 The current economic situation (after the crisis) in the different Member States from a Chief Economist’s point of view. Som svensk delegat kommer jag att ha anförande om vårt lands ekonomiska läge och konjunktur.
3. The Stability and Growth Pact : Do we need a reform?
Presentation by Sven Langedijk, Directorate-General for Economic and Financial Affairs (DG ECFIN) , European Commission
4. Europe and the international economies: Role of the Euro: effects on the real economy in and outside Europe, Presentation by Lena Bäcker, Chief Economist, Kommuninvest Sweden
5. Any other business
6. Arrangements for the forthcoming meeting
8 Juni
Åre kommun
Holiday Club
Bygga och bo konferens
Ett anförande om Världsekonomin och Sverige. Byggande, boende och finansering som en viktig tillväxtfaktor i landets kommuner.
22 - 23 Juni 2010
Hilton on Park Lane, London
The Global Borrowers & Investors Forum 2010
The Euromoney Global Borrowers & Investors Forum is the flagship primary market event. Each June for the past 18 years, the leading borrowers, investors and financial intermediaries from around the globe have come together at the Forum to meet, do business and debate the key issues driving the international debt markets.
Läs mer:
http://euromoneyconferences.com/EventDetails/0/1126/The-Global-Borrowers-Investors-Forum-2010.html
4-10 juli
Almedalen Visby
Veckan då beslutsfattare och många andra träffas. Jag var med för första gången förra året och måste säga att det var omvälvande och mycket intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter.
För första gången kommer Kommuninvest att vara en aktiv aktör i Almedalen. Själv medverkar jag större delen av veckan på Kommuninvests arrangemang och är inbjuden föreläsare och debattör i olika externa sammanhang.
- Välkomna till Kommuninvest trevliga mingelkväll och intressanta seminarium i Almedalen
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/29/valkomna-till-kommuninvest-i-almedalen-2/
- Presentation och debatterar Miljonprogrammet hos Sveriges Träbyggnadskansli, onsdagen den 7 juli 2010
http://www.trabyggnadskansliet.se/
- Socialfondens/Europeiska Unionens seminarie 5 juli om EUs framtidsstrategi ”Sveriges väg i EU- 2020 strategin” i Almedalen
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/27/lena-backer-leder-seminariet-om-eus-framtidsstrategi-sveriges-vag-i-eu-2020-strategin-i-almedalen/
9-13 Augusti
London, England
Möte b.l a med brittiska Finansdepartementet ”The Treasury”.
18 -19 Augusti
KOMMEK 2010 i Malmö
Som är mötesplatsen för verksamma inom den offentliga ekonomin.
Kommuninvest tema på Kommek ”Långfristiga åtaganden – kortfristiga lånefinansieringar” är högaktuell. Seminariet är det första fullbokade under Kommekdagarna. Jag kommer att medverka båda dagarna och har uppdraget att vara moderator för Kommuninvest seminarium och paneldebatt.
Läs mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/15/kommuninvest-hogaktuella-tema-pa-kommek-fullbokat/
20 Augusti
Engelsbergs bruk, Fagersta
En tankesmedja om ”Framtidens Arbetsmarknad”. Arrangör: AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE. Moderator: Lotta Gröning
Jag kommer att hålla anförandet om framtidens arbetsmarknad ur ett såväl europeiskt som svenskt perspektiv: ”En värld i förändring, hur hänger de nya jobben med?” och delta i framtidsdiskussionerna. Evenemanget spelas in för tv och kommer att visas vid ett senare tillfälle. Moderator är journalisten Lotte Gröning.
Läs mer:
Framtidens arbetsmarknad
22 september
IVA Konferenscenter Stockholm
Medverkar jag på seminariet - ”En konferens om gröna och kostnadseffektiva lokaler” som föreläsare och debattör.
