Publicerat i
Svenskaden 11 mars 2011•
Januaristatistiken visar att orderingången till den svenska industrin sjönk med 1,6 procent jämfört med december 2010. Under den senaste tremånadersperioden (november 2010-januari 2011) steg däremot orderingången med 3,5 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod (augusti-oktober 2010).
Enligt the Economists husprisindikator är svenska bostadspriser ca 40 procent för höga medan läget är värre i Australien, Hong Kong, Frankrike och Spanien. Däremot anses Tysklands och Japans bopriser vara undervärderade med ca 12 respektive 35 procent. Värderingen i husprisindikatorn vägen dock ej in att bostadsinvesteringarna länge varit (för) låga sedan lång tid i många av landets kommuner.
Samtidigt varnar Lars Nyberg, vice Riksbankschef för att stigande bostadspriser och ökande lån riskerar att skapa ” en generation av låntagare”.
Lägre skatt för elkonsumenter och högre skatt för elproducenter kan vara framtidens melodi enligt näringsministern. Höjd skatt på vattenkraftverk och kärnkraft skulle kunna bidra till lägre vinster och bereda väg för denna skatteväxling.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,37 procent. En femårig swap kostade 3,49 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,83 kr och en dollar 6,40 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 6 mars 2011•
Sverige hävdar sig allt starkare i den internationella välståndsligan. Enligt preliminära siffor tjänade svenskarna 2010 tio procent mer än invånarna i OECD-området i genomsnitt. För ett år sedan låg vi åtta procent över snittet. Det här innebär att vi i den internationella välståndsligan har avancerat från fjortonde till elfte plats. Mätningen gäller bruttonationalprodukt per invånare omräknad till verklig köpkraft.
I suverän topp ligger Luxemburg före Norge. USA, Schweiz och Nederländerna. Sverige har på ett år gått om Belgien, Danmark och Island. (Källa www.ekonomifakta.se)
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer om välståndsligan:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/02/09/oecd-rapporter-visar-uppgang-och-nedgang-i-konjunkturen-chefekonomen-kommenterar/
För att läsa mer om framtidens välfärd:
http://www.kommuninvest.se/blogg/tag/valfard/
Publicerat i
Svenskaden 25 februari 2011•
Hushållens skulder har ökat dramatiskt och det är bolånen som står för ökningen. Nu varnar regeringens expertorgan, Statens Bostadskreditnämnd (BKN) för en briserande bostadsbubbla med 20 procent inom en snar framtid.
Man anser att det finns en bubbla sedan två år tillbaka och den kommer att fördjupas i takt med att räntorna stiger. BKN menar att när vi kommer upp i normala räntenivåer på 5,5 procent, kommer det att märkas.
Och det kommer enligt många bedömare inte att dröja särskilt länge innan boräntorna når den nivån.
Enligt Nordeas prognoser kommer tremånadersräntan om två år att ligga på 5,20 procent, tvåårsräntan på 5,60 procent och femårsräntan på 5,80 procent.
Men alla är dock inte lika övertygade om en bubbla. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, tror inte på någon bostadsbubbla, varken nu eller de närmaste åren. Lind menar att tittar man på bolån i förhållande till disponibel inkomst så ligger till exempel Sverige bara på hälften av Danmarks nivå.
Enligt Lind är det viktigast är att hushållen har en genomtänkt strategi inför stora ekonomiska beslut.
Bedömningen är att hushållens skuldnivå i längden är ohållbar och bör tas med allvar. Samtidigt så kommer Riksbanken att nödgas sänka räntan för att få fart på ekonomin igen om hushållen tvingas använda stor del av sina inkomster på boendet så att annan konsumtion drabbas,
Den grupp som däremot ligger i riskzon med kraftigt stigande räntor är högbelånade med plötsligt inkomstbortfall såsom sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa
Rätt hanterat bör den höga skuldsättningen och bostadspriserna inte bli en allvarlig bostadsbubbla som kan sänka svensk ekonomi. Det troligast scenariot är istället en stabilisering följd av visst prisfall där inflationen justerar priserna nedåt över ett antal år.
Under veckan presenterade SCB en prognos över den framtida välfärden. Enligt rapporten kommer 73 svenska kommuner att ha en ansträngd försörjningsbörda redan 2012. Inom 20 år väntas siffran stiga till dryga 200 kommuner. Utvecklingen styrs enligt rapporten främst av de stora demografiska förändringarna.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,33 procent. En femårig swap kostade 3,52 procent. På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,817 kr och en dollar 6,395 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 18 februari 2011•
Det rullar bra i den svenska ekonomin och Sverige beskrivs i olika sammanhang i euforiskt berusade färger. Men som en del av det globala systemet påverkas vi givetvis av de många problem som ännu styr och de närmaste åren kommer att styra många länders ekonomiska, finansiella och politiska agendor.
