Under gårdagen var jag gäst hos Riksdagsledamoten Göran Petterssons (M) radioprogram för att min syn på Sveriges största ekonomiska utmaningar. Vi talade om allt från kommun- och landstingsnivån till den nationella nivån, och avslutade med den europeiska.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att se och höra inslaget:
http://networkedblogs.com/hIRhO
Svensk ekonomi går superstarkt där bruttonationalprodukten (BNP) ökade med 7,3 procent det fjärde kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Hushållens konsumtionsutgifter gav det största bidraget till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar fortsatte att öka mycket och bidrog starkt till utvecklingen. Säsongrensad och jämförd med det tredje kvartalet 2010 ökade BNP med 1,2 procent.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,3 procent. Utgifter för inköp av bilar gav även detta kvartal störst bidrag till utvecklingen. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, svenskars konsumtionsutgifter utomlands samt utgifter för bränsle och elström. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 2,1 procentenheter till BNP.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 4,5 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter steg med 5,5 procent, landstingens med 0,5 procent och statens utgifter steg med 6,2. Primärkommunernas ökning förklaras bland annat av ökad förbrukning av tjänster och material samt ökade inköp av skola-, vård- och omsorgstjänster utförda av privata företag. Statens ökade konsumtionsutgifter förklaras främst av ökade inköp av försvarsmateriel. Sammantaget bidrog offentliga konsumtionsutgifter med 1,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 9,8 procent. Bostads- och maskininvesteringarna bidrog även detta kvartal mycket till den totala investeringsuppgången. I näringslivet steg investeringarna med 10 procent. Statliga myndigheters investeringar ökade med 5,1 procent och kommunernas med 13 procent. Det var främst landstingens ökade investeringar som bidrog mycket till kommunernas ökning. Fasta bruttoinvesteringar bidrog med 1,8 procentenheter till BNP-tillväxten.
Lagerinvesteringarna bidrog med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Det var lager av produkter i arbete samt färdigvaror inom industrin som gav det största bidraget till uppgången.
Antalet sysselsatta i hela ekonomin steg med 2,4 och antalet arbetade timmar ökade med 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Medelarbetstiden fortsatte därmed att öka.
Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,4 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 7,9 miljarder kronor och uppgick till 10 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till -1,8 procent.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till -47 miljarder kronor. Det är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till -28 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 0,2 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till -19 miljarder kronor varav primärkommuners -16 och landstingens -3,1 miljarder kronor.
För helåret 2010 ökade BNP med 5,5 procent jämfört med 2009 vilket är den största uppgången sedan 1970.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____309217.aspx
Civil- och bostadsminister Stefan Attefall, Socialdepartementet, talar på Kommuninvests föreningsstämma den 7 april.
Datum:
Torsdagen den 7 april, 2011
Plats:
Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35, Stockholm
09:30
Registrering och kaffe
10:00
Inledning Bella Goldman, moderator
10:10
Making sense of a complex world – rethinking a complex world Noreena Hertz, World´s Leading Economist, Professor of Globalizations, Sustainability and Finance
11:00
Kaffe
11:30
Samtiden, omvärlden och de samhällen vi själv skapar Jens Assur, samtidsskildrare och internationellt känd fotograf
12:20
Avrunding av förmiddagen
12:30
Lunch
13:30
Ann-Charlotte Stenkil, ordförande Kommuninvest ekonomisk förening Ellen Bramness Arvidsson, ordförande Kommuninvest i Sverige AB
14:10
Tomas Werngren, VD Maria Viimne, vice VD Kommuninvest
15:00
Kaffe
15:30
Stefan Attefall, Civil- och bostadsminister, Socialdepartementet
16:00
Föreningsstämma
19:00
Jubileumsmiddag med underhållning
Ser fram emot en riktigt trevlig dag, att få träffa Stefan och många andra intressanta personer.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/foereningsstaemma-2011/foereningsstaemma-2011.php
Lena Bäcker har fått expertuppdrag från Tillväxtanalys - regeringens myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, att analysera det svenska bostadsfinansieringssystemet ur ett utvecklings- och tillväxtperspektiv. Analysen kommer att ligga som underlag för rapport till Nordiska Ministerrådet.