Lokalförsörjningsfrågorna inom staten, kommuner och landsting blir allt mer omfattande och komplexa. Vid sidan av personalkostnaderna är lokalkostnaderna ofta den största kostnadsposten. Trenden är att det ställs allt högre kvar på miljöprestanda, energieffektiviseringar och långsiktigt hållbara lokaler som minskar belastningen på miljön.
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/08/30/kommuninvest-chefekonom-medverkar-pa-seminariet-en-konferens-om-grona-och-kostnadseffektiva-lokaler/
18-19 November
Bryssel
The European Association of Public Banks (EAPB) Chief Economist Network för Europas ledande Chefekonomer.
Jag kommer att vara moderator och leda nätverkets samtal under de båda dagarna.
“EAPB 2nd meeting of the Chief Economists’ Network”
Brussels, 19th November 2010 – 8h.50 – 16h.30
National Bank of Belgium
Opening Address
Mr. Henning SCHOPPMANN, EAPB Secretary General (Belgium)
Mrs. Marcia De Wachter, Honorary Vice-Governor and Member of the Management Committee of the National Bank of Belgium Member of the Management Committee of the Banking, Finance and Insurance Commission (Belgium)
”What can financial institutions and public authority do to restore confidence?”
| 9h.45 Key Note Speech to be followed by a Q&A session |
Mr. José Marin Arcas, Head of the Euro Area Macroeconomic Developments Division of the European Central Bank (Germany)
”Main outlook for Europe in the coming years. Is the current recovery sustainable?”
| 11h.00-11h.15 Coffee Break |
| 11h.15 How to avoid a repetition of the crisis? Each speech 15 minutes to be followed by a Q&A session |
Vincent Brenelliere, Head of Asset and Liabilities Management, Caisse des Dépôts et Consignations (France)
Stimulating, long—term investment in Europe synthesis of proposals of the working group Banking Supervision of the European Investment Bank, Caisse des Dépôts et Consignations,, Cassa Depositi e Prestiti S.p.A., Kreditanstalt für Wiederaufbau
Mr. Petru, Rareş, Executive President, Romanian Banking Institute (Romania)
”The implication of the new waves of regulation in the financial sector after the crisis
| 12.00 – 13h.00 Roundtable discussion with speakers and all the participants |
Moderation: Mrs. Lena Bäcker, Chief Economist of Kommuninvest Sweden
| 13.00 – 13h.30 Conclusions formulated by the moderator |
| 13.30 – 15h.15 Closing Lunch with network opportunity |
15.15 – 16h.30 Possibility to attend a guided tour of the museum and library of the
National Bank of Belgium
För att läsa mer om nästa möte:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/10/22/to-the-attention-of-the-chief-economists-of-the-european-association-of-public-banks-to-whom-it-may-concern/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/08/26/second-chief-economist-meeting-of-the-eapb-on-friday-19-november-2010-in-brussels-belgium-3/
22 december
Finland/Helsingfors
MuniFin Finlands Kommungäld samt State Tresury/Riksgälden
Föreläsningar: ”Europas macroekonomiska utsikter de närmsta åren samt vilka effekter kommer de internationella bankregleringarna att få på våra länder och den reella ekonomin”
Hoppas vi får tillfälle att träffas!
Lena Bäcker
Chefekonom
Publicerat i
Nyheter, Svenskaden 27 januari 2010•
Det är med stort intresse jag går in i det tredje uppdraget som utredare i regeringens expertorgan Statens bostadskreditnämnd (BKN). I uppdraget kommer jag att undersöka förutsättningarna för hur ett antal pilotprojekt skulle kunna byggas upp runt om i landet i syfte öka finansieringsmöjligheterna inom bygg- och bostadssektorn.