En direkt effekt av den starka ekonomin är räntebanan. Under veckan höjde Riksbanken som väntat reporäntan med 0.25 till 1,50 procent. Högre styrränta fördyrar i sin tur hushållens lånestock som i dag växer med ca 200 miljarder per år. En bromsad kreditexpansion och avkylning av fastighetsmarknaden skulle vara i linje med att säkerställa framtida finansiell stabilitet och minska hushållens potentiella sårbarhet. Hushållens försämring när det gäller boendekostnaderna träffar med viss direktkraft fastighetsmarknaden.
En starkare krona inverkar negativt på den svenska ekonomin genom att kortsiktigt försämra exportföretagens konkurrenskraft.
En starkare krona ger å andra sidan svenska hushåll förstärkt köpkraft. Den importerade inflationen kan bli lägre vilket har positiv inverkan på det totala inflationstrycket. Våra svenska turistkronor blir också mer värda i utlandet.
Sverige har ett unikt läge även om en viss portion ödmjukhet är på sin plats i analysen av vår förträfflighet i en fortsatt orolig omvärld.
Den ekonomiska politiken med högre ränta, starkare krona, lägre kredittillväxt, sänkta skatter, ansvarsfulla löneökningar, upphängd på inflationsmål, statsskuldsmål och kanske kreditmål bäddar för en planerad försiktig inbromsning av svensk ekonomi till mer uthålliga tillväxtnivåer och en stabilitet och konkurrenskraft som gör att Sverige står starkare att kunna möta framtida nya globala utmaningar.
På torsdagen noterades 3 månaders Stibor till 2,228 procent. En femårig swap kostade 3,545 procent.
På torsdagseftermiddagen kostade en euro 8,731 kr och en dollar 6,418 kr.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 11 februari 2011•
Riksbankens företagsintervjuer visar att konjunkturen har fortsatt att stärkas. Företagen uppger att de förväntar sig att konjunkturen kommer att fortsätta att utvecklas positivt under det närmaste halvåret. Majoriteten av de större industriföretagen beskriver att produktionsvolymerna har ökat. Samtidigt har lönsamheten förbättrats och betecknas av många företag som god.
Än en gång överraskar statens betalningar positivt. Betalningarna resulterade i ett överskott på 29,9 miljarder kronor i januari. Det är 5,7 miljarder kronor högre än Riksgäldens prognos. Skatteinkomsterna blev 3,6 miljarder kronor högre än beräknat. Dessutom blev utbetalningen till kommunerna 2,1 miljarder lägre än tidigare prognos.
Svenska elpriser stiger kraftigt och har ökat med 80 % sedan 1999. Av EU-länderna är det bara Irlands elpriser som har ökat lika mycket, visar en EU-rapport.
Svenskarna måste jobba längre annars blir pensionerna lägre. Det menar socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) och tillsätter därför en ny pensionsutredning.
Det är för många som lämnar före 65 års ålder och det är ganska många fler som skulle kunna arbeta längre än till 65 som inte gör det. Det innebär att skatteintäkterna krymper och statens utgifter för välfärden ökar. I målet att höja pensionsåldern har Socialförsäkringsministern Ulf Kristerssons beslutat att tillsätter en ny pensionsutredning. Frågan är känslig och vi kan räkna med att pensionsdebatten med detta hettar till i landet.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenskaden 9 februari 2011•
Att analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare. Det handlar om att få bättre kunskapsunderlag i beslutsprocesser – att få en överblick av det nuvarande läget för att klargöra alternativ, snarare än att göra förutsägelser om framtiden. Ett bra sätt att ta del av allt detta är seminarier och andra mötesplatser. Kommuninvest medverkar i samtliga arrangemang nedan, i syfte att såväl förmedla vår unika kompetens inom kommunala finansiering som att spana in i framtiden och därmer stärka vår roll som Kommungäld. Sidan uppdateras löpande.
2 februari
Långtidsutredningen 2011 med förslag till reformer för en bättre arbetsmarknad
Rosenbad
Den 2 februari anordnar Finansdepartementet ett seminarie om Långstidsutredningen 2011 som fokuserar på viktiga frågor inom den svenska arbetsmarknaden. Utredningen analyserar vilka möjligheter som finns att genomföra reformer som leder till lägre arbetslöshet och bättre incitament för såväl företag som arbetstagare. För trots det goda ekonomiska läge som Sverige befinner sig i så är arbetslösheten fortsatt hög med risken att många hamnar i ett utanförskap i samhället och arbetsmarknaden.
