|
|
Aktieindex
Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.
|
Amortering
Avbetalning på skuld. Vid rak amortering är avbetalningen lika varje gång.
|
Andrahandsmarknad
Sekundärmarknad där kortare eller längre placering av penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument säljs vidare. All handel som ej är introduktion eller nyemission
|
Annuitetslån
Lån där summan av ränta och amortering är lika stor vid varje delbetalning.
|
Appreciering
Uppgång i en valutas värde i förhållande till andra valutor. |
Arbitrage
Handel i valutor eller värdepapper som utnyttjar skillnader i kurser på olika marknader för riskfria vinster. |
Avista
Vid uppvisandet. Avista kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans.
|
Avistakurs
Priset på valuta eller värdepapper med omedelbar leverans. |
Avkastning
Skillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka.
|
Avkastningskurva
En sammanbunden "kurva" som visar räntenoteringar för olika löptider. Avkastningskurvan kan ses som ett uttryck för marknadens framtida ränteförväntningar.
|
Avveckling
Den slutliga regleringen av ett skuldförhållande, det vill säga då pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan.
|
Balansräkning
Sammanställning av (ett företags/kommuns/landstings) tillgångar, skulder och eget kapital.
|
Bankcertifikat
Av bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år.
|
| Baspunkt
Mått på ränta. En baspunkt motsvarar 0,01 %. Kallas också räntepunkt eller yieldpunkt. |
Benchmark
Ett jämförelseobjekt för en portföljs avkastning/kostnad. Benchmark kan ofta vara något specifikt marknadsindex eller kombinationer av index. |
Betalningssystem
System, rutiner och regelverk som behövs för att genomföra betalningar.
|
BIS-värdering
Bank of international settlements (BIS) har ställt upp riktlinjer för hur man ska riskbedöma en låntagare. Skalan går från 0 till 1, där 0 är lägst. Staten har värderingen 0 och industriföretag 1. Däremellan kan en institution eller bank åsättas vilket värde som helst. |
| Kommuninvest har liksom svenska staten BIS 0. Detsamma gäller för kommungaranterade lån, det vill säga företag, stiftelser och andra som tar upp lån med kommunal garanti. |
Blanka (short)
Att sälja ett värdepapper som man inte äger. Är lagligt under vissa förutsättningar, men man måste låna pappret av någon som äger det (jfr Repo). Andra uttryck: sälja kort, gå kort. |
Bostadsobligation
Obligation utgiven av bostadsinstitut.
|
Bulletlån
Lån som enligt de fastställda villkoren löper utan amorteringar och som i sin helhet förfaller vid en viss tidpunkt. Används mest i samband med obligationslån utan amorteringar. Kallas också amorteringsfria lån. |
Call-rätt
En låntagares möjlighet att betala tillbaka ett obligationslån till fastställda kurser vid tidpunkter fastställda i inbjudan till teckning. (Används vanligtvis i samband med räntejustering). Jfr Put-rätt. |
Cap
Engelska för tak. Ett med option besläktat instrument, som innebär att låntagaren betalar en premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå (jfr Option och Floor). |
Cash flow
Det flöde av likvida medel som uppkommer i en organisation som följd av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten. |
Cash management
Att hantera intäkts- och kostnadsflöden på ett effektivt sätt. |
Certifikat
Upplåningsinstrument på penningmarknaden för staten, banker, företag med flera. Fungerar i praktiken som en obligation, men är underställd ett annat regelverk. |
Certifikat program
Standardiserade upplåningsprogram för utgivande avskuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år.
|
Clearing
Engelska för avräkning i samband med värdepappershandel. En clearingbank träder in som mellanled i handeln med de rättsföljder som följer av lagar och föreskrifter och ser till att transaktionen avräknas. |
Collar (Räntekorridor)
Ett med option besläktat instrument, som är en kombination av cap och floor, och som innebär att räntan låses in mellan två nivåer. |
Dagslåneränta
Ränta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra.
|
Dealer
Handlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs.
|
Deposits, depositmarknad
En lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år. Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna.
|
Depreciering
En nedgång i en valutas värde i förhållande till andra valutor. |
Derivatinstrument
Finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper. Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.
|
Diskontera
Att räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen.
