Publicerat i
Svenskaden 29 april 2011•
Nya uppgifter visar på att farten i den svenska ekonomin är hög men på väg ned. Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer bekräftar bilden av en stark ekonomi. Men också bilden av att tillväxttoppen har passerats. Konfidensindikatorn för näringslivet har backat fem enheter från toppnoteringen i det fjärde kvartalet i fjol. Konfidensindikatorn för hushållen har backat med över tio enheter från toppen i september förra året. KI-barometern visar också att hushållens inflationsförväntningar på ett år sikt stigit till 3,4 procent från 3,1 procent i mars.
Nedgången i april beror uteslutande på att svenskarna blivit mer pessimistiska om landets ekonomi, medan synen på den egna efter två månaders nedgång tvärtom blivit något ljusare. Både indikatorn för näringslivet och den för hushållen ligger dock klart över de historiska genomsnitten.
Trots tecknen på viss inbromsning växer ekonomin fortsatt i god takt. Nordea, exempelvis, räknar med en tillväxt på ungefär 7 procent i årstakt under det första kvartalet.
Farten i ekonom är således lägre men fortfarande hög. Tendenserna till inbromsning lär dock inte stoppa Riksbanken från att fortsätta höja räntan.
Finansminister Anders Borg har öppnat upp för att Sverige kan komma att gå med i det omdiskuterade europluspakten. Avgörande blir om Sverige kan få garantier på att lönebildningen förblir en nationell fråga.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,45 procent. En femårig swap kostade 3,63 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,93 kr och en dollar 6,02 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig.
Trevlig helg och Glad Valborg
Med vänlig hälsning
Lena Bäcker
Chefekonom
För att läsa hela veckobrevet om världsekonomin se:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php.
Publicerat i
Svenskaden 15 april 2011•
Regeringens vårbudget innebar fortsatt fokus på arbetslinjen. Tydligt framkommer bilden av en god svensk ekonomi med fallande arbetslöshet där statens finanser kontinuerligt förbättrats.
I vårbudgeten beräknade regeringen att kommunsektorn som helhet visade ett resultat på starka 18,5 miljarder kronor för 2010. Kommunerna stod för 14,1 miljarder och landstingen för 4,4 miljarder kronor. Överskottet berodde främst på tillfälliga statsbidrag, svag kostnadsökning och förbättrade skatteintäkter. Resultatet är 2,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär att kommunsektorn uppfyllde kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.
När det gäller nya satsningar innehöll dock vårbudgeten få förslag. Med tanke på landets starka ekonomiska situation kan vi därför vänta flera konkreta reformförslag i höstbudgeten, givet att ekonomin fortsätter utvecklas väl.
Faktum är att landet har ett utmärkt läge att växla upp inför framtidens utmaningar. När andra länder i Europa brottas med nedskärningar och skattehöjningar så kan den svenska regeringen skapa förutsättningar för fler företag och jobb i en alltmer global och konkurrensutsatt värld.
De uppmärksammande matchningsproblemen i den svenska arbetsmarknaden talar alltmer för att vi har ett tufft avtalsår att vänta. Industrifacken laddar för betydligt högre lönekrav än senast inför höstens avtalsrörelse och menar att Sveriges goda ekonomiska utgångsläge lägger grunden för högre löner än i de övriga europeiska länderna.
Bolånetaket och kraftigt stigande kostnader för att bygga hus har slagit hårt mot orderingången hos de Sveriges småhustillverkarna. Branschaktörer bedömer att nedgången under det första kvartalet är hela 20 procent.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,39 procent. En femårig swap kostade 3,70 procent.
På torsdagseftermiddagen kostade en euro 9,00 kr och en dollar 6,22 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet om världsekonomin:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 10 april 2011•
Under veckan presenterades Riksbankens utredning om riskerna på den svenska bostadsmarknaden. I utredningen menar man att det inte finns någon bostadsbubbla. De höga svenska bostadspriserna kan i stor utsträckning förklaras av det man brukar kalla fundamentala faktorer, det vill säga att det finns naturliga ekonomiska förklaringar till den prisstegring som har skett.