Projektet har initierats från en arbetsgrupp under nordiska ministerrådet. Medverkande länder är Sverige, Norge och Finland. Ett mervärde bedöms kunna skapas genom en komparativ studie mellan de nordiska länderna där både nationella ”spelregler” och praktiska erfarenheter presenteras.
Utbyte av kunskap och ”best practice” inom detta område bedöms kunna öka förutsättningarna för utveckling och tillväxt i de nordiska landsbygderna.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2009/03/12/mot-kommuninvests-nya-chefekonom-lena-backer/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2011/02/18/lagenhetsbyggandet-okar-i-landet/
http://www.kommuninvest.se/blogg/tag/upprustning-av-miljonprogrammet/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/04/23/upprustningen-av-miljonprogrammet-ovan-och-under-mark/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/04/miljonprogrammet-oppnar-nya-mojligheter/
Att analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare. Det handlar om att få bättre kunskapsunderlag i beslutsprocesser – att få en överblick av det nuvarande läget för att klargöra alternativ, snarare än att göra förutsägelser om framtiden. Ett bra sätt att ta del av allt detta är seminarier och andra mötesplatser. Kommuninvest medverkar i samtliga arrangemang nedan, i syfte att såväl förmedla vår unika kompetens inom kommunala finansiering som att spana in i framtiden och därmer stärka vår roll som Kommungäld. Sidan uppdateras löpande.
2 februari
Långtidsutredningen 2011 med förslag till reformer för en bättre arbetsmarknad
Rosenbad
Den 2 februari anordnar Finansdepartementet ett seminarie om Långstidsutredningen 2011 som fokuserar på viktiga frågor inom den svenska arbetsmarknaden. Utredningen analyserar vilka möjligheter som finns att genomföra reformer som leder till lägre arbetslöshet och bättre incitament för såväl företag som arbetstagare. För trots det goda ekonomiska läge som Sverige befinner sig i så är arbetslösheten fortsatt hög med risken att många hamnar i ett utanförskap i samhället och arbetsmarknaden.
Det skall bli intressant att följa utredningens rekommendationer och vad de slutligen leder till.
4 februari
”Vilka blir 2010-talets viktigaste politiska frågor?”
Rosenbad
Den 4 februari anordnar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ett seminarium med temat: ”Vilka politiska frågor blir viktigast under mandatperioden – och under resten av 2010-talet?” där jag kommer att delta.
Under en heldag samlas flera av Sveriges ledande experter och beslutsfattare för att diskutera avgörande framtidsfrågor.
9 februari
Kommuninvests medlemssamråd
Apertins Gård
Onsdagen den 9 februari
De årliga medlemssamråden är en viktig kanal för information och samtal i ägarkretsen. Inbjudna att delta är ledande politiker, kommunchefer samt ekonomichefer eller motsvarande i våra ägarkommuner och ägarlandsting.
11 februari
Konferens om industrifastigheter på landsbygden
Tranemo Kommunhus, Tranemosalen
11 februari
Med syftet att hålla hela Sverige levande, är jag inbjuden att föreläsa om hur vi, ur ett nationellt perspektiv, ska ge företag i glesbygd samma förutsättning till utveckling och expansion som företag i storstadsregioner. Problemen som tas upp gäller inte bara för Tranemo utan är likartade i alla landets landsbygdskommuner.
Inbjudna är riksdagsledamöter, regionledningar och kommunledningar.
11 februari – 10 mars
Kommuninvests Finansseminarium 2011 på sju orter i landet
11/2 – 10/3
Kommuninvests Finansseminarium är ett kostnadsfritt seminarium för dig som arbetar med finansfrågor i kommuner, landsting och dess företag. 2011 års seminarier arrangeras på sex orter runtom i landet under perioden 16/2 – 10/3.
Den 11/2 arrangeras ett speciellt seminarium för större låntagare.
Jag föreläser b.l a tillsammans med:
Stockholm 11/2
José Marin Arcas som är Chef över Euro Area Macroeconomic Developments Division på Europeiska Centralbanken (ECB).