UPPDRAG
Garantiorganisationer
” För att öka finansieringsmöjligheterna på marknaden ska BKN
undersöka förutsättningarna för hur ett antal pilotprojekt skulle
kunna byggas upp runt om i landet i syfte att stimulera framväxten av
regionala garantiorganisationer inom bygg- och bostadssektorn. De
förutsättningar som finns i glesbygden är särskilt intressanta i detta
sammanhang. Enligt regeringens bedömning skulle garantiorganisationer
kunna fylla en funktion för framför allt mindre aktörer i bygg- och
bostadssektorn. Vid utförandet av uppdraget ska BKN eftersträva
samverkan med ALMI Företagspartner, som har en stark regional
förankring, och med Tillväxtverket, som har tidigare erfarenhet av arbete
med garantiorganisationer.
Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast
den 31 oktober 2010.”
Det är med omgående verkan jag går in i uppdraget och kommer att arbeta till 50 % för Kommuninvest i min roll som chefekonom och till 50 % som utredare åt BKN.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
Publicerat i
Krönikor, Svenskaden 21 december 2009•
Det var inte en fråga om när, utan vem. Svaret blev Australien. I backspegeln kan vi med viss tillförsikt konstatera att den internationella krispolitiken har gett god effekt i form av ökad stabilitet i världsekonomin. Som första land i G-20-gruppen, höjde australiska centralbanken nyligen räntan, från 3 till 3,25 procent och med det började en framtidstro i världsekonomin att spira. Kina och Indien leder återhämtningen med tillväxttakter på 8,5 respektive 5,4 procent redan i år. Den sker samtidigt som USA:s ekonomi väntas krympa med 2,7 procent och eurozonens med 4,2. Uppgången blir med andra ord ojämnt spridd. Den stora frågan är hur världens centralbankers gigantiska stimulanser ska kunna tas tillbaka utan bakslag i ekonomin. Faktum är att vi lever i en dopad värld som snart måste stå på egna ben och osäkerhet råder hur detta skall lyckas. För att få en mer varaktig återhämtning krävs ökad efterfrågan med stigande konsumtion hos hushållen och ökade investeringar hos företagen.
Återhämtningen dröjer för den svenska kommunsektorn
Även i Sverige ser vi en viss återhämtning i tillväxten men för kommunsektorn dröjer det dock innan man kan ta nytta av denna. Anledningen är ett underliggande problem med stigande arbetslöshet och risk för att denna stannar kvar på höga nivåer. Många kommuner känner av skenande socialbidrag och kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mellan 2008 och 2012 beräknas socialbidragen öka med 50 procent – vilket motsvarar 5 miljarder kronor. Minskade arbetade timmar ger i sin tur sänkta skatteintäkter till sektorns verksamheter. Nya effektiviseringar och rationaliseringar kommer att bli aktuella för en del inom sektorn. Diskussioner om skattehöjningar kan heller inte uteslutas. Vår uppfattning är att de extra miljarder som tillförs via höstpropositionen lindrar 2010, men botar inte sektorns finansiella utmaningar, varken på kort eller lång sikt.
Dagens nyfödda kommer att bli 100 år gamla
I morgondagens kommunsektor ser vi betydligt större utmaningar än de vi brottas med just nu. Trots kunskap om hur en åldrande befolkning påverkar de offentliga finanserna förs få diskussioner om hur den framtida välfärden skall finansieras. Nyligen presenterades en rapport som visar att de barn som föds i dag kan komma att bli minst 100 år gamla. Men de får inte bara ett längre liv. Många fler riskerar att bli dementa. Och dessutom kan pensionsåldern komma att höjas med uppemot tio år eftersom skatteintäkterna annars inte kommer att räcka till för att leverera välfärd.
Faktorer som ökade krav, demografisk, medicinsk- och teknisk utveckling gör att gapet mellan efterfrågan och utbud hela tiden ökar. Vår omvärld förändras i allt snabbare takt och framtidens ledord går mot ”ökad samhällsnytta till lägre kostnad”. Här tillkommer även de problem som en kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner. För att möta dessa gigantiska utmaningar behövs en livskraftig kommunsektor som hela tiden söker finansiell effektivitet. Vi ser det som viktigt att uppmärksamma dessa utmaningar innan de växer till kriser.