|
Diskretionär förvaltning
Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. |
Dröjsmålsränta
Ränta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter.
|
Duration
Ett mått på ränterisk för räntebärande tillgångar och skulder. Uttryck för räntekänslighet vid räntejusteringar på ett lån eller en fordran. Är samtidigt ett uttryck för genomsnittlig viktad återstående löptid för ett lån eller en fordran.
|
Effektiv ränta
Årlig kostnad kopplad till ett lån, som i sin enklaste form beräknas utifrån nominell ränta och antal förfallodagar per år. Här ingår också eventuella andra påverkande faktorer, som avgifter, provision, över- respektive underkurs, etc. Ju högre nominell ränta och ju fler förfallodagar per år, desto högre effektiv ränta. |
Effektiv årsränta
Den effektiva räntan uppräknad på årsbasis. |
EFSM - European Financial Stabilisation Mechanism
EFSM är ett program för nödlån som bygger på kapital som upphandlats av EU-kommissionen med EU:s budget som säkerhet. Programmet tillåter EU-kommissionen att låna upp maximalt EUR 60 miljarder för vidareförmedling till behövande EU-stat. EFSM är öppet för alla EU-medlemmar.
|
EFSF - European Financial Stabilisation Facility
EFSF är en tillfällig inrättning och uppbyggt som en form av låneförmedling som garanteras av 16 euroländer och Luxemburg. Avsikten är att funktionen bara ska finnas kvar till mitten av 2013. EFSF har möjlighet att, med hjälp av den tyska motsvarigheten till Riksgälden, låna upp EUR 440 miljarder för vidare förmedling till euromedlemmar som har svårt att själva få lån på marknaden. Den slutgiltiga låntagaren förväntas betala kostnaderna för upplåning plus en marginal. Irland betalar exempelvis +247 baspunkter och Portugal betalar +208 baspunkter. Faciliteten kan bara utnyttjas efter att EU-kommissionen och IMF har förhandlat fram ett åtgärdsprogram som blivit godkänt av euroländernas finansministrar.
|
Emission
Nyteckning av aktier eller teckning av obligationslån. Utökande av aktiekapital genom att ge ut nya aktier. En offentlig emission ger alla möjlighet att delta vid nyteckningen. En riktad emission är förbehållen vissa investerare.
|
| Emittent
Utgivaren av till exempel en obligation. |
ESM - European Stability Mechanism
European Stability Mechanism (ESM) är en planerad permanent krishanteringsmekanism. Tanken är att ESM ska byggas upp som en mellanstatlig organisation som ska vara startklar i mitten av 2013. Uppdraget blir att tillhandahålla upplåning och finansiell hjälp till euroländer, givet vissa strikta förutsättningar. Det finns också möjlighet till intervenering i den primära räntemarknaden under samma förutsättningar. Från och med 2013 kommer ESM att axla de uppgifter som EFSF och EFSM har idag. ESM kommer att ha en total utlåningskapacitet som uppgår till EUR 500 miljarder.
|
Finansieringsrisk
Risken att inte erhålla lån alls, eller till orimliga kostnader. |
Floor
Engelska för golv. Ett med option besläktat instrument, som innebär att låntagaren åtar sig att till exempel i anslutning till ett lån med rörlig ränta, betala en viss ränta även om marknadsräntan sjunker under denna nivå. Innebär att man sätter ett golv för hur lågt räntan får sjunka. (jfr Optioner och Cap).
|
Fondkommissionär (fondmäklare)
Företag eller person som är godkänd av Finansinspektionen att medverka vid köp och försäljning av aktier, obligationer och andra värdepapper för annans räkning. Svenska fondkommissionärer kan även handla i egen portfölj.
|
FRA (Forward Rate Agreement)
FRA-kontrakt (Forward Rate Agreement) är ett terminskontrakt med kontantavräkning. Kontraktet gör att köparen låser en framtida räntebetalning i STIBOR 3M. FRA-kontrakten rullar normalt sett mot så kallade IMM-dagar (International Money Market) vilket innebär att kontrakten löper mellan den 3:e onsdagen i mars, juni, september och december. Varje kontrakt är oftast 3 månader långt, startar och slutar på en IMM-dag och har ett nominellt underliggande belopp om SEK 1 miljon.