Tjänsteproduktionen går fortsatt bra och ökade med 5,8 procent under februari 2011 jämfört med februari 2010. Bäst gick det för produktionen inom motorhandeln, där ökningen var 12,8 procent. Mellan januari och februari ökade tjänsteproduktionen i säsongsrensade värden med 0,3 procent. För perioden december – februari var ökningen 0,7 procent, säsongsrensat, jämfört med perioden september – november 2010.
Ny undersökning visar på de svenska småföretagen ratar euron. Stödet för att införa euron har fallit till bara 43 procent (från 53 procent i somras) enligt SEB:s småföretagarenkät. Skuldproblemen i Europa verkar vara mer avskräckande än en stark krona. Dessutom är många småföretagare också importörer och gynnas av en stark växelkurs.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,393 procent. En femårig swap kostade 3,690 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 9,04 kr och en dollar 6,32 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet om världsekonomin:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 1 april 2011•
Sveriges ekonomi går fortsatt starkt. Ekonomistyrningsverket, ESV, bedömer att statens budgetsaldo visar ett överskott på 45 miljarder kronor för 2011. För 2012 bedöms budgetsaldot bli +34 miljarder kronor, för att sedan hamna på +90 miljarder kronor 2013 och +133 miljarder kronor år 2014. År 2015 väntas ett överskott på 155 miljarder kronor.
Enligt ESV:s prognos sjunker statsskulden, som andel av BNP till 30,3 procent i år, 28,2 procent 2012, 24,6 procent 2013, 20,3 procent 2014 och 15,7 procent 2015.
ESV bedömer vidare att kommunsektorn fortsätter uppvisa ett starkt resultat i år, 9 miljarder kronor. Den ekonomiska återhämtningen medför goda skatteintäkter och nästa år spås resultatet öka ytterligare, till 12 miljarder kronor, under förutsättning att kommunerna fortsätter att ha kontroll över kostnaderna”.
De svenska offentliga finanserna är således starka och Finansminister Anders Borg ger signaler om utrymme i vårbudgeten för reformer. Ytterliggare detaljer vill dock inte regeringen gå in i detalj på, utan hänvisar till den 13 april då den ekonomiska vårpropositionen läggs fram för riksdagen.
Svenskt Näringsliv varnar för att Sveriges konjunkturuppgång bromsas av en rejäl mismatch på arbetsmarknaden, där arbetslösheten består trots stora rekryteringsbehov. Mismatch-problemen visar sig i att antalet lediga platser på arbetsmarknaden är högt samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög.
Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt och den ekonomiske talesmannen Tommy Waidelich annonserar att man kommer att se över skattesystemet för att skapa fler jobb och konkurrenskraftiga villkor för näringslivet. De anser även att det finns små möjligheter, och inga direkta behov av, att kraftigt höja eller sänka skatterna.
Den svenska kronan är starkare än på länge. Det betyder att det blivit fem till 14 procent billigare att semestra i några av våra populäraste semesterländer. Den turkiska liran har blivit 14 procent billigare på ett år, dollarn har gått ner 13 procent.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,393 procent. En femårig swap kostade 3,615 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,95 kr och en dollar 6,31 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet om världsekonomin:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 25 mars 2011•
Hushållens och näringslivets syn på ekonomin är fortsatt stark, men sjönk något från toppnoteringen i februari. Konjunkturinstitutets (KI) så kallade barometerindikator, som sammanfattar stämningsläget i svensk ekonomi, föll med en dryg enhet i mars. Indikatorn ligger dock fortfarande avsevärt över genomsnittet, vilket tyder på fortsatt stark tillväxt i den svenska ekonomin”
Statens kostnad för sjukfrånvaro har minskat med 24 miljarder kronor sedan 2005 och väntas minska med ytterligare 15 miljarder de närmaste fem åren, enligt uppgifter från Försäkringskassan.
Stödet för kärnkraften minskar i Sverige efter de japanska reaktorhaverierna. Enligt en ny mätning av DN/Synovate har andelen som vill avveckla svensk kärnkraft mer än fördubblats till 36 procent jämfört med 15 procent 2008. Samtidigt har andelen som vill se en utbyggnad mer än halverats till 21 procent.
De svenska hushållen fortsätter att låna. Under 2010 ökade lånen med 188 miljarder. Men ökningstakten har dämpats något. Samtidigt växte förmögenheten under 2010 främst för att aktier steg i värde.