Framtiden är redan här
Vi menar att tiden är mogen att flytta uppmärksamheten från de akuta ekonomiska problemen till de mer långtgående strukturella utmaningarna.
Som Kommungäld har vi god överblick över kommunsektorns låneskuld. Vår prognos är att skulden kommer att vara oförändrad de närmsta åren på ca 360 miljarder. Men det finns en skuld som inte behandlas som de andra – de upparbetade pensionsskulderna. Bakgrunden till dessa är tre decenniers kraftiga expansion av antalet anställda med totalt 800 000 personer. Det rör sig om 380 miljarder och utbetalningarna når sin kulmen under åren 2015–2020. Vi är med andra ord snart där.
I dag ligger majoriteten av den gamla pensionsskulden inom linjen i kommunernas balansräkning. Detta är enligt de gällande redovisningsreglerna. Men om det finns särbehandlingar av låneskulder kommer inte full effektivitet att uppnås. Andra syften och mål kan nås men inte finansiell effektivitet. Man kan ställa sig frågan varför denna låneskuld hanteras annorlunda än andra skulder i kommunens balansräkning?
Kommuninvest delar Sveriges Kommunalekonomer och SKL:s syn på att pensionsskulden bör bokföras som den skuld den är och därmed ge en helhetssyn med möjligheter till effektivitet och inte minst en rättvisare bild av den verkliga ekonomiska situationen i verksamheten. Och det gör verkligen skillnad. Även om man kan tycka att soliditet i sig inte är ett rättvist begrepp för kommunsektorn är förändringar från ett år till ett annat intressant att studera. Med pensionsskulden inräknat skulle den verkliga soliditeten inom landstingen i snitt visa på –76 procent och inom kommunerna på +6 procent för 2008.
Utmaningarna har aldrig varit större
För att möta morgondagen ser vi ett behov av nya lösningar. Den främsta är att fler arbetar. Men det räcker inte. Ytterligare en åtgärd för att möta ökad efterfrågan av välfärdstjänster kan vara höjningar av kommunal- och landstingsskatten. Denna åtgärd är som bekant inte en fråga som förenar de partipolitiska blocken.
Vi ser att fler lösningar måste lyftas fram, där omprioriteringar av välfärdstjänster och transfereringar kan vara en pusselbit. Andra insatser är en ny översyn i kommunallagen för en tydligare utformning beträffande ekonomisk hushållning med budget i balans och hantering av den växande pensionsskulden. Kommunsektorns intäkter har en tendens att öka i högkonjunktur, och minska i lågkonjunktur. Risken är stor att sektorn bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna genom att anställa fler i goda tider och säga upp medarbetare i sämre tider.
Diskussionerna kring dessa frågor har redan startat. SKL:s tolkning av balanskravet är ett intressant förslag att titta vidare på. Det skall också bli intressant att följa höstpropositionens förslag på en kommunstabilitetsfond. Att slopa balanskravet är inte realistiskt. Tvärtom kommer kravet på balans att vara en grundförutsättning kopplad till det faktum att en åldrande befolknings behov kraftigt ökar efterfrågan på vård och omsorg. Den ekonomiska balansen måste vara sund.
Vi ser även ett behov av nya samarbetsstrukturer. Till exempel kommunalförbund med nya inriktningar, uppdragsförsäljningar och kommunsammanslagningar. Kommunalförbunden och uppdragsförsäljningarna kan bli den första plattformen för att uppnå finansiell effektivitet. Kommunsammanslagningar den andra.
Samverkansformerna innebär inte att det kommer in några nya pengar i systemet, men stordriftsfördelar möjliggör på sikt vissa besparingar genom att verksamheten blir effektivare.