Stefan Ackerby – Bitr. chefekonom, Sveriges kommuner och landsting (SKL)
ÖREBRO 16/2
Cecilia Skingsley – Analyschef för ränte- och valutahandel, Swedbank
MALMÖ 17/2
Annika Winsth – Chefekonom, Nordea
ÖSTERSUND 2/3
Roger Josefsson – Chefekonom, Danske Bank Sverige
GÖTEBORG 3/3
Peter Westaway – Chefekonom, Nomura. OBS: Denna föreläsning genomförs på engelska.
LULEÅ 9/3
Pär Magnusson – Chefanalytiker Royal Bank of Scotland
STOCKHOLM 10/3
Robert Bergqvist – Chefekonom, SEB
17 – 18 mars
Tillväxtdagarna 2011 i Göteborg
17-18 mars
Kinas ekonomi kommer att vara den största i världen inom 20 år. När Swedbank och Sparbankerna för andra året anordnar Tillväxtdagarna, 17-18 mars, är det ekonomiska temat Kinas starka och växande påverkan på världsekonomin och den globala handeln.
Inom ramen för årets övergripande tema står tre områden i fokus: Framtidens arbetsmarknad, tillväxtregionernas betydelse för tillväxten i hela Sverige samt hoten mot en hållbar och uthållig tillväxt.
Även detta år medverkar Kommuninvest på Tillväxtdagarna.
Redan torsdagen den 17 mars deltar jag i finansdebatten ”Har vi rätt ekonomisk politik om krisen kommer?”
Intervju med Johan Norberg, författare och samhällsdebattör
Panel:
Lars Jagren, chefekonom, Företagarna
Emma Lennartsson, chefekonom, Kommunal
Lena Bäcker, chefekonom, Kommuninvest
Lena Hagman, chefekonom, Almega
Cecilia Skingskley, analyschef, Swedbank
Intervju med Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker, Moderaterna, samt ledamot av EU-parlamentets särskilda utskott för den finansiella krisen.
Moderator: Pontus Schultz, publisher, Veckans Affärer
Fredagen den 18 mars anordnar Kommuninvest ett frukostseminarie för särskilt inbjudna där Vd Tomas Werngren och jag medverkar.
Ser fram emot en mycket intressant debatt och förhoppningsvis minst lika trevliga dagar som under Tillväxtdagarna 2010 i Åre.
9-10 juni
EAPB Chief Economist Meeting
9-10 juni i Stockholm
The European Association of Public Banks (EAPB) Chief Economist Network för Europas ledande Chefekonomer för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Ett rekorddeltagande av 40-50 toppekonomer från de flesta av Europas länder väntas och värdlandet denna gång är mitt eget hemland Sverige. Jag kommer att vara moderator och leda nätverkets samtal under de båda dagarna.
29 juni – 2 juli
Tällberg Forum 2011
Den 29 juni – 2 juli kommer ca 500 ledare och tänkare från hela världen och alla samhällssektorer att samlas i Sigtuna. Syftet är att dela insikter och kunskap kring de stora frågor som vår värld står inför.
Jag medverkar för första gången och kommer att delta i flera delar:
- Kommundagen den 29 juni med samtal och diskussioner om de nya möjligheterna i samhällsplanering och stadsutveckling där upprustningen av miljonprogrammets bostäder akutaliseras
- I plenarsamtalen under följande Forum-dagar
3-6 juli
Almedalen
3-6 juli i Visby
Veckan då beslutsfattare och många andra träffas. Jag har varit med två år i rad och måste säga att det var omvälvande och mycket intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter.
För andra gången kommer Kommuninvest att vara en aktiv aktör i Almedalen. Själv medverkar jag på Kommuninvests arrangemang och medverkar i ett flertal externa sammanhang som debattör och föreläsare.
Ekonomidagarna
Örebro
23 september
Kanske vi träffas…
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
Efter finanskrisen kan vi globalt se en bredare konjunkturåterhämtning, som dock sker olika snabbt i världens länder. Det är Asien, med världens megaländer Kina och Indien som är loket i återhämtningen. I de gamla industriländerna går tillväxten fortfarande trögt medan USA:s ekonomi växer fortare än både Europas och Japans.
Världsekonomin reser sig således men faktum kvarstår, flera länder präglas av omfattande utmaningar med ansträngda statsfinanser i räntekänsliga ekonomier.