Mäklarkåren tror på oförändrade huspriser under våren. enligt en mäklarundersökning. Avgörande faktorer sägs vara det införda bolånetaket samt mediers rapportering om räntehöjningar.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,403 procent. En femårig swap kostade 3,633 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,95 kr och en dollar 6,31 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet om världsekonomin:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 18 mars 2011•
Glädjande siffror visar att landets arbetslöshet minskar samtidigt som arbetade timmar ökar. Under februari 2011 var 4 557 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta en ökning med 121 000. Arbetslösheten minskade med 55 000 personer jämfört med februari förgående år och uppgick till 7,9 procent ej säsongrensat, och 7,6 pro-cent säsongrensat. Antalet arbetade timmar ökade med 3,4 procent jämfört med februari förgående år.
Småhuspriserna håller sig stabila. Under de senaste tio månaderna har småhuspriserna varit näst intill oförändrade på riksnivå. Vid en jämförelse mellan den senaste tre-månadersperioden (december 2010 – februari 2011) och motsvarande period ett år tidigare (december 2009 – februari 2010) har priserna stigit med 3 procent.
Sverige tvekar om att delta i den nya euro-pakten för konkurrenskraft. Enligt euro-pakten ska varje euroland lägga fram egna förslag om reformer till toppmötet den 24-25 mars. Reformerna ska påbörjas inom ett år. Bland möjliga områden som europakten pekar på finns system för pensioner, hälsovård och bidrag så att offentliga finanser blir uthålliga.
Riksbankens Karolina Ekholm varnar nu för att kronan kan komma att stärkas för mycket om Riksbanken höjer räntan för snabbt samtidigt som andra centralbanker ligger stilla. Ekholm menar att högre räntor och starkare krona kommer att göra att det tar onödigt lång tid att återgå till en normal nivå för sysselsättningen.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,39 procent. En femårig swap kostade 3,55 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,99 kr och en dollar 6,41 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet om världsekonomin:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 4 mars 2011•
Under fjärde kvartalet 2010 steg Sveriges BNP med hela 7,3 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Produktionen inom näringslivet ökade med 9,9 procent medan produktionen i de offentliga myndigheterna minskade med 0,6 procent.
Sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar steg med 2,8 procent under fjärde kvartalet. Antalet sysselsatta steg med 2,4 procent. Statliga investeringar steg med 5,1 procent medan kommunernas investeringar ökade med 13 procent.
För helåret blev BNP tillväxten 5,5 procent jämfört med 2009. Trots en svajande omvärld har vi fått uppleva den största uppgången sedan 1970.
Finansminister Anders Borg målar nu upp Sveriges framtid i ljusare färger än någonsin. Regeringen gör bedömningen att arbetslösheten sjunker drastiskt från dagens omkring 8 ned till 5 procent 2014.
Men den fortsatt mycket starka tillväxten kan även ha en baksida. Ett exempel är den ökade risken för arbetskraftsbrist i vissa sektorer och att hushållens skuldsättning fortsätter att öka i snabb fart.
Den höga tillväxten kan också påverka den stundande avtalsrörelsen med större löneökningar än vad Riksbanken räknar med.
Den starka ekonomiska utvecklingen får allt fler bedömare att skriva upp sina prognoser för 2011 samtidigt som den öppnar dörren för nya regeringsreformer.
Vilka grupper skulle i så fall prioriteras? I regeringens valmanifest finns bland annat ambitionerna att sänka skattenytterligare för pensionärer och löntagare, samt att halvera restaurangmomsen.
Nya siffror från SCB visar att kommunsektorn gjorde ett gott överskott för 2010. Sammanlagt fick Sveriges kommuner 14,4 miljarder över 2010. Det är ett lyft från 10,7 miljarder 2009 och 6,2 miljarder 2008.
Men statistiken visar även att lyftet hade uteblivit om det inte vore för extra tillskott från staten på nära 12 miljarder kronor 2010, huvudsakligen i form av tillfälliga konjunkturstödspengar.
Hela 95 procent av kommunerna visade 2010 positivt resultat före extraordinära poster, en förbättring jämfört med 91 procent 2009.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,365 procent. En femårig swap kostade 3,710 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,83 kr och en dollar 6,34 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 25 februari 2011•
Hushållens skulder har ökat dramatiskt och det är bolånen som står för ökningen. Nu varnar regeringens expertorgan, Statens Bostadskreditnämnd (BKN) för en briserande bostadsbubbla med 20 procent inom en snar framtid.