Goda exempel på effektiva samarbetsstrukturer finns redan i dag och fler skulle kunna uppmuntras. Det kan handla om minskade overheadkostnader, att uppnå en bärkraft för specialister med olika uppdrag samt sammanslagningar till större enheter. Vi ser att i morgondagens kommunsektor kommer det att förutsättas att man går utanför sina gränser för ökad samverkan mellan landsting, kommuner och regionala aktörer.
Vi menar att tiden är inne för att agera. I de övriga nordiska länderna pågår redan arbetet med att rusta den offentliga sektorn inför framtidens utmaningar – en morgondag vi är helt medvetna om ska komma. Kommunstrukturen har ändrats i både Danmark och Finland. I Norge har sjukvården fått statlig huvudman och bolagiserats. Erfarenheterna är intressanta att analysera även för oss svenskar.
Konjunkturförändringar är något vi helt enkelt får leva med. Morgondagens livskraftiga organisation blir den som lär av historien, lever i nuet och kan se in i framtiden …
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest
Publicerat i
Krönikor, Svenskaden 21 september 2009•
Den senaste tiden har ropen skallat – nu har det vänt! Obama skådar ”gröna skott” i den amerikanska ekonomin. Vi kan se att för Tyskland, Frankrike och Kina visar vissa indikatorer på att ekonomin håller på att vända. Även på hemmaplan skådas en smula ljusare epok. Finansminister Anders Borg ser inte längre några monster i statsfinanserna, den svenska aktiebörsen har hittills i år stigit med nästan 40 procent, kronan har stärkts och kreditåtstramningen har lättats.
Högsta möjliga kreditrating för Kommuninvest
Positiva signaler är även att Kommuninvest fortsatt har erhållit högsta möjliga kreditrating av Standard & Poor´s. Man skulle kunna säga att detta är ett signum för den samhällsnyttiga kommungälden och ett gott betyg för den svenska kommunsektorn. Ratingen innebär ett säkerställande för att finansiera sig på ett effektivt sätt och till bästa möjliga villkor. Som en följd stärks sektorns ekonomiska ställning.
Kommunsektorn är inte homogen
När vi talar om Sveriges ekonomi på kommunal- och landstingsnivå är det viktigt att konstatera att sektorn inte är homogen. Men det som förenar den är sektorns paradox – den har ingen lågkonjunktur i sina verksamheter. Det föds fler barn, vilket ställer krav på utbyggnad av barnomsorgen. Eleverna ska även i sämre tider ha en bra skola. Äldre och funktionshind-rande har inte mindre behov av omsorg under en lågkonjunktur. Landstingen i sin tur ställs akut inför massvaccinering för svininfluensan av hela landets befolkning. Till detta ändamål har nu Regeringen tillskjutit en extra välbehövd miljard för att täcka omkring hälften av landstingens vaccinationskostnader. Resterande kostnad blir dock ekonomisk kännbar samtidigt som det pågår en debatt om välfärdens framtida finansiering. Kort sagt: kommunsektorn förväntas leverera minst samma välfärd trots kraftigt försämrade skatteintäkter. Ett glädjeämne i sammanhanget är att en ny skatteprognos visar på något positivare siffror.
En av de svåraste kriserna någonsin
Många kommuner försöker finna olika lösningar i form av besparingar och rationaliseringar. Till exempel att kraftigt minska antalet anställda, slå ihop nämnder, utöka samarbete över gränserna samt höja skatten. Men räcker detta? Vi befinner oss i en av de svåraste kriserna i mannaminne och vi möts av rejäla utmaningar i form av många varsel, företagsnedläggningar och konkurser. Arbetslösheten och socialbidragen kommer att öka med risker för utanförskap och fortsatt hög arbetslöshet. Inte minst oroväckande är situationen för våra unga.
Kommunsektorns villkor får allt större uppmärksamhet
Mitt uppe i allt detta har valrörelsen börjat och kommunsektorns ekonomiska läge har hamnat i fokus. Budgivningen från de olika partierna har börjat. Detta samtidigt som aktörer som Timbro och Svenskt Näringsliv menar att vissa kommuner gör helt fel satsningar och är slösaktiga.