Det skall bli intressant att följa utredningens rekommendationer och vad de slutligen leder till.
4 februari
”Vilka blir 2010-talets viktigaste politiska frågor?”
Rosenbad
Den 4 februari anordnar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ett seminarium med temat: ”Vilka politiska frågor blir viktigast under mandatperioden – och under resten av 2010-talet?” där jag kommer att delta.
Under en heldag samlas flera av Sveriges ledande experter och beslutsfattare för att diskutera avgörande framtidsfrågor.
9 februari
Kommuninvests medlemssamråd
Apertins Gård
Onsdagen den 9 februari
De årliga medlemssamråden är en viktig kanal för information och samtal i ägarkretsen. Inbjudna att delta är ledande politiker, kommunchefer samt ekonomichefer eller motsvarande i våra ägarkommuner och ägarlandsting.
11 februari
Konferens om industrifastigheter på landsbygden
Tranemo Kommunhus, Tranemosalen
11 februari
Med syftet att hålla hela Sverige levande, är jag inbjuden att föreläsa om hur vi, ur ett nationellt perspektiv, ska ge företag i glesbygd samma förutsättning till utveckling och expansion som företag i storstadsregioner. Problemen som tas upp gäller inte bara för Tranemo utan är likartade i alla landets landsbygdskommuner.
Inbjudna är riksdagsledamöter, regionledningar och kommunledningar.
11 februari – 10 mars
Kommuninvests Finansseminarium 2011 på sju orter i landet
11/2 – 10/3
Kommuninvests Finansseminarium är ett kostnadsfritt seminarium för dig som arbetar med finansfrågor i kommuner, landsting och dess företag. 2011 års seminarier arrangeras på sex orter runtom i landet under perioden 16/2 – 10/3.
Den 11/2 arrangeras ett speciellt seminarium för större låntagare.
Jag föreläser b.l a tillsammans med:
Stockholm 11/2
José Marin Arcas som är Chef över Euro Area Macroeconomic Developments Division på Europeiska Centralbanken (ECB).
Stefan Ackerby – Bitr. chefekonom, Sveriges kommuner och landsting (SKL)
ÖREBRO 16/2
Cecilia Skingsley – Analyschef för ränte- och valutahandel, Swedbank
MALMÖ 17/2
Annika Winsth – Chefekonom, Nordea
ÖSTERSUND 2/3
Roger Josefsson – Chefekonom, Danske Bank Sverige
GÖTEBORG 3/3
Peter Westaway – Chefekonom, Nomura. OBS: Denna föreläsning genomförs på engelska.
LULEÅ 9/3
Pär Magnusson – Chefanalytiker Royal Bank of Scotland
STOCKHOLM 10/3
Robert Bergqvist – Chefekonom, SEB
17 – 18 mars
Tillväxtdagarna 2011 i Göteborg
17-18 mars
Kinas ekonomi kommer att vara den största i världen inom 20 år. När Swedbank och Sparbankerna för andra året anordnar Tillväxtdagarna, 17-18 mars, är det ekonomiska temat Kinas starka och växande påverkan på världsekonomin och den globala handeln.
Inom ramen för årets övergripande tema står tre områden i fokus: Framtidens arbetsmarknad, tillväxtregionernas betydelse för tillväxten i hela Sverige samt hoten mot en hållbar och uthållig tillväxt.
Även detta år medverkar Kommuninvest på Tillväxtdagarna.
Redan torsdagen den 17 mars deltar jag i finansdebatten ”Har vi rätt ekonomisk politik om krisen kommer?”
Intervju med Johan Norberg, författare och samhällsdebattör
Panel:
Lars Jagren, chefekonom, Företagarna
Emma Lennartsson, chefekonom, Kommunal
Lena Bäcker, chefekonom, Kommuninvest
Lena Hagman, chefekonom, Almega
Cecilia Skingskley, analyschef, Swedbank
Intervju med Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker, Moderaterna, samt ledamot av EU-parlamentets särskilda utskott för den finansiella krisen.
Moderator: Pontus Schultz, publisher, Veckans Affärer
Fredagen den 18 mars anordnar Kommuninvest ett frukostseminarie för särskilt inbjudna där Vd Tomas Werngren och jag medverkar.
Ser fram emot en mycket intressant debatt och förhoppningsvis minst lika trevliga dagar som under Tillväxtdagarna 2010 i Åre.
9-10 juni
EAPB Chief Economist Meeting
9-10 juni i Stockholm
The European Association of Public Banks (EAPB) Chief Economist Network för Europas ledande Chefekonomer för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Ett rekorddeltagande av 40-50 toppekonomer från de flesta av Europas länder väntas och värdlandet denna gång är mitt eget hemland Sverige. Jag kommer att vara moderator och leda nätverkets samtal under de båda dagarna.
29 juni – 2 juli
Tällberg Forum 2011
Den 29 juni – 2 juli kommer ca 500 ledare och tänkare från hela världen och alla samhällssektorer att samlas i Sigtuna. Syftet är att dela insikter och kunskap kring de stora frågor som vår värld står inför.
Jag medverkar för första gången och kommer att delta i flera delar:
- Kommundagen den 29 juni med samtal och diskussioner om de nya möjligheterna i samhällsplanering och stadsutveckling där upprustningen av miljonprogrammets bostäder akutaliseras
- I plenarsamtalen under följande Forum-dagar
3-6 juli
Almedalen
3-6 juli i Visby
Veckan då beslutsfattare och många andra träffas. Jag har varit med två år i rad och måste säga att det var omvälvande och mycket intressant. Med över 1 000 evenemang, förstår man att det största problemet för oss besökare var att välja bort. Tiden räcker helt enkelt inte till att bevaka alla aktiviteter.
För andra gången kommer Kommuninvest att vara en aktiv aktör i Almedalen. Själv medverkar jag på Kommuninvests arrangemang och medverkar i ett flertal externa sammanhang som debattör och föreläsare.
Ekonomidagarna
Örebro
23 september
Kanske vi träffas…
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
Publicerat i
Övrigtden 4 februari 2011•
Finansminister Anders Borg räknar med att arbetslösheten faller ner från dagens 7,8 procent till 5 procent 2014. Även om svensk ekonomi går starkt anses siffran från flera bedömare som lite väl optimistisk.
Den svenska kronan fortsätter att stärkas och nådde under veckan 10-års högsta mot euron. Riksbankens fokus på kre-dit/bopristillväxt ser ut att kunna ackom-panjeras av en reell oro för att den under-liggande inflationen tar fart. I kombination med en tydlig markering förra veckan från Stefan Ingves att dagens kronnivå inte är ett problem för tillväxten så länge som den globala efterfrågan är stark så finna alla skäl att tro på ytterligare kronstyrka.
Om du har några synpunkter eller funderingar med anledning av veckobrevet eller hur det som händer i vår omvärld påverkar vår vardag så är du välkommen att höra av dig till mig.
Trevlig helg!
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa hela veckobrevet:
http://www.kommuninvest.se/website1/sv/veckobrev/veckobrev.php
Publicerat i
Svenska, Övrigtden 1 februari 2011•
Nyligen presenterade Nordiska Ministerrådet den intressanta och något kontroversiella rapporten ”Förbundsstaten Norden”. Tanken är att den nya förbundsstaten med sin gemensamma författning, sitt gemensamma styre och med sina 25 miljoner invånare, skulle bli en helt ny och tung aktör på den europeiska scenen. Om länderna har modet till det.
Författaren Gunnar Wetterberg argumenterar således över en ny nordisk förbundsstat. En reell federation med ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken, de finanspolitiska ramarna och alla centrala områden inom lagstiftningens huvudområden från invandringen till socialpolitiken.
Tankarna flyger iväg och man kittlas av tanken, Förbundsstaten Norden – är det möjligt och vad skulle den i så fall innebära?
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer om Norden:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2011/01/31/den-nordiska-valfardsmodellen-i-fokus-under-det-ekonomiska-varldstoppmotet-i-davos/
För att läsa hela rapporten:
NCYB Book[1]
Publicerat i
Svenskaden 31 januari 2011•
Vid flera tillfällen har Kommuninvest valt att ta upp de nordiska ländernas starka ekonomiska position i den globala världen. Kommuninvest i Sverige är medlem i Nordic Local Government Funding Agencies (NLGFA) där vi bedriver ett mycket bra och nära samarbete med våra nordiska motsvarigheter. Själv reser jag runt mycket i länderna och under Finansdagarna 2010 anordnade Kommuninvest ett välbesökt seminarium om ”Nordiska grannar – men är vi så lika?” där deltagare från hela Norden medverkade och gav sin syn på läget och framtiden.
Länderna har mycket gemensamt. De är alla små, öppna ekonomier med en stor utrikeshandeln. Men små öppna ekonomier är också känsliga för internationella konjunkturväxlingar, något som både finanskrisen och Greklandskrisen påvisat.
Länderna har också snabbt utvecklats från fattiga, agrart dominerade till moderna innovativa ekonomier som anses tillhöra de konkurrenskraftigaste i världen.
De är alla välfärdsstater med en stor offentlig sektor, som präglas av en stabil parlamentarisk demokrati och en organiserad arbetsmarknad. Faktum är att de nordiska länderna har utvecklat ett samhälle som internationellt betecknas som ”Den nordiska välfärdsmodellen”.
Modellen intresserar beslutsfattare i andra delar av världen. Man ställer sig frågan hur kan dessa små länder i norr, med en stor offentlig sektor, omfattande välfärdstjänster och hög beskattning lyckats så bra ekonomiskt?!
Men även om beskattningen i alla länderna varit tung har det ansetts att välfärdsstaten varit en av styrkorna i den ekonomiska utvecklingen. Vid sidan av att välfärdsstaten gynnat hela befolkningen har den också haft gynnsamma effekter på ekonomin.
Den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna har bidragit till att länderna har en välutbildad arbetskraft och ett högt arbetskraftsdeltagande.
Många vill bo i länderna och befolkningen ökar stadigt. Fram till 2050 förväntas ca 25 miljoner nordbor öka till närmare 28 miljoner.
Länderna präglas av världens högsta BNP, lägsta statsskuld och lägsta statsskuld i förhållande till BNP. BNP är ett vanligt macromått som vi chefekonomer tycker om att mäta välfärd på, men kan det verkligen säga allt?
Det finns ett annat mått att mäta välfärd på – Bruttonationallycka. Men även där är länderna i topp och visar att våra invånare är bland de lyckligaste i världen.
Men finanskrisen och eurokrisen har lärt oss att världens ekonomier är helt integrerade med andra länders där de nordiska länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland har en stark position i jämförelse med flera andra europeiska länder. En del är med i EU, någon har euron, ett fjärde land pumpar upp mycket olja.
De nordiska ländernas sätt att styra sig genom krisen fick en egen lovsång på det världsekonomiska toppmötet ”World Economic Forum” i Davos i Schweiz. Norden haft sin beskärda del av kriser under 1990-talet och att länderna redan har gjort den läxa som många euroländer nu kämpar med. Starka välfärdssamhällen är grunden för att Norden lyckats så bra, liksom att reformer av arbetsmarknad och pensionssystem har genomförts, att kvinnor ses som en resurs och att budgetdisciplin är en dygd.
Vad är så speciellt med Norden och den nordiska modellen? I internationell jämförelse, inte minst World Economic Forum: s globala konkurrenskraft index är de nordiska länderna nästan alltid på eller nära toppen. I en meta-index som är en sammanvägning av 16 olika globala index (konkurrenskraft, produktivitet, tillväxt, livskvalitet, välfärd, jämställdhet etc) de fyra största nordiska länderna – Sverige, Norge, Danmark och Finland – toppar listan. Vilka är orsakerna?
Gemensamma värderingar är också om att dela värderingar och erfarenheter med andra. Det faktum att Norden visade motståndskraft under den senaste finansiella krisen tycks till stor del vara resultatet av tidigare djupa kriser i Norden på 1980-talet och 90-talen. Under dessa kriser, förnyade de nordiska länderna och moderniserat sina respektive ekonomier på ett sätt som ibland utgjorde en brytning med tidigare förordningar och skattesystem.
Norden – ett antal välfärdsstater i en global värld där en statligt garanterad välfärd har varit ledstjärnan. Men som en europeisk region i allt mer globaliserad värld ställs också länderna inför en rad nya utmaningar. Våra nordiska länder står inför nya ekonomiska förutsättningar och måste orientera sig i den nya, globala världen.
Lena Bäcker
Chefekonom
Kommuninvest i Sverige
För att läsa mer:
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/09/13/kommuninvest-i-nordisk-media-skuldtyngda-aktorer-ar-forlorare-i-en-globalt-uppskruvad-virvelvind/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/07/10/nordisk-trend-pa-okad-kommunsamverkan/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/06/30/kommuninvest-i-nordisk-media-europeiskt-natverk-ska-starka-kommunala-finanser/
http://www.kommuninvest.se/blogg/2010/05/20/finansdagarna-2010-nordiska-grannar-men-ar-vi-sa-lika/
För att läsa Nordiska Ministerrådet Nordisk statistisk årsbok 2010:
http://www.norden.org/en/publications/publications/2010-001
World Economic Forums hemsida:
http://www.weforum.org/
För att läsa den nordiska rapporten som presenterades i Davos:
Davos-The-nordic-way-final