Man anser att det finns en bubbla sedan två år tillbaka och den kommer att fördjupas i takt med att räntorna stiger. BKN menar att när vi kommer upp i normala räntenivåer på 5,5 procent, kommer det att märkas.
Och det kommer enligt många bedömare inte att dröja särskilt länge innan boräntorna når den nivån.
Enligt Nordeas prognoser kommer tremånadersräntan om två år att ligga på 5,20 procent, tvåårsräntan på 5,60 procent och femårsräntan på 5,80 procent.
Men alla är dock inte lika övertygade om en bubbla. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, tror inte på någon bostadsbubbla, varken nu eller de närmaste åren. Lind menar att tittar man på bolån i förhållande till disponibel inkomst så ligger till exempel Sverige bara på hälften av Danmarks nivå.
Enligt Lind är det viktigast är att hushållen har en genomtänkt strategi inför stora ekonomiska beslut.
Bedömningen är att hushållens skuldnivå i längden är ohållbar och bör tas med allvar. Samtidigt så kommer Riksbanken att nödgas sänka räntan för att få fart på ekonomin igen om hushållen tvingas använda stor del av sina inkomster på boendet så att annan konsumtion drabbas,
Den grupp som däremot ligger i riskzon med kraftigt stigande räntor är högbelånade med plötsligt inkomstbortfall såsom sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa
Rätt hanterat bör den höga skuldsättningen och bostadspriserna inte bli en allvarlig bostadsbubbla som kan sänka svensk ekonomi. Det troligast scenariot är istället en stabilisering följd av visst prisfall där inflationen justerar priserna nedåt över ett antal år.
Under veckan presenterade SCB en prognos över den framtida välfärden. Enligt rapporten kommer 73 svenska kommuner att ha en ansträngd försörjningsbörda redan 2012. Inom 20 år väntas siffran stiga till dryga 200 kommuner. Utvecklingen styrs enligt rapporten främst av de stora demografiska förändringarna.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,33 procent. En femårig swap kostade 3,52 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,817 kr och en dollar 6,395 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 18 februari 2011•
Det rullar bra i den svenska ekonomin och Sverige beskrivs i olika sammanhang i euforiskt berusade färger. Men som en del av det globala systemet påverkas vi givetvis av de många problem som ännu styr och de närmaste åren kommer att styra många länders ekonomiska, finansiella och politiska agendor.
En direkt effekt av den starka ekonomin är räntebanan. Under veckan höjde Riksbanken som väntat reporäntan med 0.25 till 1,50 procent. Högre styrränta fördyrar i sin tur hushållens lånestock som i dag växer med ca 200 miljarder per år. En bromsad kreditexpansion och avkylning av fastighetsmarknaden skulle vara i linje med att säkerställa framtida finansiell stabilitet och minska hushållens potentiella sårbarhet. Hushållens försämring när det gäller boendekostnaderna träffar med viss direktkraft fastighetsmarknaden.
En starkare krona inverkar negativt på den svenska ekonomin genom att kortsiktigt försämra exportföretagens konkurrenskraft.
En starkare krona ger å andra sidan svenska hushåll förstärkt köpkraft. Den importerade inflationen kan bli lägre vilket har positiv inverkan på det totala inflationstrycket. Våra svenska turistkronor blir också mer värda i utlandet.
Sverige har ett unikt läge även om en viss portion ödmjukhet är på sin plats i analysen av vår förträfflighet i en fortsatt orolig omvärld.
Den ekonomiska politiken med högre ränta, starkare krona, lägre kredittillväxt, sänkta skatter, ansvarsfulla löneökningar, upphängd på inflationsmål, statsskuldsmål och kanske kreditmål bäddar för en planerad försiktig inbromsning av svensk ekonomi till mer uthålliga tillväxtnivåer och en stabilitet och konkurrenskraft som gör att Sverige står starkare att kunna möta framtida nya globala utmaningar.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,228 procent. En femårig swap kostade 3,545 procent.
På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,731 kr och en dollar 6,418 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