Eurokrisen handlar egentligen inte om hur några länder i södra Europa kan minska sina statsskulder utan frågan är, hur ny tillväxt och konkurrenskraft skapas som därmed säkrar finansieringen av den framtida välfärden.
Allt tydligare framstår Sveriges ekonomiska ställning som mycket finansiellt starkt med stabila statsfinanser och en återhämtning som tagit god fart. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin har under 2010 ökat samtidigt som antalet sysselsatta stiger. Faktorer som positivt påverkar det kommunala skatteunderlaget. Dock är landets arbetslöshet fortsatt hög, inte minst hos de unga.
I takt med landets starkare ekonomiska ställning påverkas kommunsektorn positivt med ökade skatteintäkter och minskade utgifter som följd.
Som en av världens mest exportberoende länder menar vi dock att ett vakande öga bör hållas på de ökade riskerna i världsekonomin, där stora lånebehov hos hårt skuldsatta länder och finansiella institutioner kan medverka till en dämpande effekt på den svenska återhämtningen.
2010 ser ut att bli ett bra år för sektorn med ett överskott på 21 miljarder och 90 procent som klarar ett positivt resultat. Det goda resultatet för 2010 beror dock främst på de tillfälliga statsbidragen.
Med en fortsatt god tillväxt i Sverige finns ett bra utgångsläge för överskott även 2011. Att kommunerna och landstingen i hög grad agerar långsiktigt är tydligt med tanke på det goda resultatet i år och överskott även nästa år. Det kommer dock ta några år innan skatteunderlaget växer i en normal takt.
Under 2011 bedöms sektorn göra ett överskott på sju miljarder 2011 jämfört med tre miljarder i tidigare prognos.
Av landets 290 kommuner är det åtta kommuner som 2011 höjer skatten och tolv kommuner som sänker. Inget landsting ändrar skatten.
Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för riket minskar från 31,56 till 31,55 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,73 och den genomsnittliga landstingsskatten, precis som föregående år, på 10,82.
Prognosen är att kommunsektorns årliga investeringar om ca 105 miljarder tillsammans med konsumtion fortsatt kommer att bidra till stark svensk återhämtning och stärkt konkurrenskraft.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela rapporten:
Den svenska kommunsektorn har i internationella mått en stabil och sund ekonomi. Ny statistik från SCB visar att även kommunägda företag har en fortsatt stabil utveckling. Vår omvärld visar på att det är klart lönsamt att vara skötsam med de offentliga finanserna.
Mellan åren 2008 och 2009 ökade omsättningen i de kommunägda företagen med cirka nio miljarder kronor, och uppgick år 2009 till 170 miljarder kronor. Sedan 2004 har omsättningen i de kommunägda företagen ökat med cirka 27 procent. Även balansomslutningen visade på en positiv utveckling och har sedan 2004 ökat med cirka 65 procent.
Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 10,3 procent, vilket var knappt en procentenhet högre än föregående år. Soliditeten var 20,6 procent, vilket också var högre än föregående år.
Även landstingsägda företag förbättrade resultaten
Omsättningen för de landstingsägda företagen uppgick under 2009 till 31,5 miljarder kronor, motsvarande siffra för år 2008 var 31,3 miljarder. Det redovisade årsresultatet uppgick till 655 miljoner kronor, motsvarande siffra för 2008 var 417 miljoner.
Avkastningen på eget kapital uppgick till 7,4 procent. Detta är en förbättring jämfört med året innan, då avkastningen var 5,7. Även soliditeten har förbättrats och var 28,7 procent år 2009, jämfört med 27, 5 året innan.
Kraftig försämring för statligt ägda företag
Resultatet för de statligt ägda företagen har försämrats kraftigt under 2009 jämfört med året innan. Det redovisade årsresultatet uppgick till 23 miljarder kronor, en minskning med 36 miljarder sedan året innan. Men det bör nämnas att den stora minskningen jämfört med föregående år beror på att det höga resultatet år 2008 påverkades till stor del av en tillfällig koncernintern realisationsvinst.
Även avkastningen på eget kapital minskade kraftigt under 2009 och uppgick till 13,8 procent. Detta kan jämföras med året innan då avkastningen på eget kapital uppgick till 19,6. De statligt ägda företagen har dock fortfarande en högre avkastning än de kommun- och landstingsägda företagen.
Soliditeten har också minskat, dock inte lika kraftigt, och uppgick under 2009 till 17,6 procent. (SCB)
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer:
http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?publobjid=12655
Sveriges ekonomiska läge går fortsatt mycket starkt där landets bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 6,9 procent det tredje kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 11,2 procent. Bostads- och maskininvesteringarna bidrog mest till den totala investeringsuppgången. Näringslivets investeringar ökade med 9,9 procent. De statliga myndigheternas investeringar ökade med 16 procent och kommunernas med 19 procent. Inom kommunerna var det främst landstingen som bidrog till ökningen. Fasta bruttoinvesteringar gav ett positivt bidrag med 2,0 procentenheter till BNP-tillväxten.
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 6,9 procent det tredje kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar lämnade störst bidrag till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtionsutgifter gav starka bidrag. Säsongrensad och jämförd med det andra kvartalet 2010 ökade BNP med 2,1 procent.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,8 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 1,7 procent och primärkommunernas med 3,2 procent. Ökade inköp av varor och tjänster bidrog mycket till primärkommunernas ökning. Däremot sjönk landstingens konsumtionsutgifter med 0,6 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNP.
Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 2,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta steg med 1,8 procent vilket innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,4 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,5 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,5 procent. Utgifter för inköp av bilar gav liksom föregående kvartal det största bidraget till utvecklingen. Inköp av nya bilar ökade detta kvartal med 45 procent. Svenskars konsumtionsutgifter utomlands och utgifterna för hemelektronik var två andra poster som bidrog mycket till utvecklingen. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 1,8 procentenheter.
Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,9 procentenheter. Insatsvaror och färdigvaror inom industrin samt lageruppbyggnad inom partihandeln bidrog bland annat till uppgången.
Exporten ökade med 11,9 procent och importen med 14 procent. I likhet med andra kvartalet var det varuhandeln som steg mest. Varuexporten ökade med 16 procent och varuimporten med 19 procent. Både för import och export har handeln med motorfordon och teleprodukter lämnat starka bidrag till utvecklingen. Tjänsteexporten ökade med 3,7 procent och tjänsteimporten med 2,3 procent. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter.
Produktionen inom näringslivet ökade med 9,3 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 16 procent och tjänstebranscherna med 5,9 procent. Flera branscher bidrog till den positiva produktionsutvecklingen. Bygg- och maskinvaruindustrin var de branscher som gav de största bidragen till utvecklingen inom de varuproducerande branscherna. Inom tjänstebranscherna var det parti- och detaljhandeln samt företagstjänster som bidrog mest. Fastighetsförvaltning var en av få branscher som fortsatte att minska även detta kvartal till följd av ökade reparationsutgifter. Offentliga myndigheters produktion minskade med 1,0 procent.
Hushållens disponibla inkomster ökade med 1,6 procent i löpande priser det tredje kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 0,7 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 15,5 miljarder kronor och uppgick till 21 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,5 procent.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 4,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till 4,3 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 0,4 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till -0,6 miljarder kronor varav primärkommuners 0,3 och landstingens -0,9 miljarder kronor.
Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Tredje kvartalet hade ingen kalendereffekt. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet.(SCB)
För att läsa mer om Nationalräkenskaperna, tredje kvartalet 2010 på SCB.s hemsida:
http://www.scb.se/Pages/Product____11030.aspx
För att läsa mer på Kommuninvest Perspektiv:
http://www.kommuninvest.org/website1/sv/nyheter/kommuninvest-perspektiv-nr.-32010-publicerad.php
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest Sverige
Henning Schoppmann Miriam Roemers Lena Bäcker
EAPB, Secretary General EAPB, Public Relations Manager Kommuninvest, Chief Economist
Lena Bäcker
Chief Economist
Kommuninvest in Sweden
The Swedish Local Government Debt Office
To read more:
2010_11_18and19_EAPB_Chief Economist Meeting_HISTORY_BACKGROUND (2)
2010_11_18and19_Chief Economist Meeting_Brussels_AGENDA_status 10 11 2010
2010_11_18and19_EAPB_Chief Economist Meeting_ITINERARY (2)
ECB_Monthly Bulletin October 2010