|
Förfallodag
Datum för räntebetalning.
|
| Förlagslån Ett långfristigt lån utan särskild säkerhet, att betrakta som ett mellanting mellan skuld och eget kapital. En placering i ett förlagslån har högre risk än obligationer men lägre risk än aktier.Ett förlagslån är ett s.k. efterställt lån, där fodringshavarna har sämre förmånsrätt än andra långivare. |
Förtroendeman vid obligationslån
Gemensam representant för obligationsägarna som har som huvuduppgift att tillvarata ägarnas intressen och rättigheter gentemot låntagaren. Underliggande låneavtal anger mer specifikt vilka funktioner och uppgifter förtroendemannen har vid varje enskilt lån.
|
Hedging
Engelskt uttryck som betyder att skydda sig mot förlust om marknadspriserna förändras.
|
Hedgefond
Fond där förvaltaren har stor frihet att agera på olika marknader och med olika instrument. Fonden karaktäriseras av att den kan generera avkastning under både uppgång och nedgång på olika marknader. Avkastningen ska vara positiv oavsett om marknadspriset för aktier och obligationer stiger eller faller.
|
IMM
International money market
|
IMM-dagar
Tredje onsdagen i mars, juni, september och december
|
Inbjudan till teckning
Sammanställning av den viktigaste informationen om värdepapper i samband med emission på den öppna marknaden. Jfr Prospekt.
|
Index
Mått på en marknads eller delmarknads värde, till exempel Affärsvärldens generalindex.
|
Innehavarpapper
Värdepapper som är utställda på innehavaren, det vill säga den som vid ett givet tillfälle äger värdepappret. |
Investerare
Person som placerar pengar på värdepappersmarknaden. Kan vara såväl enskilda personer som företag och institutioner som förvaltar pengar.
|
Kapitalbindning Den tid lånet är garanterat (=återstående löptid i befintliga lån) |
Kapitaltäckning
Mått på hur stor andel av en banks riskvärderade tillgångar som är finansierade med den egna kapitalbasen (jfr BIS-värderingen).
|
Kommuncertifikat
Av kommun utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år.
|
Kommunobligation
Av kommun utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på mer än ett år.
|
Kreditrisk
Osäkerheten kring en låntagares kreditvärdighet och möjlighet att fullgöra sina förpliktelser.
|
Kurs
Pris på värdepapper, köp-, sälj- och omsättningskurs.
|
Kurssäkrad finansiering
Ett lån i exempelvis USD som kurssäkras genom terminsköp av USD på förfallodagen.
|
Köpoption
Rätten att köpa något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt.
|
Likviddag
Den dag som avtalats som leveransdag av valuta eller räntebärande papper. Ofta sker ingen verklig leverans utan avräkning görs istället mellan parterna.
|
Likviditetsrisk
Risken att ett värdepapper på grund av marknadssituationen ej kan omsättas utan stora kostnader. Omfattar även risken att kommunen/företaget ej har tillräckliga likvida medel och därför kan drabbas av onödiga kostnader för att kunna fullgöra sina betalningar. |
Limit
Risknivå som begränsar innehav av finansiellt instrument.
|
Löptid
Den tid ett lån löper fram till dess att det förfaller.
|
Market maker
Mäklarföretag som ingår ett avtal med obligationsutfärdaren om att köpa och sälja obligationer på andrahandsmarknaden. Market maker meddelar till vilken kurs man kan köpa och sälja ett visst antal obligationer. På så sätt ”skapar” en market maker en marknad för obligationen. |
Motpartsrisk
Risken att en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden på utsatt tid eller med hela det belopp som fordran avser.
|
Mäklare
Mellanhand. På börsen och i börsens handelssystem är det mäklaren som på uppdrag av kunder köper och/eller säljer värdepapper.
|
Negativ pantsättningsklausul
Bestämmelse i ett låneavtal att låntagarens tillgångar inte kan pantsättas för annan skuld utan att säkerhet utökas till att gälla också det aktuella lånet. |
Nominell ränta
Gällande låneränta (räntesats). |
Nuvärde
Mått på vad ett framtida kassaflöde är värt idag, till exempel vad 100 kronor om två år är värt idag. |
Obligation
Ett bevis för att man har lånat ut pengar. Obligationen är ett värdepapper som kan omsättas. |
Operativ risk
Risk som uppstår på grund av dåliga rutiner, kontrollsystem, brottslighet etc. Kan motarbetas genom goda rutiner och kontroll, till exempel att två personer ska attestera, eller att en utför affären och en annan bokför den.
|
Option
Avtal som ger innehavaren rättighet, men inte skyldighet, att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara till en angiven kurs vid eller före ett angivet datum. Utfärdaren påtar sig skyldighet att uppfylla avtalet gentemot innehavaren, det vill säga att sälja eller köpa tillgången.
|
Köpta optioner: Utestående avtal där institutionen har förvärvat en rättighet att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara. Med köpta optioner avses här även caps, floors och swaps, samt inslaget av köpta optioner i collars och corridors.
|
Utställda optioner: Utestående optionsavtal där institutionen förbundit sig att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara. Med utställda optioner avses också sålda caps, floors och swaps, samt inslaget av utställda optioner i collars och corridors. |
Politisk risk
Ett uttryck för risken att regler och beslutsmiljö förändras på ett negativt sätt på grund av politiska beslut. |
Portfölj
Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning med mera. |
Position
Innehav i ett värdepapper/finansiellt instrument. |
Prisrisk
Risken att värdet av ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar av priser eller kurser på de finansiella marknaderna.
|
Prospekt
Dokument som framställts i samband med att man bjuder in till köp av aktier eller obligationer. Innehåller information om företaget och vad pengarna ska användas till. |
Put-rätt
En obligationsköpares möjlighet att lösa in ett obligationslån till fastställda kurser på förhand fastställda tidpunkter vid tidpunkter. (Används vanligtvis i samband med räntejustering.)
|
Rating
Internationell kreditvärdering som används vid upplåning. Högsta betyg är AAA, det sämsta är CCC och D. För att skilja sig från varandra kan olika värderingsinstitut använda olika sätt att formulera värderingen. Moody’s benämner till exempel sin högsta värdering Aaa, medan Standard & Poor’s använder AAA. |
Realränta
Definieras som nominell ränta minus inflationsförväntningar. I dagligt tal nominell ränta minus faktisk inflation. |
Refinansieringsrisk
Risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån ska omsättas.
|
Repo
Lån eller utlåning av obligation/certifikat. Används av aktörer på värdepappersmarknaden för att placera eller låna pengar på kort sikt. Används också om man har sålt ett värdepapper som man inte innehar. |
Reporänta
Riksbankens styrränta, som avser räntan för att placera/låna i Riksbanken under en vecka. |
Resultaträkning
Sammanställning av (ett företags/kommuns/landstings) samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.
|
Risklimit
Gräns för risktagande. |
Räntebas (räntedagar)
Antalet dagar under ett år som ränta på ett lån beräknas efter. Definierar hur räntebeloppet ska räknas ut med hänsyn till antalet dagar under ett år.
|
Obligationer/lån med fast ränta: 360/360, det vill säga alltid 30 dagar per månad. Lån med rörlig ränta: Act/360, det vill säga normal kalenderbas. STIBOR: Act/360.
|
Räntebindningstid Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller en placering är fast. |
Räntejustering
Ändring av låneräntan en eller flera gånger under låneperioden. Ny ränta sätts i enlighet med räntejusteringsklausulen. |
Ränteoption
Option vars underliggande egendom är en räntebärande tillgång. |
Räntepunkt
Se ”Baspunkt” |
Ränterisk
Uttryck för osäkerheten kring framtida ränteutveckling och att värdet på en tillgång eller kostnaden för ett lån negativt förändras p.g.a. en oväntad förändring av räntenivån. |
Spot-transaktioner
Transaktioner som utförs med normal avräkning, det vill säga 2 eller 3 dagar (jfr Terminskontrakt). |
STIBOR
Akronym för Stockholm InterBank Offered Rate. Den ränta som svenska banker använder när de lånar pengar av varandra.
Stibor räntan sammanställs av OMX Nordic Exchange. Varje bankdag ställer ett antal utvalda banker priser på de olika Stibor räntorna. Fixingen för respektive ränta utgörs av ett genom snitt av de offererade räntorna. För att göra fixingen mera stabil exkluderas det högsta och det lägsta budet innan genomsnittet räknas ut. Eftersom alla bud som ligger till grund för Stibor fixing ska vara inlämnade klockan 11.00 anses detta klockslag vara mätpunkten. Därför är det kutym att ange 11.00 som avläsningstidpunkt på offertförfrågningar trots att räntan egentligen inte publiceras förrän kl 11.05. Det finns åtta olika Stibor fixing. Stibor TN, Stibor 1W, Stibor 1M, Stibor 2M, Stibor 3M, Stibor 6M, Stibor 9M och Stibor 12M. Den som är mest vanligt förekommande är Stibor 3M som avser en interbankränta med tre månaders bindningstid med start två bankdagar efter räntefixing.
Stibor är en standardiserad och därmed en god referensränta. Därför används den ofta som bas vid olika typer av avtal som involverar en räntesats. Eftersom dessa avtal oftast inte avser lån mellan banker blir räntan en annan än Stibor. Då uttrycks den som Stibor plus eller minus en viss marginal. Exempelvis Stibor 3M +12 punkter. Detta gör också att det blir lätt att jämföra upplåningskostnaden mellan olika låntagare.
|
Swap
Avtal där två parter kommer överens om byte av betalningsflöden och/eller lånebelopp baserat på ett angivet nominellt belopp under en angiven period. Valutaswap innebär att man växlar valuta, om man till exempel har lånat i dollar men vill ha återbetalning i kronor. Med hjälp av en swap kan man till exempel avtala med en bank att de får dollar av oss, mot att de ger oss kronor. Banken övertar också räntebetalningen i dollar mot att vi betalar räntor på kronlånet. |
Säljoption
Rätten att sälja något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt. |
Terminer (futures)
Avtal mellan två parter om att köpa eller sälja underliggande värdepapper till ett visst pris vid en viss tidpunkt. |
Terminskontrakt
Avtal om avräkning i framtiden (senare än det avräkningsdatum som gäller vid spot-transaktioner) vid köp eller försäljning av finansiella instrument och råvaror. Både köparen och säljarens skyldigheter avräknas vid en angiven tidpunkt i framtiden. |
Terminskurs
Priset på en tillgång med leverans i framtiden. |
"TED-spread"
Skillnaden mellan Statsskuldsväxlar, som speglar riskfri ränta, och 3 månaders Stibor brukar kallas "TED-Spread" då den motsvarar skillnaden i USA mellan Treasury bills och Deposits. Dessa spreader brukar bli större i oroliga tider. Lånemarknaden med rörliga lån är knuten till Stibor fixingar och låntagare bör hålla ett öga på denna. Detta går alltså genom att beräkna skillnaden mellan 3 mån Stibor och 3 mån SSVX.
|
Valutarisk
Risken att drabbas av förluster till följd av valutakursförändringar. |
Valutasäkrat lån
Lån i annan valuta som samtidigt valutaterminsäkrats. |
VaR
Mått på den uppskattade marknadsrisken i en värdepappersportfölj, baserat på historiska samband och variationer i marknadsvärdet för olika tillgångar i portföljen.
|
Volatilitet
Mått på risk, d.v.s. prisfluktuationerna på en investering. Mäter avvikelserna kring en avkastningsseries aritmetiska medelvärde. |
VPC AB
har som uppgift att registrera all handel av värdepapper
|
VP-konto
Värdepapperskonto. Behövs för att äga alla typer av värdepapper, däribland kommunpapper.
|
Värdepapper
Gemensam beteckning för bl.a. aktier, obligationer, optioner och terminer. |
Värdepapperisering (Securitisation)
Omvandling av till exempel bostadslån till obligationer som lätt kan omsättas på en marknad. |
Växelkurs
Det pris till vilket en valuta kan växlas mot en annan.
|
Yield
Engelskt uttryck för effektiv ränta. |
Återinvesteringsrisk
Risk för att låneräntan i framtiden avviker kraftigt mot dagens upplåningsräntor. |
Återlån
Medel som i balansräkningen avsatts för pensionsförpliktelser används för att finansiera investeringar eller för att amortera lån.
|
Övervikta
Utökande av en andel i förhållande till den fastställda normalandelen. |
| Sidan senast uppdaterad 2012.03.06 11:35 |
|
|
|