Min bedömning är att det kommer mer pengar från regeringen i höstpropositionen, men att det rör sig om ett tillfälligt stöd för att stärka kärnverksamheterna. Det finns mycket som tyder på att kommunsektorns ekonomiska läge blir en viktig valfråga 2010. Inte minst med tanke på att sektorn faktiskt omfattar 25 procent av landets anställda och är en mycket viktig samhällsfunktion som rör allas vardag och välfärd.
Almedalen viktig mötesplats – även för Kommuninvest
Årets besök i Almedalen var omvälvande och intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter. Så här i efterhand inser man att nätverk, mingel och omvärldsspaning är den största behållningen av Almedalen där Kommuninvest kommer att vara en aktiv aktör redan nästa år.
Miljonprogrammets skugga manar till handling
En intressant fråga som togs upp i Almedalen är upprustningen av miljonprogrammets bostäder. Här ser vi att det finns möjligheter att stärka kommunsektorns finansiella ställning genom att koppla ihop ekonomi med klimat och miljö. Så mycket som 40 procent av landets totala energianvändning går till bostadssektorn. Att bygga klimatsmart skulle ge betydligt lägre driftkostnader. Även regeringen har uppmärksammat klimat-smart byggande och satsar nu 5,5 miljoner kronor på det treåriga projektet Trästad 2012. Projektet syftar till att sprida kunskap om ett modernt industriellt och klimatanpassat träbyggande i Sverige. Det är mycket viktigt att koppla ihop dessa investeringar med de energibesparingar som kan göras. Det är fastighetsägarna som kommer att ta hem vinsten och det gäller därför att de också svarar för finansieringen. Men vi får inte heller glömma att upprustningen av Miljonprogrammets bostäder även handlar om social och ekonomisk sanering. Många av dessa bostadsområden är nedgångna, vilket kommer att stå kommunerna dyrt i form av social oro om inte finansieringen kan lösas.
Viktigt att ta ansvar i ett helhetsperspektiv
Ända sedan Lehman Brotherskraschen söker vi hela tiden signaler när ekonomin vänder. Men de viktiga frågorna är egentligen hur återhämtningen ser ut och vad vi kan göra för att befrämja den.
Vi kan se en del tecken på stabilisering i ekonomin men att redan tala om en återhämtning, är att idealisera verkligheten. Den lina vi balanserar på är slak och risken för fall finns. När sedan återhämtningens tid väl är inne kan den bli både trög och långvarig. Dessa faktorer påverkar hela sektorns finansiella ställning. När det vänder för sektorn kan ingen säga, men vad vi vet är att omvärldsspaning med möjligheter att finna nya arbetssätt kommer att blir en allt viktigare faktor för framtidens välfärdsorganisationer.
Det är angeläget att betona att siffror och statistik inte är tillräckliga när framtiden ska bedömas och planeras. Till analysen hör också de vanliga människornas bild av vardagen och morgondagen. Deras situation går knappast att avläsa i någon indexmodell. Det är viktigt att använda sunt förnuft och förstå att välfärdsbegreppet har många fler dimensioner än de som redovisas av finansanalytikerna. Här träder Kommuninvest fram som en aktör med andra uppdragsgivare än de traditionella bankerna har. Våra uppdragsgivare är ytterst invånarna i Sveriges kommuner och landsting. Det är för deras skull vi finns till.
Som landets största kreditgivare till kommunsektorn bjuder vi in till Kommuninvests finansseminarier som genomförs under september på sex orter runt om i landet. Vi tittar på vad som händer på räntemarknaden inom riskhantering och hur landets mest betydelsefulla chefekonomer ser på läget och framtiden.
Jag ser fram mot att träffas på något av seminarierna!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest
